liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Wirzén, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ‘It shouldn’t just be these kinds of sunshine stories’: social workers’ discussion of ‘past difficulties’ as a key theme in adoption assessment interviews2020Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid internationell adoption är det, enligt Haagkonventionen, mottagarlandets skyldighet att utreda huruvida de som ansöker om att få adoptera är lämpliga som föräldrar. Det är dock upp till varje konventionsstat att bestämma utifrån vilka kriterier, och med vilka metoder, som lämplighet ska bedömas. Denna studie fokuserar på familjerättssekreterares beskrivningar av bedömningspraktiken och bidrar med kunskap om såväl utredningens komplexitet som de krav som ställs på adoptionssökande. Mer specifikt undersöks varför samtal om svårigheter och kriser anses avgörande i bedömning av presumtiva adoptivföräldrars lämplighet. Analysen av familjerättssekreterarnas diskussioner visar hur samtal om svårigheter fyller olika syften och kopplas till både bedömning av lämplighet för föräldraskap och utredningens trovärdighet i sig. Studien belyser hur familjerättssekreterares professionella diskurs om betydelsen av tidigare svårigheter rymmer och reproducerar den terapeutiska kulturens ideal om ett reflekterande och bekännande subjekt.

  • 2.
    Lindgren, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjöberg, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sustaining and transgressing borders: The relationship between children and the elderly in Mad Men2018Ingår i: Connecting childhood and old age in popular media / [ed] Vanessa Joosen, Jackson, MS: University Press of Mississippi, 2018, s. 184-206Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Children and the elderly are, in various contexts, portrayed as ideal companions, and positioned as “others” in relation to the more powerful generation in between (Joosen 128, 136-138; Hockey and James 2-5). In children’s literature, for example, the relationship between the two age groups tends to be romanticized, featuring their mutual interests in nature, animals, fantasy and storytelling. In this chapter, we explore how the two categories meet in the award-winning drama TV series Mad Men. The aim is to scrutinize the link between childhood and old age, by analyzing how the relationships between a young girl, Sally Draper, and her elderly relatives are played out. Exploring key scenes, we show how the companionship between children and the elderly is constructed as rewarding for both parties, yet as provocative and challenging rather than romantic and harmless...

  • 3.
    Lind, Judith
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Displays of parent suitability in adoption assessment reports2017Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 22, nr S1, s. 53-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Through adoption, the state actively contributes to creating families. It therefore also assumes the role of guarantor of the child’s best interests in the adoption process, which entails assessing the suitability of presumptive adoptive parents. In the present article, we use the concluding sections of assessment reports on applicants for intercountry adoption in Sweden to answer the following question: What must be said about an individual or a couple in order for her/them to be seen as a suitable adoptive parent? We thus assume that report conclusions serve to display parent suitability to their audiences. The assessment aligns with Swedish national adoption guidelines, and the study shows how the assessment handbook comes to serve as a catalogue of arguments that not only define good parenthood, but also outline a way of life that is suitable for parenthood. The analysis illustrates how valid arguments for granting consent to adopt refer to three layers of suitability. They include not only the applicants’ insights into and knowledge about adoption in particular and children in general, but also their conventional and orderly life, i.e. a life free from distractions that could hinder a wholehearted focus on children and family life.

  • 4.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Time for good parenthood: a study of intercountry adoption assessment2016Ingår i: Doing good parenthood: ideas and practices of parental involvement / [ed] Anna Sparrman, Allan Westerling, Judith Lind, Karen Ida Dannesboe, Palgrave Macmillan, 2016, s. 17-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore how parents’ opinions and actions related to time are presented in intercountry adoption assessment reports concerning applicants who have been granted consent to adopt. As these reports establish what is required for someone to be categorised as a suitable parent, they construct and display the moral order of parenthood. An analysis of statements about time, as it relates to parental leave, working hours, preschool hours, family activities, leisure time and hobbies, illustrates how meanings of good parenthood are discursively produced. Good parents make time for, and spend time with, their children. They invest in togetherness by exchanging time of lesser value for time of greater value. This officially sanctioned understanding of good parenthood corresponds with the cultural norm of involved, devoted and child-centred parents, and reinforces the romanticised image of quality time and togetherness in the lives of nuclear families.

  • 5.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ideals of parenting and childhood in the contact zone of intercountry adoption: Assessment of second-time adoption applicants in Sweden2015Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 22, nr 4, s. 474-489Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intercountry adoption is a global phenomenon, a contact zone in which notions of ‘good parents’ and ‘the child’s best interest’ are negotiated. This article explores what norms of parenthood and childhood Sweden, as a receiving country, communicates in the global flow of children and ideas. Adoption assessment reports are examined, with a focus on how adoption applicants are portrayed and how ‘good parents’ are thereby construed. The analysis demonstrates how certain qualities, for example, being loving, self-sacrificing and child-centred, are ascribed to applicants, and how the presentation of ‘good parents’ also defines a proper childhood.

  • 6.
    Lindgren, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Here and now - there and then: Narrative time and space in intercountry adoptees' stories about background, origin and roots2014Ingår i: Qualitative Social Work, ISSN 1473-3250, E-ISSN 1741-3117, Vol. 13, nr 4, s. 539-554Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intercountry adoption policy emphasizes openness in relation to adoptees’ background. However, because intercountry adoption is a complex web of relations including individuals, institutions and countries, it is impossible to foresee what background, origin and roots will mean to the adopted individual. The present article examines what meanings adoptees themselves ascribe to background, origin and roots. A total of 22 internationally adopted men and women participated in focus group conversations. The participants were invited to discuss their diverse experiences and opinions on these matters and their stories were analyzed from a narrative perspective. The analysis focuses how time and space were made significant in narratives about background, origin and roots. Two contrasting stories – the here-and-now narrative and the there-and-then narrative – are discerned, but further analysis of the narrative space and time dimensions shows a much more complex pattern beyond these extremes. Adoptee narratives characterized by an open time dimension deal with what could have happened, alternative lives, and the analysis shows how these alternative lives are storied and valued. Furthermore, when adoptees tell their stories about background and roots, ‘there’, i. e. the birth country, is ascribed different meanings. Our analysis shows that the categorization of space as wide or narrow, in the sense of collective or personal, respectively, is useful in understanding the different approaches to background and roots. Based on the present results, we suggest that social workers may wish to organize their counseling along the time and space dimensions of adoptees’ narratives.

  • 7.
    Lind, Judith
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adoptivfamiljen2012Ingår i: Nätverksfamiljen / [ed] Margareta Bäck-Wiklund och Thomas Johansson, Natur och kultur, 2012, 2, s. 239-256Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer.

    Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller?

    Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet. 

    Boken vill beskriva och analysera hur män och kvinnor i nya familjemönster praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande liksom ansvar för och omsorg om familjen. Familjen skapas genom sina vardagshandlingar.

  • 8.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Recension: Att plantera ett barn. Internationella adoptioner och assisterad befruktning i svensk reproduktionspolitik2012Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 78, nr 2, s. 149-151Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adoption. Samarbete för rättslikhet2011Ingår i: Barnen och välfärdspolitiken: nordiska barndomar 1900-2000 / [ed] Andresen A, Gardarsdottir Ó, Janfelt M, Lindgren C, Markkola P, Söderlind I, Stockholm: Dialogos Förlag, 2011, 1, s. 216-270Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dagens diskussion om barn och barns rättigheter och villkor tar ofta sin utgångspunkt i 1989 års barnkonvention, men dessa frågor hör inte bara till vår egen tid. I Norden har barn under hela 1900-talet haft en viktig plats i det offentliga samtalet och i välfärdspolitiken, men det uppmärksammas sällan i forskningen. I den här boken beskrivs den välfärdshistoriska utvecklingen utifrån ämnet barn i ett jämförande nordiskt perspektiv. De nordiska länderna har mycket gemensamt och det har under hela 1900-talet funnits ett nära samarbete när det gäller barnpolitik och barns rättigheter.Barnen har setts, inte bara som de enskilda nationernas framtid utan som Nordens framtid.Boken diskuterar vad nordiskt samarbete inneburit för barn både i fråga om lagstiftning och barnpolitik i praktiken, och i vilken utsträckning nordisk välfärdspolitik har utvecklats som ett resultat av samarbete, tävlan och politik komparation. Vad är nordiskt, vad är nationellt och vad är internationellt i nordiska välfärdsmodeller?

  • 10.
    Andresen, Astri
    et al.
    Universitetet i Bergen, Norge.
    Gardarsdottir, Olöf
    Islands universitet, Reykjavik, Island.
    Janfelt, Monika
    Syddansk Universitet, Odense, Danmark.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Markkola, Pirjo
    Jyväskylä universitet, Jyväskylä, Finland.
    Söderlind, Ingrid
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Barnen och välfärdspolitiken: Nordiska barndomar 1900-20002011 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dagens diskussion om barn och barns rättigheter och villkor tar ofta sin utgångspunkt i 1989 års barnkonvention, men dessa frågor hör inte bara till vår egen tid. I Norden har barn under hela 1900-talet haft en viktig plats i det offentliga samtalet och i välfärdspolitiken, men det uppmärksammas sällan i forskningen. I den här boken beskrivs den välfärdshistoriska utvecklingen utifrån ämnet barn i ett jämförande nordiskt perspektiv. De nordiska länderna har mycket gemensamt och det har under hela 1900-talet funnits ett nära samarbete när det gäller barnpolitik och barns rättigheter.Barnen har setts, inte bara som de enskilda nationernas framtid utan som Nordens framtid.Boken diskuterar vad nordiskt samarbete inneburit för barn både i fråga om lagstiftning och barnpolitik i praktiken, och i vilken utsträckning nordisk välfärdspolitik har utvecklats som ett resultat av samarbete, tävlan och politik komparation. Vad är nordiskt, vad är nationellt och vad är internationellt i nordiska välfärdsmodeller?

     

     

  • 11.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barnets väl - samhällets ansvar: Utredning av blivande adoptivföräldrar 1955-20082011Ingår i: Föräldraskapets politik: Från 1900- till 2000-tal / [ed] Helena Bergman, Maria Eriksson, Roger Klinth, Stockholm: Dialogos förlag , 2011, s. 27-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet.

    Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar. Adoptionsutredningar, assisterad befruktning för lesbiska par samt föräldrars engagemang i sina barns skolgång är några av de frågor som i boken får belysa samhällsutvecklingen. Att vara förälder till ett barn kan tyckas vara en naturlig och ursprunglig relation, men påverkas i högsta grad av tid, plats och sociala villkor

  • 12.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Internationell adoption i Sverige: Politik och praktik från sextiotal till nittiotal2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1960-talets slut har närmare 50 000 barn kommit till Sverige genom internationell adoption. Adoption är en avgörande händelse som påverkar resten av livet för dem som berörs, och det är därför en viktig samhällsfråga. Den här boken handlar om hur internationell adoption etablerades och utvecklades i Sverige från 1960-talet till 1990-talet, om hur internationell adoption diskuterats och reglerats i politik och lagstiftning och om hur förmedlingen av adoptioner organiserats. Den handlar också om hur samarbetet mellan Sverige och de många ursprungsländerna fungerat och om hur man resonerat kring ursprungets betydelse för adopterade. Studien bygger på offentligt tryck, arkivmaterial från nämnder och myndigheter som ansvarat för internationella adoptionsfrågor samt intervjuer med personer som var aktiva inom adoptionsfältet under den aktuella perioden.

  • 13.
    Lindgren, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klinth, Roger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Progression i en bolognaanpassad lärarutbildning2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utbildningen vid svenska universitet och högskolor är mitt uppe i en förändringsprocess, en anpassning till den så kallade Bolognamodellen. Denna innebär tydligare och fastare ramar för utbildningen, både när det gäller organisation och utbildningsideologi. I denna process gäller emellertid särskilda villkor för yrkesutbildningarna. Dessa skall anpassas till de gemensamma ramarna, men ges samtidigt större möjlighet än andra utbildningar att skapa en intern utbildningslogik. Yrkesutbildning skall, av pedagogiska skäl, även fortsättningsvis planeras och organiseras som en sammanhängande helhet, vilket innebär att gränsen mellan grundnivå och avancerad nivå bli mindre tydlig. Detta skapar ett friutrymme, men det ställer också stora krav på planering och genomförande av en tydlig progression. Den här artikeln behandlar en av de största utbildningarna, lärarutbildning, och den tar sin utgångspunkt i just det som yrkesutbildningarna har att hantera – frihet, men inom snävare ramar. I fokus står begreppet progression och frågan om hur progression kan förstås och iscensättas i en bolognaanpassad lärarutbildning.

  • 14.
    Klinth, Roger
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Progression i en bolognaanpassad utbildning2009Ingår i: Ett år med Bologna - vad har hänt vid LiU?: en rapport från CUL-dagen 11 december 2008 / [ed] Ellinor Edvardsson Stiwne, Linköping: Centrum för undervisning och lärande, Linköpings universitet , 2009, 1, s. 149-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Lindgren, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lind, Judith
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Resa tillbaka. Om adoption, identitet och ursprung.2009Ingår i: Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet?, Linköping: Linköpings universitet , 2009, 1, s. 193-214Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.

  • 16.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Adoption - ett nordiskt projekt2007Ingår i: Nordiske barndommer,2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

  • 17.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Adoptivbarnet - främling eller familjemedlem2007Ingår i: Nordiska historikermötet,2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Lind, Judith
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Roots trips - intercountry adoption and cultural identity2007Ingår i: The Social and Cultural History of Children and Youth, SHCY, Fourth Biennial Conference, ¿In the Name of the Child¿.,2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

  • 19.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En riktig familj: Adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917-19752006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När en familj kommer till genom adoption har samhället ett avgörande inflytande. Adoption ger därför en unik möjlighet att studera en samhällelig vision om den goda familjen. Det är utgångspunkten för avhandlingen ”En riktig familj”. Studien behandlar perioden från 1917, då den första adoptionslagen antogs, till 1975, då internationell adoption etablerats. Tre tidsperioder, 1920-talet, 1950-talet och 1970-talet, har studerats närmare. Undersökningen rör det politiska arbetet med adoptionsfrågor, handböcker för adoptionsutredare samt handläggning av adoptionsärenden i Stockholm.

    Adoption har studerats som ett historiskt, samhälleligt fenomen och den offentliga regleringen av familjebildning har stått i fokus. Genom principen om ”barnets bästa” har styrningen av familjebildning varit tydlig, men samtidigt otydlig, eftersom begreppet alltid varit öppet för tolkning. Genom en analys av vilka betydelser ”barnets bästa” tillskrivits har de regler för familj adoptionsverksamheten rymt kunnat synliggöras. ”Barnets bästa” har fungerat som nyckeln till adoptionens ”rules for realness”, d v s de ofta implicita kriterier som definierar vad som är en riktig familj.

    Det som gav adoptivfamiljen legitimitet, var under 1920-talet viljan att ta ansvar för barnet. Föräldrars engagemang och hängivenhet utmärkte en familj. Den riktiga familjen var under 1950-talet normal, en ”typisk” familj i normativ bemärkelse. Den skulle se ut och uppfattas som vilken familj som helst. Detta hängde samman med den omtolkning av adoptionens innebörd som blev tydlig i och med införandet av stark adoption 1958. Adoptivfamiljen, som tidigare varit en kompletterande familj, blev då istället en ersättande familj. Med den utgångspunkten kunde adoptivfamiljen ta den biologiska familjens plats och konstrueras med den som mall. I början av 1970-talet var den riktiga familjen istället öppen och social. Den skulle utgöra en plattform för barnet som skulle erövra en egen plats i samhället. De ”rules for realness” adoptionsverksamheten under perioden rymt kan således formuleras: hängivenhet  normalitet  socialitet.

  • 20.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    In the best interest of the child. Child adoption legislation in twentieth century Sweden2005Ingår i: Symposium on the History of Childhood,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Lindgren, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tholander, Michael
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Remissyttrande rörande betänkandet "Ds 2003: 5 Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall"2003Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Barnets bästa i adoptionspolitiken. Synen på biologiska och sociala familjeband i debatten om adoption 1917-19702002Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 14, nr 2, s. 36-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    What is "in the best interest of the child"? Notions of biological and social kinship in Swedish child adoption policy 1917-19702002Ingår i: Uppväxt, familjeformer och barns bästa.: om familjeliv som offentlig angelägenhet och vardaglig praktik : bidrag presenterade vid en konferens ordnad av Institutet för framtidsstudier och Tema barn, Linköpings universitet, i Stockholm den 5 och 6 februari 2001 / [ed] Ingrid Söderlind, Stockholm: Institutet för Framtidsstudier , 2002, s. 43-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi ser idag en förändring av familjemönster som visar att familjebegreppet inte är entydigt. Det handlar om styvfamiljer, adoptivfamiljer och homosexuella familjer och man laborerar med begrepp som länkade familjer och postkärnfamiljer. Samtidigt finns en debatt om vad en familj är och bör vara och vilka uppväxtvillkor som tillgodoser barns bästa.Bidragen i rapporten handlar om hur familjer görs. De uppmärksammar både offentliga insatser som berör barns uppväxtvillkor och människors eget sätt att organisera och hantera sin vardag. De ger perspektiv på vår samtida syn på den goda familjen och barnets bästa och möjlighet att fundera över olika framtidsperspektiv på barn, familj och föräldraskap.

  • 24.
    Lindgren, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Han slösar all sin kärlek på gossen": Adoptionsärenden behandlade vid Stockholms rådshusrätt 19251996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi kan alltså konstatera att tanken om "barnets bästa" stått i fokus alltsedan en lag om adoption började diskuteras i början av seklet. Den fråga vi då måste ställa är vad detta egentligen innebär och har inneburit under olika tidsperioder. "Barnets bästa" kan inte enbart definieras utifrån vad som är bra för barn utan också vacl som anses vara föräldrarnas, familjens och samhällets bästa. Bilden av den goda barndomen speglar därför också föresttällningar om samhället i en vidare bemärkelse. Synen på barn och föräldrar har förändrats under seklets gång och beslut som en gång togs för "barnets bästa" fördöms idag med hänvisning till just "barnets bästa". Frågorna om vem adoptionen egentligen är till för, vacl som är bäst för barnet och vem som är en god förälder har ständigt återkommit. Svaren har varit många och olika, alla präglacle av sin tid odh sitt samhälles värderingar. Genom en studie av handläggning av adoptionsärenden, lagstiftning kring och riksdagsbehandling av adoptionfrågor kan förändringar i synen på barn, barndom och föräldraskap under 1900-talet åskådliggöras.

1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf