liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Assemblages of security? – A study about starting school and feeling safe and secure at school2023Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To explore issues of safety and security at school the research reported here investigated the way a sense of security was created in school, how security was linked to different locations and situations, and the influences that acted on pupils’ sense of security. Pupils in year 1 in Sweden took photographs associated with insecurity and security, and these were used as starting points for small-group discussions. Analysis makes use of Deleuze and Guattari’s (1987) theoretical concepts including assemblage, affect, rhizome and desire. This article provides an insight into the vulnerability of little bodies, in which materiality and thing-power played a large part. Security was created in assemblages, in the interplay between locations, things and pupils. It varied between different points in time and also increased or decreased depending on the risks the pupils dared expose themselves to. Happiness, freedom, self-assertiveness, status, and self-preservation were examples of desires arising in the assemblage and influencing the sense of security. The article provides examples of how the sense of security may be affected and follows a molecular rhizome of understanding the appearance of emotions of security in school.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Markström, Ann-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Barn och elever i social utsatthet.: Förskolans, skolans och fritidshemmets roll och ansvar.2023 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Severinsson, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elfström Pettersson, Katarina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dokumentation i förskola och skola - för vem och varför?2022Ingår i: Venue, ISSN 2001-788XArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I vårt samhälle dokumenteras det mer än någonsin och förskola och skola utgör inget undantag. Dokumentation har blivit ett viktigt verktyg när nyliberala idéer om ett samhälle med reflekterande ansvarstagande medborgare, som kan bidra till att skapa välfärd och tillväxt, ska förverkligas (Rose m.fl. 2006; Alastair, Markström & Vallberg-Roth 2014; Markström 2015). Det blir i ett sådant samhälle viktigt att kunna visa att utvecklingen går åt rätt håll, oavsett om det är en individ eller en organisation det gäller, och att handlingsplaner, utvecklingsplaner och åtgärder är de rätta och följs.  Förskollärare och lärare får hjälp att dokumentera genom mallar av olika slag vilket påverkar innehållet i dokumentationen.

  • 4.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Projekt för elevhälsa och ökad kvalitet i vuxenutbildning och svenska för invandrare: Första årets erfarenheter av treårigt elevhälsoprojekt med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Viadidakt, vuxnas lärande i Katrineholms kommun2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet för hela elevhälsoprojektet är att förbättra studieresultaten för eleverna inom vuxenutbildningen och öka genomströmningen av elever med avklarade studier. Projektet syftar till att ta tillvara de goda erfarenheter som finns och utveckla arbetssätten för att klara att möta de utmaningar som vuxenutbildningen står inför med bland annat en ökad tillströmning av elever. Det salutogena perspektivet (styrkeperspektivet) där elevers, lärares och verksamheternas egna styrkor tas tillvara, ska genomsyra verksamheten och goda exempel ska lyftas fram och återanvändas. Projektet som helhet syftar till att utforma en elevhälsa och genom utbildningsdagar av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, öka kompetensen avseende bemötande av elever i behov av särskilt stöd. För utvecklingsprojektet som helhet kommer det finnas en projektledare som ska leda utvecklingsarbetet.

    Syftet med projektets forskningsdel

    Syftet med projektets forskningsdel är att öka kunskapen om utvecklingsarbetet och förändringsprocessens begränsningar och möjligheter. Forskningsdelen följer processen när ett utvecklingsarbete mot ett salutogent inriktat inkluderande arbetssätt inom vuxenutbildningen och tillskapande av ett elevhälsoteam för vuxenutbildningen i Katrineholms kommun tar form.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Projekt för elevhälsa och ökad kvalitet i vuxenutbildning och svenska för invandrare: Första årets erfarenheter av treårigt elevhälsoprojekt med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Viadidakt, vuxnas lärande i Katrineholms kommun
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Documentation of Education for Teenagers in Residential Care: A Network of Blame and Critique2017Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 25, nr 2, s. 171-180Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents analyses of documents from special schools in Sweden for students in the care of social welfare who have been assessed with social, emotional and behavioural difficulties. The aim is to use actor-network theory to analyse how blame and critique are handled in individual educational plans, and how responsibilities are produced in interactions between human and non-human actors. The documentation can be read as a materialised network that produces a distributed responsibility; the network is stabilised by accepting and recognising differences between actors. The template headings for each actor enable different translations of the network and make it possible for responsibilities to be distributed between students, parents, social service officers and teachers, thereby reducing the risk of conflicts. While the network provides opportunities for students to become learners, it is silent on the topic of adults’ responsibilities.

  • 6.
    Severinsson, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Weitz, Ylva Spånberger
    Stockholms universitet.
    Skolsituationen för unga i samhällsvård2017Ingår i: Skolsocialt arbete: skolan som plats för en del i det sociala arbetet / [ed] Åsa Backlund, Sara Högdin, Ylva Spånberger Weitz, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 101-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Documentation for students in residential care: Network of relations of human and non-human actants.2016Ingår i: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 20, nr 9, s. 921-933Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish and international research points to serious problems for the education of students with social, emotional and behavioural difficulties (SEBD) in the care of social welfare, for example, in residential care. The aim of this article is to elucidate how documentation, care plans (CPs) and individual educational plans (IEPs) outline the educational prospects for SEBD students in residential care. A more specific aim is to study how the form or template partakes in the production of educational trajectories. Using post-structural theory and the concepts of actor-network theory, this paper highlights the forms or templates as agentive forces in a network with students, parents, teachers and social workers. Documentation reveals few expectations that these teenagers can become capable learners and almost all of the subjects have been given a reduced curriculum. The lack of headings such as ‘Student's or parents’ opinion’ or ‘School subjects’ can be understood as indications that these topics are considered to be of less importance. Individual differences between students disappear when the electronic document enables the use of the exact same phrases and words to describe different students. These results, along with previous research, point to an immediate need to discuss both the form and content of documentation in educational practice and to consider what, for what reason and for whom to document

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Documentation for students in residential care
  • 8.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utredning av  samhällsomhändertagna ungas skolsituation2016Ingår i: Specialpedagogik: i, om, för och med praktiken / [ed] Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Karin Forslund Frykedal och Marcus Samuelsson, Stockholm: Liber, 2016, s. 90-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Severinsson, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Emergent subjectivity in caring institutions for teenagers2015Ingår i: Pastoral Care in Education, ISSN 0264-3944, E-ISSN 1468-0122, Vol. 33, nr 3, s. 137-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We investigate how different mealtime situations help shape teenager and staff subjectivities in two Swedish residential care homes and a special school for girls and boys, 12–15 years old, with social, emotional, and behavioural difficulties. Three mealtime networks are analysed using concepts from actor–network theory, treating architectural space and artefacts, as well as teenagers and staff, as actors. The architectural spaces in the kitchen and dining room were first created for other purposes than residential care for troubled youth (i.e. a former farm, hospital, and preschool) and have been adapted to be more homelike while coping with housing and feeding 20 or more people. The original architectural spaces as well as activities before mealtimes were powerful actors in the mealtime network, causing different subjectivities to emerge in the translations. The subjectivities emerge in the first network as offenders/guards, in the second network as small children/nannies, and in the third network as guests/service staff. The different translations in the three meal networks create different mobilization opportunities for the teenagers concerning responsibility and normality.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Severinsson, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Markström, Ann-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Resistance as a means of creating accountability in child welfare institutions2015Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 20, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates the identity constructions of youths who are objects of special interventions in the area of child welfare. The aim of the paper was to explore the various dimensions of resistance to institutional identities among youths in special schools and fostercare institutions. Interviews were conducted with adolescents aged between 12 and 15, identified as having social, emotional and behavioural difficulties. The analysis generates knowledge about society’s interventions as well as how adolescents respond to offered institutionalidentities by adopting different kinds of discursive resistance.The paper highlights the different types of discursive resistance that adolescents use to present themselves as accountable individuals anddiscusses the importance of considering resistance as a positive force rather than as something that must be defeated.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adolescents in the borderland of normality: Education and treatment in special education classes and foster institutions2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Motstånd och vilja i en socialpedagogisk praktik2012Ingår i: Fostran av framtidens medborgare: normer och praktiker bortom välfärdsstaten / [ed] Kenneth Petersson, Magnus Dahlstedt och Birgitta Plymoth, Lund: Sekel , 2012, s. 109-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel tar sin utgångspunkt i de särskilda verksamheter som samhället anordnar för ungdomar som på olika sätt betraktas falla ur ramen för det tillåtna och önskade. Analysen fokuserar en vardagspraktik inom två privata hem för vård eller boende, HVB, det ena med egen undervisning samt ytterligare en särskild undervisningsgrupp, (tidigare kallat skoldaghem) för ungdomar i åldern 12-15  år, som inte kunnat gå kvar i den reguljära skolan. På en samhällelig nivå kan man förstå de verksamheter som står i fokus som uttryck för en fostran av dess medborgare, något som inte sker utan motstånd Insatsernas innehåll och utformande kan antas spegla samtidens ideal för hur människor ska vara och bete sig och genom att studera hur dessa erbjudanden om hjälp går till, kan bilden av dessa ideal tydliggöras. Barns uppfostran kan också ses som central i välfärdsstatens försök att förändra samhället. Med hänvisning till vilken sorts medborgare som samhället anses behöva i framtiden har olika pedagogiska ideal växlat. Olika välfärdsinstitutioner och professionella grupper som socialarbetare, specialpedagoger, psykologer och andra typer av behandlare får i uppdrag att hantera unga som inte lever upp till samhällets krav på ett förväntat beteende. Arbetet kan beskrivas som en del av medborgarfostran och ett identitetspolitiskt projekt där utbildning och behandling blir ett sätt att forma önskvärda samhällsmedlemmar.

  • 13.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Unga i normalitetens gränsland. Plenarföredrag2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Unga i normalitetens gränsland. Plenarföredrag2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adoloscents in the borderland  of normality2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aktuell forskning och praktiska metoder. ”Gränslandet mellan undervisning och behandling”. Plenarföreläsning2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aktuell forskning och praktiska metoder. ”Gränslandet mellan undervisning och behandling”. Plenarföreläsning2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Unga i normalitetens gränsland: Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie riktas fokus mot hur samhället ordnar för barns välfärd när de generellt inriktade insatserna inte räcker till. Studien baseras på observationer och intervjuer i tre olika verksamheter för unga i åldern 12-16 år: 1) ett hem för vård eller boende, HVB, med egen skola, 2) en kommunal särskild undervisningsgrupp, f d skoldaghem, och 3) ett HVB för utredning och behandling utan egen skola. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de fått i uppdrag att fostra unga och att arbetet utförs i gränsområdet mellan undervisning och behandling. Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Genom att studera hur samhället hanterar unga som avskilts från den reguljära skolan syftar studien till att synliggöra hur olika diskurser om ”problembarn”, undervisning och behandling, skapar möjligheter och begränsningar för verksamheternas mål, medel och aktörer. Studiens metodologi är en kombination av etnografi och diskursanalys. Studien tar sin utgångspunkt i interaktion, vardag och identitetsformande processer. I dessa kommunikativa praktiker som är intimt relaterade till identitetsskapande, arbetar lärare och behandlare. Analys av vardagssituationer i dessa pedagogiska och sociala praktiker samt intervjuer av de unga och de anställda ger en ökad förståelse för vad som händer där och vad arbetet betyder för dess aktörer. Miljöerna består till stor del av informella mötesplatser där en flexibilitet i tolkningsmöjligheterna skapar förhandlingsutrymme om både vad som sker där, men också vilka de unga är. Användningen av informella miljöer, lekfullhet, kroppskontakt och humor upprätthåller konsensus och bygger relationer. Relationen möjliggör att de anställda kan skapa tillit och förtroende hos de unga och används för att stödja de unga och påverka dem i önskvärd riktning. Relationen innebär att de unga, samtidigt som de får stöd och omsorg, också kan kontrolleras. Två olika strategier, omsorg och kontroll, kopplas samman i vad Foucault beskriver som en pastoral maktutövning. Relationen är grunden för intersubjektivitet, d v s en delad kunskap om situationen och dem själva. Diskurserna som används utgår från att de unga ska förändras. Diskurserna tydliggör att de ungas förändring främst ses som avhängiga dem själva, men att förändring är sannolik och möjlig genom de ungas involvering. De unga själva ses i hög grad som ansvariga för att leva upp till de krav som samhället ställer på individer i den åldern. De anställda förväntas klara av fysisk gränssättning, använda tvångsåtgärder och hantera andra repressiva inslag. De ungas aktörskap synliggörs genom deras motstånd inför det som strider mot deras motiv och det som står på spel för dem, d v s deras normalitet. Intervjuer med de unga har sammanfattat de möjliga identitetsalternativ de unga uppfattar finns tillgängliga för dem och handlar om skapandet av vilka de varit och vilka de kan bli. Identiteterna beror på vilka tolkningsrepertoarer som används i de olika verksamheterna. Repertoarerna gör det möjligt att skapa olika identitetskonstruktioner där en del kan ses som mer normala än andra. En del av identitetsalternativen innebär att se sig själv som kriminell eller med brister av olika slag. Kamratkretsen på hemmaplan och som elev i skolan är den plats och det sammanhang där de unga känner sig mest som alla andra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Unga i normalitetens gränsland : Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende
    Ladda ner (pdf)
    Omslag/Cover
  • 19.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tålamodets praktik: en studie om socialpedagogiskt arbete med barn och unga i svårigheter2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas en studie om barns och ungas möte med samhällets institutioner. Studien fokuserar ett dilemma som handlar om att uppfylla samhällsuppdraget att stödja och utbilda människor, samtidigt som det åligger samhället att kontrollera och åtgärda det som avviker och bryter mot samhällets normer. Särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende där unga placeras kan ses som exempel på när unga möter samhällets institutioner. Dessa miljöer är också exempel på social- och specialpedagogiska praktiker. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ansats och studerar miljöer och aktiviteter i verksamheter där de unga och de anställda tillsammans skapar en vardag. Syftet med studien är att beskriva hur samhället hanterar en del av de barn och unga som inte anpassar sig till rådande samhällsnormer och hur deras vardag där de placeras kan se ut. I fokus står både miljöer och interaktionen mellan de unga och de anställda i vardagliga situationer. Avsikten är att ge olika bilder av hur de anställda och de unga tillsammans hanterar vardagen och genom detta ge underlag till en fortsatt diskussion om konsekvenser av hanterandet på individ-, verksamhets- och samhällsnivå. Ett etnografiskt fältarbete har genomförts både inom verksamheter i skolans regi, i en särskild undervisningsgrupp och i privat regi, på två hem för vård eller boende, HVB , där barn och unga placerats utanför hemmet av socialtjänsten. De studerade verksamheterna erbjuder en flexibilitet och anpassningsbarhet till de ungas situation. Avbrott i den dagliga verksamheten och omplaneringar ses som något normalt i verksamheten och det finns en beredskap för t ex utagerande beteende. Resultaten kan sägas visa tre olika dominerande bilder av hur barn och unga i svårigheter hanteras av samhället. De tre arbetssätten förekommer i olika utsträckning inom verksamheterna och kan beskrivas med begrepp som disciplinering, kompensation och kategorisering. Arbetssätten i verksamheterna kan också sägas använda sig av en gränsöverskridande pedagogik som rör sig mellan det privata och det offentliga och mellan det formella och det informella. Relationsbyggande är centralt i dessa verksamheter och byggs, enligt den redovisade studien, genom en social pedagogik som riktas mot kroppen i form av mat och massage och med stöd av humor. Denna sociala relationsskapande pedagogik kan också ses som förhandlingar där de unga kan få kontakt och bli sedda som egna individer. Det handlar då om att erhålla ett erkännande. Rapporten visar en rad oavsiktliga konsekvenser av samhällets sätt att hantera unga som bryter mot samhällets normer. På mikronivå finns det risk för konsekvenser i form av en fortsatt utdefinieringsprocess och konstruerande av klientskap. På mesonivå innebär placeringen av de unga från sina hem- och skolmiljöer att det inte finns lika stort behov av utvecklande av arbetssätt för att bemöta normbrytande beteende i t ex den reguljära skolan. På makronivån organiseras samhällets åtgärder efter olika traditioner inom socialtjänst och skola vilket kan innebära att det blir svårt att få en fungerande undervisning till de unga som placeras på HVB. Detta innebär att dessa verksamheter själva bygger upp skolliknande enheter, vilket kan leda fram till ytterligare segregationseffekter. 1 HVB är vård- eller boendeformer för personer, både barn och vuxna, som behöver vård eller av andra anledningar inte kan bo kvar hos föräldrarna eller i egen lägenhet.

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf