liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 43 av 43
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Adult education and learning: a pluralistic research field?2019Ingår i: Mapping out the research field of adult education and learning / [ed] Andeas Fejes, Erik Nylander, Cham: Springer, 2019, 1, s. 119-137Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What the field of adult education research is and how it can be described has been a debated issue over the decades. Several scholars argue that the field today is heterogeneous, borrowing theories and methods from a range of disciplines. In this chapter, we take such statements as a starting point for empirical analysis. In what ways could it be argued that the field is pluralistic rather than monolithic; heterogeneous rather than homogenous? Drawing on bibliographic data of the top cited articles in three main adult education journals between 2005 and 2012, we illustrate how the citation patterns have tendencies of homogeneity when it comes to the geographical country of authorship, since the USA, UK, Australia and Canada dominate, as well as the research methods adopted, since qualitative approaches have near total dominance. Furthermore, there is a tendency to adopt similar theoretical approaches, since sociocultural perspectives, critical pedagogy and post-structuralism represent more than half of the articles in our sample. At the same time, the results of our analysis indicate signs of scholarly pluralism, for instance, in terms of authorship, since both early career researchers and established researchers are represented among the top cited publications. We conclude the chapter by arguing that empirical analysis of publication and citation patterns is important to further the development of reflexivity within the field, not least for early career researchers, who might benefit from knowledge about what has been recognized among peers as worth citing in recent times.

  • 2.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploring the adult learning research field by analysing who cites whom2019Ingår i: Mapping out the research field of adult education and learning / [ed] Andreas Fejes, Erik Nylander, Springer, 2019, 1, s. 55-72Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we report on findings from a large-scale bibliographic study conducted based on the citation practices within the field of research on adult learning. Our data consist of 151,261 citation links between more than 33,000 different authors whose papers were published in five leading international journals in the field of adult learning during the time period 2006–2014. By analysing the composition of the dominating citation clusters we are able to construct a telescopic view of the research field based on an accumulation of bibliographic citations. The results consist of two parts. First we go through the dominating players active in the field, their position and mutual relationship. Secondly, we derive two main structural oppositions inherent in the citation networks, one connected to the research object (studying education or work) and the second to the level of analysis (cognition or policy). We find that the most dominating tradition within adult learning the last few decades – socio- cultural perspectives on learning – occupies a very central position in the space of citations, balancing between these opposing poles. We hope that this analysis will help foster reflexivity concerning our own research practices, and will reveal the relations of dominance currently prevailing within the field of adult learning.

  • 3.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskoledatabasen2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna databas samlar folkhögskolornas nationella kataloger mellan åren 1952-2019. Materialet är inskannat vilket möjliggör undersökningar om hur skolorna förändrats över tid, vilka ämnen de tillhandahållit och hur de beskrivit sin verksamhet. Innehållet i databasen härstammar från de fysiska katalog exemplar som bevarats i de nationella arkiven (Kungliga Biblioteket, Riksarkivet). Genom att OCR-tolka och digitalisera katalogernas innehåll och presentera det i ett digitalt gränssnitt möjliggörs undersökningar av hur folkhögskolorna förändrats historiskt. Man kan också söka efter enskilda folkhögskolors kursutbud eller förekomster av ord och ämnen i folkhögskolornas förflutna.

    Databasen vänder sig till alla folkbildningsforskare, folkhögskollärare, folkbildare, rektorer och alumni som vill lära sig mer om skolformen. Arbetet med databasen har möjliggjorts genom anslag från Stockholms Arbetareinstitut och bygger på ett samarbete med Linköpings universitetsbibliotek.

  • 4.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Introduction: Mapping the Research Field on Adult Education and Learning2019Ingår i: Mapping out the Research Field on Adult Education and Learning / [ed] Andreas Fejes & Erik Nylander, Springer, 2019, 1, s. 3-13Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    If the framing and composition of research fields are never fully fixed or saturated (Abbott 1995; Gieryn 1983), this is a particularly salient feature of the research field that deals with the education and learning of adults. Not only is the research question of adult education and learning approached from a multitude of academic disciplines – such as sociology, psychology and education – the very concepts that are used to denote this field have also undergone important changes. Such conceptual changes are visible, for instance, in the recent development whereby the model of adult education and Bildung came to be partly replaced by the notion of lifelong learning. In Europe, lifelong learning gained prominence in the policy area with the year of Lifelong Learning in 1996 and then the Memorandum on Lifelong Learning, published by the European Commission (2001), which positions lifelong learning as a central policy concept in the realisation of the Commission’s strategies. As a policy preoccupation, lifelong learning supersedes concepts of adult education (Lindeman 1926) and lifelong education (Faure 1972). The shift from focusing on education to speaking about learning is important to address in research, because it marks out a new way of conceptualising the education and learning of adults in terms of the why, the how, the what, the when and the where questions. These policy changes can also be identified within research and, particularly, in how the research field on the education and learning of adults is defined and delimited (see Chaps.  2 and  3). Thus, while it is clear that the research field of adult education and learning undergoes changes over time and is quite diverse in terms of the current choice of theories, research objects, methodologies and so on, little is known empirically about its current “state of affairs” and how it can be mapped out and characterised scientifically.

  • 5.
    Larsson, Staffan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Invisible colleges in research on adult learning: a bibliometric study on international scholarly recognition2019Ingår i: Mapping out the research field of adult education and learning / [ed] Andreas Fejes, Erik Nylander, Springer, 2019, 1, s. 73-97Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An “economy of publications and citations” has emerged in academia, where databases as Web of Science and Scopus provide tools for “quality” measurements. The assumption is that such measurements are unbiased in terms of geography, language, gender etc. This is investigated by scrutinizing the “invisible colleges”, i.e. networks of citations in adult learning/education journals, indexed by Scopus. A bibliometric analysis is made of 151,261 direct citation links in 5 journals published between 2006–2014. The outcome shows a pattern of biases: a US/UK, anglophone, male domination. It also shows how the investigated field consists of many loosely connected invisible colleges. This might make the field weak in terms of academic power.

  • 6.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The politics of publications and citations: a cross country comparison2019Ingår i: Mapping out the research field of adult education and learning / [ed] Andreas Fejes, Erik Nylander, Springer, 2019, 1, s. 99-115Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research funding, promotions, and career trajectories are currently increasingly dependent on the emerging economy of publications and citations across the globe. Such an economy encourages scholars to publish in international journals that are indexed in databases such as Scopus and Web of Science. These developments place an increased emphasis on the question of who is allowed to publish in the journals listed there and whose research counts as valuable. Based on bibliographic data this chapter firstly focus on the politics of indexation, i.e. what is being indexed in the main database Web of Science in terms of country of origin of journals and in terms of publication language. Secondly, we focus on the politics of scholars gatekeeping, i.e. what is the institutional affiliation of the editors and editorial board members in some key adult education journals, and thirdly, who is publishing in these adult education journals and who is being picked up and cited. Our results show, e.g., how four Anglophone countries dominate the field in relation to both published articles and the share of most cited articles and where the publication pattern of these authors are national and regional rather than international. Anglophone countries also dominate in terms of indexation, as well as scholars gatekeeping.

  • 7.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The research field of adult education and learning: widening the field2019Ingår i: Mapping out the research field of adult education and learning / [ed] Andreas Fejes, Erik Nylander, Cham: Springer, 2019, 1, s. 229-234Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We began this book by launching a series of questions on what the adult education and learning research field looks like, how it has emerged historically and how it is transformed through contemporary policy and research practice. The chapters have, in different ways, contributed to answering these questions by case studies, as well as by looking at the transnational power relations across countries. In the debate on comparative adult education research finalising this book, Field, Künzel and Schemmann posed the rather provocative question of whether the chapter of international comparative adult education has now come to a close (see Chap.  10). We would argue that such research is still alive and possible to carry out, but that the conditions under which research is conducted also need to be taken into serious consideration. In the various contributions to this book, several chapters show how a comparative perspective on the field of research can contribute to our understanding of how knowledge about adult education and learning is produced. They also demonstrate how this knowledge is stratified across regional and national borders, as well as between individual scholars positioned in relation to one another.

  • 8.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Adult Education Research: Publication Strategies and Collegial Recognition2018Ingår i: The Palgrave International Handbook on Adult and Lifelong Education and Learning / [ed] Marcella Milana, Sue Webb, John Holford, Richard Waller, Peter Jarvis, Palgrave Macmillan, 2018, 1, s. 761-777Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, researchers throughout the world have come under increased pressure to publish in English, direct their scholarly work to internationally acclaimed journals indexed in the dominating databases (i.e. Scopus and Web of Science) and render their work citable among peers in other countries. In this chapter, we summarize some recent bibliometric studies that have mapped out what kind of research that have been published and cited in three leading journals related to adult––lifelong education and learning––and which researchers that has been given recognition. We argue that the strong political waves of managerial reform have made academic career trajectories and promotions more dependent upon publications and citations, thus necessitating a discussion about the most effective publication strategies for submission. At the same time, we acknowledge the multiple professional demands of adult educational scholars and highlight the ways different definitions of scholarly impact might stand in conflict with one another.

  • 9.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploring the Adult Learning Research Field by Analysing Who Cites Whom2018Ingår i: Vocations and Learning, ISSN 1874-785X, E-ISSN 1874-7868, Vol. 11, nr 1, s. 113-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we report on findings from a large-scale bibliographic study conducted based on the citation practices within the field of research on adult learning. Our data consist of 151,261 citation links between more than 33,000 different authors whose papers were published in five leading international journals in the field of adult learning during the time period 2006–2014. By analysing the composition of the dominating citation clusters we are able to construct a telescopic view of the research field based on an accumulation of bibliographic citations. The results consist of two parts. First we go through the dominating players active in the field, their position and mutual relationship. Secondly, we derive two main structural oppositions inherent in the citation networks, one connected to the research object (studying education or work) and the second to the level of analysis (cognition or policy). We find that the most dominating tradition within adult learning the last few decades – sociocultural perspectives on learning - occupies a very central position in the space of citations, balancing between these opposing poles. We hope that this analysis will help foster reflexivity concerning our own research practices, and will reveal the relations of dominance currently prevailing within the field of adult learning.

  • 10.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tomas, Östlund
    Folkbildningsrådet.
    Folkhögskolans samtidshistoria: deltagare och kursutbud 1997-20162018Ingår i: Folkhögskolan 150 år / [ed] Ann-Marie Laginder, Eva Önnesjö, Irma Carlsson och Erik Nylander, Stockholm: Föreningen för Folkbildningsforskning , 2018, s. 361-376Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta bidrag har vi tagit hjälp av officiell statistik för att ge en översiktlig bild av hur folkhögskolans kursutbud förändrats de senaste två decennierna (1997 – 2016). Fokus i texten är institutionella skillnader i folkhögskolornas kursutbud, främst mellan allmän och särskild kurs, samt förekomst av olika deltagargrupper (kön, ålder, födelseland). Med hjälp av heltäckande deltagarstatistik visar vi att det skett ett skifte i dominansförhållandet mellan allmän och särskild kurs under perioden 1997 –  2016, där särskild kurs nu utgör en större verksamhetsgren än allmän kurs. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot musik, bildkonst och annan estetisk verksamhet. Mer marginell är verksamhet inriktad mot politik, ekonomi, demokrati och annan samhällsvetenskap. Skillnaderna mellan kurstyperna allmän och särskild kurs går igen vid en demografisk analys av vilka  deltagargrupper som antas där yngre deltagare och deltagare födda utrikes har kommit att bli allt vanligare på allmän kurs. Det särskilda kursutbudet går däremot mot en större åldersblandning samtidigt som kvinnliga deltagare är i klar majoritet och andelen födda utrikes inte ökar fullt lika drastiskt. Skillnader finns också i antalet individer boendes på internat där skolinternaten främst verkar utnyttjas av riksrekryterande kurser inriktade på kulturella verksamheter (musik, bild, hantverk, scenisk konst). Vi visar också att folkhögskolornas utbildningslandskap i viss mån blivit alltmer urbant, då skolor belägna i större städer står för en allt större del av den totala mängden utbildning.

  • 11.
    Fürst, Henrik
    et al.
    Sociologiska institutionen, Lärare och forskare, Uppsala Universitet.
    Levelius, Sanna
    Nordiska Folkhögskolan .
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kulturell bildning i folkhögskolans regi: Deltagare och lärare på estetiska profilkurser2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkbildningen utgör en av landets största kulturarenor och är en stor uppdragsgivare för Sveriges kulturarbetare. Folkhögskolans estetiska profilkurser med inriktning mot till exempel musik, bildkonst, hantverk, slöjd, teater, dans och litteratur är en viktig del av denna kulturella infrastruktur. I deltagarantal räknat har dessa estetutbildningar nästan dubblerats under de senaste tjugo åren, från cirka 4000 individer hösten 1997 till över 7000 hösten 2016. Trots dessa utbildningars riksomfattande omfång, genremässiga bredd och tilltagande volym är det sällan som folkhögskolornas kulturpolitiska betydelse uppmärksammas eller undersöks empiriskt.

    I denna utvärdering ges en överblick av deltagarnas vägar till och från folkhögskolornas estetiska kursverksamhet. Vägarna som leder till folkhögskolan uppmärksammas utifrån närstudier av deltagarnas bakgrund, skolval liksom folkhögskolornas rekrytering och antagningsprocesser. Deltagarna kommer till relativt stor del från familjer med förhållandevis starka utbildningstraditioner. Detta gäller i synnerhet deltagarna i kursprofiler med inriktning mot musik, skrivande och scenkonst.

    Drygt 30 procent av deltagarna under åren 2005–2010 kom till folkhögskolans estetiska kurser efter att ha läst estetiskt inriktade gymnasieprogram, och ytterligare drygt 30 procent hade läst samhällsvetenskapliga, humanistiska eller naturvetenskapliga gymnasieprogram. Förvånande var att 27 procent av deltagarna hade läst kurser och program på högskola och universitet före folkhögskolestudierna, främst inom området konst och humaniora. Kopplingen till högskolan visar sig överlag vara stark. Efter folkhögskolestudierna sökte sig nästan 60 procent av deltagarna vidare till högskola eller universitet inom en tolvårsperiod – främst till studier inom konst och humaniora, men även inom samhällsvetenskap och pedagogik, och till olika lärarutbildningar.

    Rapporten skildrar också mötet mellan deltagarna och lärarna på de estetiska kurserna i musik, bild och skrivande samt analyserar den sociala och demografiska sammansättningen bland lärarna med hjälp av en storskalig enkät. En stor majoritet av lärarna som svarade på enkäten visar sig vara uppväxta i Sverige (94 procent) eller andra europeiska länder (5 procent), medan andelen lärare med utomeuropeisk bakgrund är ytterst marginell (<1 procent). Geografiskt sett har hälften av lärarna vuxit upp i mindre tätorter medan en fjärdedel vuxit upp på landsbygd och en fjärdedel i större städer. Lärarna i de estetiska ämnena har ofta omfattande utbildningsmeriter, främst inom sina respektive ämnesområden men också från pedagogiska och ämnesdidaktiska studier med inriktning på estetiska läroprocesser. Genom att arbeta deltid kan många kombinera lärararbetet med eget konstnärligt skapande. Denna kombination kan även ses som en tillgång för folkhögskolorna eftersom lärarkåren därigenom håller sig à jour med de estetiska kunskaper och stilistiska uttryck som de estetiska kurserna syftar till.

    Avslutningsvis ges en bild över deltagarnas förväntade och faktiska vägar efter folkhögskolan. De föreställda bildningsvägarna illustreras genom deltagares och lärares perspektiv på de estetiska lärprocesserna och tankar kring fortsatta studier och yrkesval. Bland deltagarna förekommer tre idealtypiska sätt att motivera gjorda och tänkta studieval. Det kan handla om att bryta upp eller göra uppehåll från hur man tidigare har levt (orientering mot dåtid), att vilja vara i en särskild situation eller särskilt sammanhang (orientering mot nutid) eller om att uppnå ett mål med folkhögskolan som medel (orientering mot framtid). De faktiska vägarna efter folkhögskolan presenteras genom tidigare deltagares berättelser och statistik över fortsatta utbildningsvägar och etablering på arbetsmarknaden. Givet den omfattning som elevgrupperna på de estetiska profilkurserna söker sig vidare till högskola (59 procent), är det inte förvånande att övergången till förvärvsarbete och etablering på arbetsmarknaden dröjer. Men mäts förvärvsfrekvens och etableringsstatus 5–10 år efter avslutade folkhögskolestudier är ställningen på arbetsmarknaden likvärdig med jämförbara grupper i befolkningen. Mätt utifrån den huvudsakliga inkomsten längre fram i livet visar sig ytterst få före detta deltagare uppbära arbetslöshetsersättning eller befinna sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förhållandevis få deltagare, cirka 10 procent, återfanns emellertid i den branschkategori som samlar yrkesverksamma kulturarbetare på basis av deras näringsverksamhet.

    Sammantaget visar rapporten att folkhögskolorna kan betraktas som en viktig resurs för att förverkliga statens kulturpolitiska mål. En stor del av lärarna på folkhögskolans estetiska profilkurser är själva konstnärligt verksamma. På så vis fungerar de många folkhögskolorna runt om i vårt land även som en betydelsefull arbetsmarknad för landets kulturarbetare. På skolorna lär sig deltagarna både att uppleva och skapa kultur, vilket gör att de kan ta del av och bidra till samhällets konst- och kulturliv. Mot slutet av rapporten argumenteras för att folkbildnings- och kulturpolitiken kan relateras tydligare till varandra. På så vis kan man både adressera frågan om hur en mer inkluderande estetisk kursverksamhet på folkhögskolan kan skapas, och uppmärksamma den centrala roll som folkhögskolorna redan har som del i en infrastruktur för kulturell bildning.

  • 12.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The economy of publications and citations in educational research: What about the ‘Anglophone bias’?2017Ingår i: Research in education (Manchester), ISSN 0034-5237, E-ISSN 2050-4608, Vol. 99, nr 1, s. 19-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this piece, we argue that an economy of publication and citations has emerged that not only changes the notion of what is deemed quality in educational research but also changes the incentives of us as researchers. With pressure on publishing in ’international’ journals, education researchers are increasingly pushed to publish their research in the article format, and for many, in their second or third language (English). Additionally, we are to direct the research to an audience who might not at all be interested or knowledgeable about the context under scrutiny. With such pressure to publish in English-language journals, the question of who is allowed to publish and who is cited is of paramount significance. Based on our own empirical research on the adult educational research field as well as other bibliometric research, we propose that there is an ‘Anglophone’ bias in educational research. We end with a discussion on the implications of the current trend to publish in indexed English-language journals and suggest that ‘Anglophone’ as well as non-Anglophone scholars need to start citing other scholars than those from the dominating ‘Anglophone’ countries in order to further enhance knowledge and debate within education. The ultimate irony of the develop- ments described in this piece is that the researchers from non-Anglophone countries actively engage in a publication game that underscores their own subordination. 

  • 13.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ye, Rebecca
    Stockholms Universitet, Sweden.
    The transnational track: State sponsorship and Singapore’s Oxbridge elite2017Ingår i: New Sociologies of Elite Schooling / [ed] Jane Kenway & Aaron Koh, Routledge, 2017, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Nordvall, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fridolfsson, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den nya folkhögskolegruppen i riksdagen: En studie av folkhögskolan som samtida bildningsväg för svenska riksdagsledamöter.2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Nordvall, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fridolfsson, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den nya folkhögskolegruppen i riksdagen: En studie av folkhögskolan som samtida bildningsväg för svenska riksdagsledamöter.2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fridolfsson, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nordvall, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den nya folkhögskolegruppen i riksdagen: Folkhögskolan som samtida bildningsväg för svenska riksdagsledamöter2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Nordvall, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fridolfsson, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The folk high school as a contemporary educational pathway for Swedish parliamentarians2016Ingår i: 2016 Triennial Conference European Society for Research on the Education of Adults (ESREA) - Imagining Diverse Futures for Adult Education: Questions of Power and Resources of Creativity: BOOK OF ABSTRACTS, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore the contemporary role of the folk high schools as an educational pathway for Swedish MPs. Statistics from the folk high school register at Statistics Sweden is analyzed. In summary, there is still quite many former folk high school participants in the Swedish parliament (27 percent 2014). The MPs’ folk high school-participation consists mainly of short courses. There are differences in terms of level of participation between parties, and over time the folk high schools have increasingly come to be used by members of the parties on the left side of the political spectrum. The folkhigh schools are to a significant extent used as a meeting place during the political career, not only as an educational pathway to power as emphasized in earlier research.

  • 18.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Det akademiska klansamhället i mätbarhetens tidevarv2015Ingår i: #FOTO, nr 2, s. 14-16Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Akademiska samfund har ofta liknats vid klansamhällen. I varje samhälle sägs det finnas hövdingar, tronföljare och särskilda entréritualer som avkrävs nybörjarna för att uppnå medlemskap. Medlemmarna i gemenskapen håller sen noga koll på varandras förehavanden, sina inbördes relationer och de symboliska värden som de både tillerkänner varandra och fightas om. Istället för pengar tävlar man om mer svårbegripliga saker, men i förlängningen handlar det om kollegiala former av anseende, ryktbarhet och erkänsla....

  • 19.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolor, funktionsnedsättningar och specialpedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta paper presenterar kvantitativa resultat från en kartläggning av folkhögskolans deltagargrupper över tid 1997-2013 vad gäller deltagare som kategoriserats i olika funktionshinderområden, och från en enkät till landets folkhögskolor kring hur de arbetar med och ser på lärmiljön i relation till olika funktionsnedsättningar hos deltagarna.

  • 20.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    How pluralistic is the research field on adult education?: Dominating bibliometrical trends, 2005-20122015Ingår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, ISSN 2000-7426, E-ISSN 2000-7426, Vol. 6, nr 2, s. 103-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What the field of adult education research is and how it can be described has been a debated issue over the decades. Several scholars argue that the field today is heterogeneous, borrowing theories and methods from a range of disciplines. In this article, we take such statements as a starting point for empirical analysis. In what ways could it be argued that the field is pluralistic rather than monolithic; heterogeneous rather than homogenous? Drawing on bibliographic data of the top cited articles in three main adult education journals between 2005 and 2012, we illustrate how the citation patterns have tendencies of homogeneity when it comes to the geographical country of authorship, since the USA, UK, Australia and Canada dominate, as well as the research methods adopted, since qualitative approaches have near total dominance. Furthermore, there is a tendency to adopt similar theoretical approaches, since sociocultural perspectives, critical pedagogy and post-structuralism represent more than half of the articles in our sample. At the same time, the results of our analysis indicate signs of scholarly pluralism, for instance, in terms of authorship, since both early career researchers and established researchers are represented among the top cited publications. We conclude the article by arguing that empirical analysis of publication and citation patterns is important to further the development of reflexivity within the field, not least for early career researchers, who might benefit from knowledge about what has been recognized among peers as worth citing in recent times.

  • 21.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dalberg, Tobias
    Institutionen för nordiska språk, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS); Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala universitet.
    Jazzklass: Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 1-2, s. 100-126Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna utbildningssociologiska studie placeras folkhögskolorna in i det svenska utbildningslandskapet och presenteras som intermediära utbildningsinstitutioner vilka står i relation till studieprogram på gymnasieskolorna samt efterföljande studiealternativ på högskolorna. Först presenteras en kartläggning av volymtillströmningen till folkhögskolorna under den senaste femtonårsperioden, där vi visar att antalet deltagare på allmänna linjer har minskat, medan antalet deltagare på de särskilda linjerna inriktade på musik- och annan estetisk verksamhet har haft betydande volymökningar. Därefter används registerdata från SCB över folkhögskolekohorter mellan åren 2000 och 2002, för att analysera vilka sociala grupper det är som studerat på vilken typ av folkhögskoleutbildning. Resultaten visar att folkhögskolorna används av olika sociala grupper beroende på om man fokuserar på musiklinjer, estetlinjer och allmänna linjer. Ytterligare skillnader i rekryteringen framträder om man jämför olika profiler inom musikområdet. Ett särskilt fokus för analysen är rekryteringen till Skurups och Fridhems jazzlinjer, vilket vi tar som exempel på hur somliga folkhögskoleprogram utvecklats till elitlinjer.

  • 22.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    oLika TillSAMmanS: En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning.

    I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär.

    Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden.

    Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten.

    Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras.

  • 23.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Melldahl, Andreas
    Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
    Playing with Capital: Inherited and acquired assets in a jazz audition2015Ingår i: Poetics (Amsterdam. Print), ISSN 0304-422X, E-ISSN 1872-7514, Vol. 48, s. 83-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A common dream among the youth is to become a successful musician. By surveying young aspiring jazz musicians trying to enter a prestigious audition, this paper examines assets and attitudes involved in the formation of a music field. In the study we build on Bourdieusian sociological theory and method in order to map out a space of jazz applicants and characterize the group(s) seeking to enter. Our findings, based on a specific multiple correspondence analysis performed on 211 applicants, suggest that the space of jazz applicants is structured by three important factors: (i) the total volume of music capital, (ii) commitment to the (professional) field of practice and (iii) the familiarity acquired through previous music socialization and training. Using clustering techniques, we further distinguish four distinct groups among the applicants - the Insiders, Outsiders, Inheritors and Underdogs - and reveal the success rate of the groups. We find that the acquisition and enactment of a specific music capital is of particular importance for elite music admissions, while at the same time the sizeable number of musically affluent candidates turns the audition into an event underscored with considerable uncertainty.

  • 24.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Some dominating methodological and theoretical trends in adult education research2015Ingår i: Lifelong Learning in Europe, ISSN 1239-6826, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Ye, Rebecca
    et al.
    Stockholms Universitet, Stockholm, Sweden.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The transnational track: State sponsorship and Singapore’s Oxbridge elite2015Ingår i: British Journal of Sociology of Education, ISSN 0142-5692, E-ISSN 1465-3346, Vol. 36, nr 1, s. 11-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the process of transnational institutional matching between elite institutions in Singapore and Great Britain, and the role of state-sponsored scholarships in enabling this process as political and administrative elites are selected and groomed. Using data gathered from in-depth interviews conducted with Singaporean undergraduates study- ing at Oxbridge and a dataset of the institutional origins of 580 Singap- orean government scholars, the analysis illustrates how students are being matched from two Singaporean junior colleges to Oxbridge and back to the higher strata of the Singaporean Public Service. We show that the educational trajectories of these government scholars need to be addressed in relation to the informational capital acquired in specific elite schools as well as the governing roles these individuals are meant to obtain within the state upon graduation.

  • 26.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vem citerar vem?: Forskningskluster och citeringsbiografier i internationella tidskrifter inom vuxenpedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Österlund, Lovisa
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Who cites who in research on adult education and workplace learning?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Characterizing the field of research on the education and learning of adults: A content analysis of three adult education journals2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skolning i jazz: Värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen består av fyra empiriskt orienterade artiklar där studiekarriärer till och från folkhögskolornas musiklinjer studeras. Med utgångspunkt i relationell utbildningssociologi, metodologiskt såväl som teoretiskt, analyseras musiklinjernas sociala rekrytering, inträdesregler och relation till högre utbildning och professionella musikfält. Med hjälp av statistisk från individdataregister och enkätundersökningar riktade till musiklinjeansvariga tecknas en bild av det utbildningslandskap där folkhögskolelinjerna i musik är en del. Genom etnografiskt fältarbete av de mest prestigefyllda jazzlinjerna och deras musikauditions, undersöks hur det går till när urvalet till de dominerande linjerna sker. Resultaten visar hur musiken vuxit till att bli den volymmässigt största inriktningen bland folkhögskolornas särskilda linjer och hur de är att betrakta som intermediärt positionerade i det svenska utbildningslandskapet i musik. Musiklinjerna visar sig hierarkiskt organiserade mellan högt och lågt och differentierade mellan elit- och massutbildningar. Argumentet framförs att man kan betrakta tillgångar i musik som en särskild kapitalform, vad som i avhandlingen benämns ett musikkapital, vilket gradvis differentieras och blir beroende av genrespecifika erkännanden. Selektionen till musiklinjerna i jazz präglas av en serie spänningsförhållanden mellan tradition och förnyelse, teknik och känsla, regelföljande och regelbrott samt mellan institutionella och karismatiska värderingspraktiker.

    Delarbeten
    1. Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position
    2010 (Svenska)Ingår i: Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna / [ed] Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson, Lund: Nordic Academic Press , 2010, 1, s. 167-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På de svenska folkhögskolorna har musikkurser blivit det studieområde som attraherar flest deltagare i det särskilda kursutbudet. I detta antologibidrag undersöks hur musikens rum i folkbildningen är konstruerat med avseende på vilka genrer som finns representerade och utbildningsinriktningarnas status och inbördes hierarki. Söktrycket till olika musikgenrer och skolor analyseras och jazzinritningarna visar sig tillerkännas ett särskilt värde bland de aspirerade musikerna. Genom att jämföra deltagarlistor på de mest eftersökta jazzlinjerna vid Skurups och Fridhems folkhögskolor med jazzprisvinnare under 2000-talet visar sig dessa skolor ha nyckelpositioner för att konsekrera det svenska musikfältet inom improvisatorisk musik. Mot slutet av kapitlet väcks frågan om musiklinjerna på folkhögskolorna är i färd att utvecklas mot en form av estetiska collegeutbildningar skiktade mellan högt och lågt, elit- och massutbildningar.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Lund: Nordic Academic Press, 2010 Upplaga: 1
    Nyckelord
    Folk high school, Music education, Genre, Elite, Folkhögskola, Musiklinje, Söktryck, Kultur, Rykte, Hierarki, Elit, Musikutbildning
    Nationell ämneskategori
    Musikvetenskap Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-64255 (URN)978-91-85509-55-3 (ISBN)
    Anmärkning

    Original Publication: Erik Nylander, Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position, pp 167-189, in Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna, eds Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson, Nordic Academic Press, ISBN 978-91-85509-55-3, 2010. Copyright: Nordic Academic Press http://www.nordicacademicpress.com/

    Tillgänglig från: 2011-01-21 Skapad: 2011-01-17 Senast uppdaterad: 2014-05-14Bibliografiskt granskad
    2. Mastering the jazz standard: sayings and doings of artistic valuation
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mastering the jazz standard: sayings and doings of artistic valuation
    2013 (Engelska)Ingår i: American Journal of Cultural Sociology, ISSN 2049-7121, Vol. 2, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article examines music auditions in jazz education and the artistic valuation of music performances by gatekeepers working in two prestigious schools. Using the inherent insecurities of the entry-test situation as a site of ethnographic fieldwork, the article explores the whole chain of valuation needed in order to produce a hierarchical ordinal ranking of the candidates. By drawing attention to the distinction between what is being said and what is being done by the gatekeepers, a structural ambiguity is identified in the selection game: on the one hand, it is dependent on romantic notions of artistic uniqueness (originality, personality, authenticity) and on the other, it relies on the requirements of jurisdiction and equal assessment (numerical grading, standardized repertoire). The artistic doxa of jazz is constituted in opposition to two negative characters, either by framing the candidates as epigones – echoing the standard repertoire too closely – or framing them as heretics, considered as traitors to the local interpretation of the standard.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Yale: Palgrave Macmillan, 2013
    Nyckelord
    jazz; evaluation; audition; music education; gatekeepers; selection
    Nationell ämneskategori
    Sociologi Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-102523 (URN)10.1057/ajcs.2013.13 (DOI)
    Tillgänglig från: 2013-12-12 Skapad: 2013-12-12 Senast uppdaterad: 2014-05-14
    3. Playing with Capital: Inherited and acquired assets in a jazz audition
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Playing with Capital: Inherited and acquired assets in a jazz audition
    2015 (Engelska)Ingår i: Poetics (Amsterdam. Print), ISSN 0304-422X, E-ISSN 1872-7514, Vol. 48, s. 83-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    A common dream among the youth is to become a successful musician. By surveying young aspiring jazz musicians trying to enter a prestigious audition, this paper examines assets and attitudes involved in the formation of a music field. In the study we build on Bourdieusian sociological theory and method in order to map out a space of jazz applicants and characterize the group(s) seeking to enter. Our findings, based on a specific multiple correspondence analysis performed on 211 applicants, suggest that the space of jazz applicants is structured by three important factors: (i) the total volume of music capital, (ii) commitment to the (professional) field of practice and (iii) the familiarity acquired through previous music socialization and training. Using clustering techniques, we further distinguish four distinct groups among the applicants - the Insiders, Outsiders, Inheritors and Underdogs - and reveal the success rate of the groups. We find that the acquisition and enactment of a specific music capital is of particular importance for elite music admissions, while at the same time the sizeable number of musically affluent candidates turns the audition into an event underscored with considerable uncertainty.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2015
    Nyckelord
    Music capital, jazz education, selection, auditions, Bourdieu, cultural production, gatekeepers
    Nationell ämneskategori
    Musikvetenskap Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-106593 (URN)10.1016/j.poetic.2014.12.002 (DOI)000350936100006 ()
    Anmärkning

    On the day of the defence date the status of this article was Manuscript. The original sub title was Inherited and acquiredcapital in jazz school auditioning.

    Tillgänglig från: 2014-05-13 Skapad: 2014-05-13 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
    4. Jazzklass: Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Jazzklass: Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution
    2015 (Engelska)Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 1-2, s. 100-126Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
    Abstract [sv]

    I denna utbildningssociologiska studie placeras folkhögskolorna in i det svenska utbildningslandskapet och presenteras som intermediära utbildningsinstitutioner vilka står i relation till studieprogram på gymnasieskolorna samt efterföljande studiealternativ på högskolorna. Först presenteras en kartläggning av volymtillströmningen till folkhögskolorna under den senaste femtonårsperioden, där vi visar att antalet deltagare på allmänna linjer har minskat, medan antalet deltagare på de särskilda linjerna inriktade på musik- och annan estetisk verksamhet har haft betydande volymökningar. Därefter används registerdata från SCB över folkhögskolekohorter mellan åren 2000 och 2002, för att analysera vilka sociala grupper det är som studerat på vilken typ av folkhögskoleutbildning. Resultaten visar att folkhögskolorna används av olika sociala grupper beroende på om man fokuserar på musiklinjer, estetlinjer och allmänna linjer. Ytterligare skillnader i rekryteringen framträder om man jämför olika profiler inom musikområdet. Ett särskilt fokus för analysen är rekryteringen till Skurups och Fridhems jazzlinjer, vilket vi tar som exempel på hur somliga folkhögskoleprogram utvecklats till elitlinjer.

    Nyckelord
    Folkhögskola, klass, rekrytering, selektion, musik, elitutbildning
    Nationell ämneskategori
    Musikvetenskap Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-106594 (URN)
    Tillgänglig från: 2014-05-13 Skapad: 2014-05-13 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
  • 30.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The Anglophone International(e): A Bibliometrical Analysis of three Adult Education Journals, 2005-20122014Ingår i: Adult Education Quarterly, ISSN 0741-7136, E-ISSN 1552-3047, Vol. 64, nr 3, s. 222-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research funding, promotions, and career trajectories are currently increasingly dependent on the emerging economy of publications and citations across the globe. Such an economy encourages scholars to publish in international journals that are indexed in databases such as Scopus and Web of Science. These developments place an increased emphasis on the question of who is allowed to publish in the journals listed there and whose research counts as valuable. Based on bibliographic data from articles submitted to three main journals in the field of adult education research between 2005 and 2012, we scrutinize the extent to which the emerging economy of publications and citations is dependent on national and regional boundaries. Our results show how four Anglophone countries dominate the field in relation to both published articles and the share of most cited articles and where the publication pattern of these authors are national and regional rather than international.

  • 31.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The Anglophone International(e): How the emergent economy of publications and citations governs research2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The economy of publications and citations and the anglophication of educational research2014Ingår i: European Educational Research Conference (ECER), University of Porto, Porto, Portugal, September 2-5, 2014, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The rites of jazz institutions: Uncertainty and valuation in music auditions2014Ingår i: American Journal of Cultural Sociology, ISSN 2049-7113, E-ISSN 2049-7121, Vol. 2, nr 2, s. 266-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As part of the reception to the article ‘Mastering the jazz standard: Sayings and Doings of Artistic Valuation’, American Journal of Cultural Sociology invited two scholars to comment and critically scrutinize this work. Before venturing into a response to some of the many issues raised in their highly spirited remarks, I would like to thank Antoine Hennion and Lisa McCormick for engaging in this discussion and taking time to reflect and comment on my article.

  • 34.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ways of Reading an Armstrong Quote: Moves in the Sociology of Music2014Ingår i: Jazz, Gender, Authenticity: Proceedings of the 10th Nordic Jazz Research Conference / [ed] Alf Arvidsson, Stockholm: Svenskt visarkiv, 2014, s. 157-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Defining the field of research on the education and learning of adults: A bibliometric and content analysis of three adult education journals 2005-20122013Ingår i: 7th triennial conference of ESREA, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is an attempt to characterize the field of research on the education and learning of adults. Characterizing a research field includes the (re)construction of scientific borders, processes that is based on inclusion and exclusions including research themes, objects methodologies and theories. Our intention here is to “objectify” this field of research through a content analysis of three key research journals active within the field, Adult Education Quarterly (AEQ), International Journal of Lifelong Education (IJLE), and Studies in Continuing Education (SICE). By gathering aggregated statistics based on publications between the years 2005-2012 focusing on aspects such as authorship in terms of geography and gender, distribution of citations, the most popular research objects, methodologies and theories, we hope to characterize some of the reoccurring themes and approaches, as well as encourage debate and discussions about what research on the education and learning might be about. In the paper, we treat the different approaches and contributions as productive forces in order for a field to come into existence, be legitimised, and acknowledged as a field in which one would like to engage in (cf. Foucault, 1980, Bourdieu, 1988). Ultimately, different characterizations and descriptions of the field need to be made available in order to open up possibilities for the field to become something different than what it is.

  • 36.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkbildningsforskning på engelska: En bibliometrisk analys av det vuxenpedagogiska forskningsfältet2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Malmquist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandberg, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Managing by measuring: Academic knowledge production under the ranks2013Ingår i: Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, ISSN 2001-4562, Vol. 1, nr 1, s. 5-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mastering the jazz standard: sayings and doings of artistic valuation2013Ingår i: American Journal of Cultural Sociology, ISSN 2049-7121, Vol. 2, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines music auditions in jazz education and the artistic valuation of music performances by gatekeepers working in two prestigious schools. Using the inherent insecurities of the entry-test situation as a site of ethnographic fieldwork, the article explores the whole chain of valuation needed in order to produce a hierarchical ordinal ranking of the candidates. By drawing attention to the distinction between what is being said and what is being done by the gatekeepers, a structural ambiguity is identified in the selection game: on the one hand, it is dependent on romantic notions of artistic uniqueness (originality, personality, authenticity) and on the other, it relies on the requirements of jurisdiction and equal assessment (numerical grading, standardized repertoire). The artistic doxa of jazz is constituted in opposition to two negative characters, either by framing the candidates as epigones – echoing the standard repertoire too closely – or framing them as heretics, considered as traitors to the local interpretation of the standard.

  • 39.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The Anglophone International(e): A bibliometric analysis of three adult education journals 2005-20122013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research funding, promotions, and career trajectories are currently increasingly dependent on the emerging economy of publications and citations across the globe. Such an economy encourages scholars to publish in international journals that are indexed in databases such as Scopus and Web of Science. These developments place an increased emphasis on the question of who is allowed to publish in the journals listed there and whose research counts as valuable. Based on bibliographic data from articles submitted to three main journals in the field of adult education research between 2005 and 2012, we scrutinize the extent to which the emerging economy of publications and citations is dependent on national and regional boundaries. Our results show how four Anglophone countries dominate the field in relation to both published articles and the share of most cited articles and where the publication pattern of these authors are national and regional rather than international.

  • 40.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ahn, Song Ee
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vart leder Internationaliseringen?2013Ingår i: Lärandets mångfald: Om vuxenpedagogik och folkbildning / [ed] Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 210-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fokus för detta kapitel är de rörelser individer gör över nationsgränser i studiesyfte. Ambitionen är att kartlägga vilka geografiska mönster som präglar deltagandet i folkhögskolornas resandekurser. Dessa mönster jämförs med den studentmobilitet som sker inom ramen för den högre utbildningen. Medan en begränsad skara europeiska och engelskspråkiga länder visar sig ha dominera studentmobiliteten, är folkhögskoleresornas destinationer mer utspridda över jordens yta. Utgångspunkten för kapitlets avslutande del är att det i anknytning till "det internationella" finns olika symboliska värden att åberopa och tillerkännas. Utbildningsarrangemangen analyseras avslutningsvis med hjälp av begreppet kosmopolitiskt kapital.

  • 41.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mustel, Kerstin
    Folkutbildningsrådet.
    Jansson, Therése
    Folkbildning across borders: Resources, networks and transnational commitment2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mustel, Kerstin
    Folkbildningsrådet, Stockholm.
    Jansson, Therése
    Folkbildningsrådet, Stockholm.
    Gränsöverskridande folkbildning: Om resurser, nätverk och transnationellt engagemang2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Gränsöverskridande folkbildning – om resurser, nätverk och transnationellt engagemang tar Folkbildningsrådet, tillsammans med Mimer vid Linköpings universitet, ett samlat grepp om folkhögskolornas och studieförbundens transnationella arbete. I rapporten redovisas resultaten av en kartläggning av de transnationella aktiviteter som genomfördes under 2009. Kartläggning bygger på en enkätundersökning som riktades till landets alla folkhögskolor och studieförbund. Bland folkhögskolorna var svarsfrekvensen 92 procent och totalt 214 aktiviteter rapporterades in. Bland studieförbunden var svarsfrekvensen 64 procent och svaren fördelades mycket ojämnt mellan de olika studieförbunden. Totalt redogjordes för 124 aktiviteter.

    Kartläggningen visa att de transnationella aktiviteterna är väl spridda över världskartan, bortsett från Oceanien/Australien och delar av Sydostasien, Mellanöstern, Nordamerika och Nordafrika. Både studieförbundens och folkhögskolornas förbindelser är starkast koncentrerade till de nordafrikanska grannländerna och övriga Europa. Folkhögskolorna redovisar jämförelsevis mycket samarbete med Afrika (Tanzania) och studieförbunden med Mellanöstern (Palestina/Israel).

    En analys som endas omfattar folkhögskolornas transnationella kursverksamhet visar att folkhögskoledeltagarna i första hand studerar i länder på det södra halvklotet, medan högskolestuderande hellre vänder sig till länder med hög BNP på det norra halvklotet. Speciellt koncentrerad är folkhögskoleresorna till den afrikanska kontinenten (främst Tanzania), där folkbildningens deltagare både i reella tal (cirka 627 stycken) och procentuella tal (cirka 38 procent) under 2009 vida översteg antalet och andelen högskolestuderande (cirka 177 studerande, cirka en procent av samtliga). Andra regioner som lockar en lite andel folkhögskoledeltagare är Latinamerika och Baltikum.

    Enligt enkätsvaren är det transnationella arbetet i första hand inriktat mot folkbildningspropositionens sjunde verksamhetsområde, som handlar om folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. I första hand syftade verksamheterna till att göra världen mer rättvis. Cirka 40 procent av folkhögskoleaktiviteterna och nästan 35 procent av studieförbundens verksamheter handlade om globala rättvisefrågor. Näst vanligast var verksamhetsområdet det livslånga lärandet.

    I analysen av verksamheternas syftesbeskrivning framträder tre idealtyper:

    • Den vanligaste syftesbeskrivningen handlar om ge: I denna framställs folkbildningsaktiviteten som en mission, som ett verktyg för att hjälpa människor i andra länder (ofta relaterat till demokratisträvan). De svenska folkbildningarna ges en expertroll.
    •  En annan typ av syften handlar mer om att få: I dessa beskrivningar presenteras folkbildningsaktiviteten som en antropologisk resa där de svenska folkbildarna, via studier av andra människors livsvillkor, ska få nya perspektiv på sin tillvaro.
    • För vissa aktiviteter är syftet i första hand att utbyta: I dessa verksamheter betonas mer ömsesidiga läroprocesser och utbyten.

    Den primära finansieringskällan för folkhögskolornas del var folkbildningsanslaget. Nästa 45 procent av folkhögskoleaktiviteterna uppgavs ha detta som huvudfinansiering. Inte full 20 procent av aktiviteterna drevs i första hand med medel från Sida eller annan biståndsorganisation. Dessa siffror var i princip omvända bland studieförbunden. Sida och andra biståndsorganisationer var de vanligaste huvudfinansiärerna i nästan 45 procent av studieförbundens aktiviteter, medan folkbildningsanslaget stod för merparten av medlen i nästa 25 procent. De vanligaste formerna för komplementär ”bifinansiering” för både studieförbund och folkhögskolor var deltagaravgifter, insamlingar och studielån.

    Finansieringskälla och verksamhetsform visade sig hänga samman. Folkbildningsanslaget gick i huvudsak till verksamhet av kontinuerlig och långsiktig karaktär (kurser, återkommande studieresor, lärarutbyten, etc.), medan Sida, Svenska Institutet och Internationella programkontoret primärt finansierade mer kortvariga projekt. Inom ramen för huvudfinansieringskällan ”Sida eller annan biståndsorganisation” utgjordes till exempel tre av fyra aktiviteter av projektet.

    Det innebär i sin tur att studieförbund och folkhögskolor valde delvis olika verksamhetsformer för sina respektive transnationella aktiviteter. Folkhögskolornas arbete dominerades under 2009 av kursverksamhet och deltagarutbyten, medan studieförbunden oftast arbetade med projekt eller studieresor/studiebesök.

  • 43.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position2010Ingår i: Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna / [ed] Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson, Lund: Nordic Academic Press , 2010, 1, s. 167-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På de svenska folkhögskolorna har musikkurser blivit det studieområde som attraherar flest deltagare i det särskilda kursutbudet. I detta antologibidrag undersöks hur musikens rum i folkbildningen är konstruerat med avseende på vilka genrer som finns representerade och utbildningsinriktningarnas status och inbördes hierarki. Söktrycket till olika musikgenrer och skolor analyseras och jazzinritningarna visar sig tillerkännas ett särskilt värde bland de aspirerade musikerna. Genom att jämföra deltagarlistor på de mest eftersökta jazzlinjerna vid Skurups och Fridhems folkhögskolor med jazzprisvinnare under 2000-talet visar sig dessa skolor ha nyckelpositioner för att konsekrera det svenska musikfältet inom improvisatorisk musik. Mot slutet av kapitlet väcks frågan om musiklinjerna på folkhögskolorna är i färd att utvecklas mot en form av estetiska collegeutbildningar skiktade mellan högt och lågt, elit- och massutbildningar.

1 - 43 av 43
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf