liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den egna erfarenhetens marknad: Om brukarinflytandearbete och kommodifiering av individers erfarenheter av psykisk ohälsa2019Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, E-ISSN 2002-066X, Vol. 56, nr 2, s. 85-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recent research on user involvement in welfare services suggests that involvement practices are increasingly individualized and driven by market logics. This article is based on an ethnographic study within a public psychiatry organization, applying the concept of commodification to examine this trend in contemporary user involvement. By showing how public user involvement takes the form of a market where individuals’ narratives and experiences of mental health and psychiatric treatment are bought and sold as a commodity, the analysis illuminates how market logics manifests in practice. One of the consequences of this commodification is that the user movement and its representatives are limited in their role as independent actors pursuing their own agenda, instead acting increasingly on behalf of the public and as a supplier of personal experiences.

  • 2.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Perspektiv på integration och etablering: Kunskapsunderlag för ett strategiskt arbete med stöd till nyanlända2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att via en genomgång av det svenska forskningsläget belysa centrala erfarenheter från tidigare integrationsarbete. Dessa erfarenheter är viktiga att ha i åtanke för att utforma ett ändamålsenligt och strategiskt arbete med integration och stödinsatser till nyanlända. I följande sammanfattning lyfts några av rapportens viktigaste slutsatser och policyimplikationer fram. Alla de punkter som tas upp här diskuteras på ett fördjupat sätt genom kapitel fyra, fem och sex i rapporten.

    • Det befintliga kunskapsunderlaget påvisar vikten av att begreppet integration inte reduceras till arbetsmarknadsetablering, utan även förstås i termer av tillhörighet och delaktighet i samhällets alla områden. Insatser bör därför vidgas bortom språkinlärning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
    • Genom ett holistiskt perspektiv där stödinsatserna tar hänsyn till den nyanländes hela livssituation, behov och intressen – liksom utgår från en syn på individen som kapabel och motiverad – kan integrationsarbetet bli mer ändamålsenligt. Frågor om exempelvis hälsa, boende och social integration måste förstås som tätt förknippade med, och grundläggande förutsättningar för, arbetamarknadsetablering.
    • Vad gäller insatser riktade till enskilda nyanlända visar erfarenheten att meningsfullheten och individanpassningen i insatserna behöver stärkas, liksom vikten av att insatserna är kvalificerade, integrerade (sammanhållna) och fokuserade. Att möjliggöra för en långsiktig planering för individens etablering i samhället är också centralt, och i detta är förbättrade möjligheter till grundläggande vuxenutbildning och validering av befintlig kunskap viktiga utvecklingsområden.
    • Integration är en fråga som berör alla i samhället. Utöver den enskilde individen är därför det offentliga, civilsamhället och näringslivet alla viktiga aktörer i arbetet med att uppnå integration. Alla aktörer kan genom sitt engagemang bidra till att understödja och möjliggöra integration. I detta har samverkan mellan olika offentliga aktörer, liksom mellan det offentliga och övriga samhället lyfts fram som en framgångsfaktor.
    • Inom det offentliga har ansvaret för integrationsarbetet varierat över tid, och administrativt finns just nu en relativt tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Staten är ytterst ansvarig för mottagandet av nyanlända och bedriver detta arbete genom Arbetsförmedlingens etableringsprogram. I etableringsprogrammet bidrar kommunerna genom att anordna svenska för invandrare och samhällsorientering. I praktiken suddas dock gränser för ansvaret ofta ut. Detta beror bland annat på att enskilda nyanlända kan ha behov av stöd även efter att statens ansvar upphör. Det beror också på att integration är en generell fråga som berör (lokal) politik och förvaltning inom en rad områden, som går utanför det individarbete som Arbetsförmedlingen bedriver i etableringsprogrammet.
    • Arbetsmarknadspolitiska individinsatser är centrala, men bör kombineras med individinsatser på andra områden och med insatser som riktas mot de strukturella och kontextuella förhållanden som hindrar integration. Strukturella insatser kan exempelvis handla om initiativ som gynnar sammanhållning och motverkar främlingsfientlighet, att möjliggöra för nyanlända att på ett jämlikt sätt ta del av välfärden och samhällets sociala arenor, liksom att skapa vilja och incitament för arbetsgivare att anställa invandrare. För att skapa hållbar arbetsmarknadsetablering är det i relation till arbetsgivare angeläget att jobba aktivt för att skapa reguljära arbetstillfällen snarare än överutnyttjande av subventionerade anställningar.
    • En tydlig utmaning i arbetet med integration är att implementera sådana insatser i en samtid som präglas av ökande polarisering, främlingsfientlighet och krav på ”hårdare tag” gentemot invandrare. Inte desto mindre är just sådana insatser centrala för att vända denna trend och skapa ett samhälle där sammanhållningen ökar snarare än minskar.
  • 3.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The market of own experience [Den egna erfarenhetens marknad]: Service user involvement and the commodification of individuals experience of mental illness [Om brukarinflytandearbete och kommodifieringen av individers erfarenhet av psykisk ohälsa]2019Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 56, nr 2, s. 85-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recent research on user involvement in welfare services suggests that involvement practices are increasingly individualized and driven by market logics. This article is based on an ethnographic study within a public psychiatry organization, applying the concept of commodification to examine this trend in contemporary user involvement. By showing how public user involvement takes the form of a market where individuals narratives and experiences of mental health and psychiatric treatment are bought and sold as a commodity, the analysis illuminates how market logics manifests in practice. One of the consequences of this commodification is that the user movement and its representatives are limited in their role as independent actors pursuing their own agenda, instead acting increasingly on behalf of the public and as a supplier of personal experiences.

  • 4.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brukarinflytandets politiska innebörder: Konsensusorientering, individcentrering och avpolitisering i den nationella policydiskursen2018Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 25, nr 2, s. 91-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan åtminstone 25 år tillbaka finns politiska förväntningar på att den offentliga välfärdsadministrationenska medge brukarinflytande i sina verksamheter.1 För att få enbild av vad lokala människobehandlande organisationer har att förhålla sig till i dettaarbete riktar artikeln sökarljuset mot nationell policy och undersöker hur fenomenetbrukarinflytande framställs i offentliga utredningar, rapporter och styrdokumentproducerade på nationell central nivå. Syftet är att granska den offentliga nationellapolicyn kring brukarinflytande, för att därigenom synliggöra den styrning de nationellapolicyaktörerna ägnar sig åt (jfr Bacchi, 2009). Arbetet är en diskursanalytiskdokumentstudie och den övergripande fråga som väglett undersökningen är: Hurkonstrueras fenomenet brukarinflytande i svensk nationell välfärdspolicy?

  • 5.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Four features of cooptation: User involvement as sanctioned resistance2018Ingår i: Nordisk välfärdsforskning | Nordic Welfare Research, ISSN 1799-4691, E-ISSN 2464-4161, Vol. 3, nr 1, s. 7-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article draws on a three-year ethnographical study investigating how “service user involvement” was constructed (i.e. understood, implemented, and performed) within two large Swedish welfare organizations – a county-based psychiatric organization and a municipal social service administration (see Eriksson 2015). When analyzing the interactions between the user movement and the welfare organizations, a relationship much like cooptation (Selznick, 1949) was revealed. The article outlines four characteristic features of this coopting relationship: (1) The bonding between the parties, incorporating the user representatives in the organizations and their institutional logic; (2) The organizational framing of the user involvement activities; setting the initial rule for how to act/speak, where to act/speak, when to act/speak as well as what to speak about; (3) The organizational control exercised as the activities took place, directing the discussions and interaction to align with the interests of the welfare organizations; and (4) The resistance exercised by user representatives, enabling them to influence the organizations and contribute to change. Together, these four features disclose service user involvement as a “sanctioned resistance”: At the same time as the institutionalized service user involvement controls and constrains the way service user representatives act and pursue their goals, it gives them a possibility to challenge the welfare organizations from within. However, the influence that is permitted can be understood as adjustments within the prevailing institutional logic, rather than changes that transformed the organizations in more profound ways.

  • 6.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Incorporation and Individualization of Collective Voices: Public Service User Involvement and the User Movement’s Mobilization for Change2018Ingår i: VOLUNTAS - International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, ISSN 0957-8765, E-ISSN 1573-7888, Vol. 29, nr 4, s. 832-843Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ‘Service user involvement’ is a widespread and well-known phenomenon within welfare policy and practice in Western countries and is usually perceived as a way of improving welfare services to better aid service users in managing their predicaments. However, the presented ethnographical study of service user involvement within a Swedish psychiatry organization shows that user involvement initiatives might also result in unintended and undesired effects on the collective user movement (i.e. the service user organizations involved in the activities). The analysis suggests that initiatives on user involvement might affect both the constitution of the user movement as well as the way the movement operates. Theoretically co-optation theory informs the analysis.

  • 7.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The naked truth about migrants’ views: User involvement as radical knowledge production2018Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This ethnographic case study examines how knowledge was produced in collaboration between a welfare organization and its target group. The study investigated the Swedish Public Employment Service (PES), which is responsible for the integration of newly arrived migrants through the ‘introduction programme’. To explore how migrants perceived its services, the PES initiated a six-month project in which three employee-researchers and four participant-researchers (migrants participating in the introduction programme) conducted an interview study together. I followed the project as an independent researcher, making observations and conducting interviews with the members of the research group on several occasions.

    The study shows the participant-researchers were enabled to obtain quite extensive control over the project. The study also suggests that organizational leadership on practical and methodological matters does not necessarily conflict with the user perspective of the study. The project produced knowledge that revealed the migrants’ perceptions in a relatively unedited way. The knowledge produced was ‘radical’ as it differed considerably from the typical knowledge produced by the organization, which made it unfamiliar and difficult to handle. Not until the final report of the project included an organizational perspective was it made official, and even so the PES made no efforts to publicly present or disseminate the report.

  • 8.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brukare och inflytande: brukarrepresentanters kooptering i socialtjänst och psykiatri2017Ingår i: Socialt arbete i civilsamhället: Aktörer, former och funktioner / [ed] Stig Linde, Roberto Scaramuzzino, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 251-274Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brukarinflytande inom snäva resursramar2017Ingår i: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, s. 175-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brukarrörelsen som drivkraft för en mer (psyko)social psykiatri2017Ingår i: Socialpsykiatrins grunder: människans villkor / [ed] Magnus Englander, Karin Ingvarsdotter, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 71-91Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskapsutveckling som etablering: om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultatet av en närstudie av ett projekt som bedrivits vid Enheten för integration och etablering på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Studien har bedrivits genom följeforskning med etnografiska drag, där forskaren på nära håll följt projektets genomförande. Projektet som undersöktes hette ”I centrum av etableringen” och hade två parallella syften:

    1. 1 Att i nära samarbete med myndighetens målgrupp bedriva kunskapsutveckling om deltagares upplevelser av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, och
    2. 2 Att fungera som en etableringsinsats för de fyra nyanlända invandrare som rekryterades att delta i projektet.

    Projektets första syfte utgick från ett upplevt behov av kunskap om hur deltagare i etableringsuppdraget uppfattar sin situation och Arbetsförmedlingens insatser. Målsättningen var att genom en intervjustudie skapa kunskap som utgick från ett tydligt deltagarperspektiv. Fyra deltagare från etableringsuppdraget rekryterades för att genomföra undersökningen och ambitionen var att dessa skulle ges inflytande och kontroll över arbetet, utan att påverkas av ett organisationsperspektiv. De huvudsakliga lärdomarna från projektet i termer av målgruppsinvolvering i kunskapsutveckling kan sammanfattas här:

    • Den kunskap som skapas i samarbete mellan myndighet och målgrupp har potential att skapa en för organisationen ny och okonventionell kunskap som skiljer sig från annan kunskapsproduktion inom organisationen. Se sida 55, 71-73.
    • En förutsättning för att skapa för organisationen unik kunskap är att deltagarna ges hög grad av kontroll över de aspekter av studien som har med frågeformulering, perspektivval och tolkning att göra. Se sida 66-68.
    • Om representanter för målgruppen agerar intervjuare i en undersökning av målgruppens upplevelser kan det ha fördelen att svaren blir mer djupgående och nyanserade, framförallt om det innebär att språkbarriärer i intervjusituationen kan undvikas. Se sida 54-55, 61.
    • Kunskapsutveckling i samarbete innebär en balansgång mellan organisatoriskt ledarskap och deltagarkontroll i arbetsprocessen. Se sida 66-68.
    • Eftersom den kunskap som skapas kan vara av annan karaktär än konventionella kunskapsprodukter inom organisationen kan det vara en utmaning att ta emot och hantera den kunskap som produceras. Se sida 73-75.
    • Kunskapsutveckling i samarbete kan vara mer tids- och arbetskrävande än konventionella forskningsprojekt. Se sida 67, 70.

    Genom att projektet lyckades medge en jämförelsevis hög grad av deltagarkontroll i arbetsprocessen skapades en kunskapsprodukt med ett tydligt deltagarperspektiv. Förutsatt att detta är vad som efterfrågas kan projektet därför ses som ett lyckat exempel på kunskapsutveckling i samarbete. Samtidigt uppstod vissa svårigheter som hade att göra med att planeringen och strukturen i projektet inte var helt anpassad till de individer som rekryterades för att genomföra arbetet. Detta påvisar vikten av att på förhand överväga behoven och rollerna i projektet, liksom vilka aspekter av arbetet som kan medge en högre grad av styrning/ledarskap utan att deltagarperspektivet äventyras. Eftersom projektet varit nyskapande och ovanligt inom det svenska myndighetsväsendet är det dock förståeligt att det varit svårt att på förhand bedöma hur balansen mellan deltagarkontroll/egenansvar och styrning/ ledarskap skulle avvägas.

    Också som etableringsinsats var projektet framgångsrikt och ett halvår efter projektets slut hade samtliga fyra deltagare kvalificerade anställningar inom Arbetsförmedlingen. Genom analysen undersöks hur och varför projektet varit ett stöd i projektmedarbetarnas etablering. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet i termer av etableringsinsats kan sammanfattas på följande sätt:

    • Arbetsplatsförlagda etableringsinsatser kan genom en rad mekanismer stödja en deltagare i att närma sig arbetsmarknaden. Mekanismer som identifierats i projektet var:
    1. Formell arbetslivserfarenhet och formella kompetenser som kan dokumenteras på CV.
    2. Utveckling av deltagarnas professionella kompetenser.
    3. Språkutveckling.
    4. Förståelse för hur ett arbetsmarknadssegment är uppbyggt och hur dess arbetsplatser fungerar (i det här fallet det svenska förvaltningssystemet och myndigheten som arbetsplats).
    5. Etablerande av nätverk och kontakter.
    6. En första ingång till en potentiell arbetsgivare.
    7. Ökat självförtroende hos deltagarna.
    8. Praktiskt stöd i det fortsatta arbetssökandet.

    Det är långt ifrån självklart att alla etableringsinsatser ger allt det stöd som listas ovan och projektet I centrum av etableringen kan närmast ses som en form av best practice.

    • En tydlig framgångsfaktor i arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är att arbetsuppgifterna är kvalificerade och av deltagarna upplevs som meningsfulla. Se sida 91-92.
    • Kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är av stor vikt för att stödja deltagare att etablera sig på en arbetsmarknad som motsvarar deras kompetensnivå. Se sida 87, 93.
    • Engagemanget från arbetsgivaren som erbjuder insatsen är av stor betydelse. Se sida 88-89.
    • Mentorskap och handledning framstår som en framgångsfaktor inom kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser. Se sida 98-101.
    • Etableringsinsatsen bör vara tydligt förankrad på arbetsplatsen, där medarbetarnas (liksom deltagarnas) roller och ansvar är tydligt definierade. Se sida 89, 97f.
    • Arbetsgivaren måste vara beredd på att en etableringsinsats inte enbart ger vinster utan samtidigt också kan kräva tid och resurser. Se sida 98-101.

    Att alla deltagarna efter projektets slut fick anställning inom Arbetsförmedlingen inbjuder till tolkningen att det avgörande för etableringen var att deltagarna fick en ingång till en arbetsgivare. Detta är otvivelaktigt en viktig aspekt − samtidigt krävdes ett omfattande arbetssökande för de flesta av deltagarna innan de lyckades bli ordinarie anställda inom myndigheten. Att etableringsinsatsen var förlagd inom Arbetsförmedlingen kan alltså inte ensamt förklara det lyckade utfallet.

    Teoretiskt är det möjligt att dela upp projektets genomförande i två delar utifrån dess två separata syften, men i praktiken har arbetet fortlöpt som ett enhetligt projekt där de två syftena integrerats som olika aspekter av ett och samma arbete. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet som helhet kan sammanfattas på följande sätt:

    • I projekt med flera syften är det viktigt att det finns en tydlig och meningsfull länk mellan syftena. Se sida 105-106.
    • Ambitioner kopplade till de olika syftena kan kollidera, vilket gör att kompromisser och avvägningar mellan handlingsalternativ måste göras. Se sida 106f. Projekt med flera syften kan innebära att projektledarrollen blir bredare och mer omfattande. Se sida 110.
    • Vid arbetsplatsförlagda etableringsåtgärder framstår matchningen mellan å ena sidan arbetsplatsens behov och arbetsuppgifternas innehåll, och å andra sidan deltagarens kompetens och möjlighet att bidra, som viktig för ett lyckat utfall. Se sida 106.

    Projektets två syften kan sägas ha varit väl anpassade till varandra genom att varje syfte för sig bidrog till att det andra syftet kunde uppnås. Det fanns således en förtjänstfull synergi mellan de två syftena. Samtidigt visade det sig att de två syftena ibland stod i konflikt med varandra på ett sätt som gjorde att det ena var tvunget att ges företräde framför det andra. En övergripande lärdom som kan dras är därför att projekt som bedrivs med parallella syften bör vara utformade så att de positiva synergieffekterna överskrida potentiella konflikter mellan syftena.

  • 12.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brukarinflytande och social mobilisering2016Ingår i: Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete / [ed] Verner Denvall, Cecilia Heule, Arne Kristiansen, Mallmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 2, s. 99-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf