liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Söderström, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Creating Local Government Innovation: Lessons Learned From An Institutional Theory Perspective2019Ingår i: Electronic Government: 18th IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2019, San Benedetto Del Tronto, Italy, September 2–4, 2019, Proceedings / [ed] Lindgren, I., Janssen, M., Lee, H., Polini, A., Rodríguez Bolívar, M.P., Scholl, H.J., Tambouris, E, Cham: Springer, 2019, Vol. 11685, s. 125-138Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The public sector is facing an equation that cannot be solved by continuingdoing business as usual. External demands of availability, quality andresilience of services, as well as internal demands of resource efficiency, areputting pressure on the public sector to seek for innovation. In this study, wefocus on local government innovation where high expectations are set on betterutilisation of employees’ creativity and innovative capacity. Based on a qualitativecase study of an innovation programme in a Swedish local governmentorganisation, this study applies institutional theory as a theoretical lens tofurther investigate and analyse the relationship between formal and informalstructures of local government innovation. The institutional structures related tonorms and values, legitimacy and decoupling as well as digital artefacts as institutionalcarriers are discussed. Implications for practice show that formal structures,processes and digital artefacts to support local government innovation areimportant in this work. However, to achieve government innovation, equal attentionshould also be given to informal institutional structures of innovation.For research, this implies that government innovation studies can benefit froman institutional theory perspective to develop a better understanding of how informalstructures affect related processes. We conclude by arguing that theneeded change towards the innovative bureaucracy is a transformative innovationin itself that needs to be acknowledged.

  • 2.
    Söderström, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindgren, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galzie, Zara
    Linköpings universitet.
    Coordinating Public E-services: Investigating Mechanisms and Practices in a Government Agency2018Ingår i: 17th IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2018, Krems, Austria, September 3-5, 2018, Proceedings / [ed] Peter Parycek, Olivier Glassey, Marijn Janssen, Hans Jochen Scholl, Efthimios Tambouris, Evangelos Kalampokis, Shefali Virkar, Cham, Switzerland: Springer, 2018, Vol. 11020, s. 13s. 85-97Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Coordination is an important enabler when creating and managing coherent, integrated, secure and smart public electronic services (e-services). With an increased demand for such services, coordination as an internal organizational phenomenon is becoming increasingly important. Based on a qualitative case study, and informed by coordination theory, this paper investigates two different theoretical views applied on internal e-service coordination within a government agency in Sweden. At the outset, the agency is seeking one generic way to coordinate the current heterogeneous and fragmented internal e-service landscape in a more efficient way. Hence, our aim also includes investigating the prerequisites and potential for this type of coordination. We conduct this study in two stages. First, we apply a well-established theoretical lens from organizational theory on a set of coordination efforts, thereby perceiving coordination as a planned and anticipated activity based on a fixed set of mechanisms. Second, we apply a lens of coordinating as emergent practice, which allows for an in-depth investigation of more flexible and dynamic aspects of coordinating activities in daily work. By combining these two views, we argue that this approach can facilitate and increase understanding of the dynamics and flexibility needed to understand the type of coordination needed in public e-service contexts. This also implies that there is no single best practice or ‘one-size-fits-all’ approach to internal e-service coordination. Instead, organizations need to acknowledge the need for combined multi-dimensional views revealing the inherent complexity of coordination; as planned as well as emerging activities.

  • 3.
    Hedström, Karin
    et al.
    Handelshögskolan, Örebro universitet.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Identitet arbete privatliv: användning av smarta ID-kort2018Ingår i: Ett smartare samhälle?: Sju perspektiv på digitaliseringen av vår vardag / [ed] Lotta Gröning och Elin Whilborg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, 1, s. 112-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan Mikael kliver upp tidigt på morgonen för att åka till jobbet. Han jobbar på en mindre vårdcentral ungefär tre mil hemifrån och måste åka strax före halv sju på morgonen. På väg ut till bilen kommer han plötslig ihåg att han måste ha med sig sitt nya ID-kort. Utan kortet kan han inte jobba…

  • 4.
    Söderström, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Idé- och innovationsarbete i Linköpings kommun: analys och resultat av utvärdering2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I nutid existerar en samsyn kring att den offentliga sektorns innovationsförmåga utgör en mycket viktig potentiell resurs för att möta såväl samtidens som framtidens utmaningar. Denna outnyttjade resurs i form av medarbetares idé- och innovationskraft kan, genom ett systematiskt och strukturerat främjande, stöd och utnyttjande hjälpa offentlig sektor att nå ytterligare förbättringar och effektiviseringar med hänsyn till resursutnyttjande. Genom att omsätta medarbetares förmåga i form av kreativitet och innovationskraft till reell nytta har, som fokuseras i denna utvärdering, den kommunala sektorn bättre förutsättningar att bemöta dagens och morgondagens utmaningar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. För att möta samtidens krav och utmaningar i det lokala samhället, måste därmed traditionella sätt att organisera och strukturera verksamhet utmanas och förändras för att i större utsträckning främja aktörs- och nätverksdrivna ansatser.

    Denna rapport presenterar utvärderingen av Linköpings kommuns arbete att introducera och etablera ett idé- och innovationssystem - en idé och innovationsfrämjande struktur och stödfunktion. Dessa insatser har erhållit positiv respons, men ett bredare genomslag i operativ verksamhet kan hittills anses vara begränsat. Följande analys fokuserar identifierade utmaningar inom områden som styrning och samordning, förankring av centrala begrepp samt förutsättningar och kultur. Utvärderingens resultat presenteras som tydliga åtgärder och strategiska ställningstaganden. Dessa framhåller vikten av en balanserad och nyanserad helhetssyn på idé- och innovationsprocessen. Med ökad proaktivitet, samverkan i nätverk, minskad distans till operativ verksamhet, tydlig förankring av centrala begrepp samt aktivt främjande av en kreativ arbetsmiljö och innovationskultur ser vi en god potential för fortsatt positiv vidareutveckling av kommunens idé- och innovationssystem.

  • 5.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Introducing public sector eIDs: The power of actors’ translations and institutional barriers2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Elektronisk identifiering (eID) är en digital representation av vår analoga identitet som används för autentisering i syfte att få tillgång till skyddat innehåll på nätet. Trots ett begränsat syfte, har eID en unik roll i informationssamhället som möjliggörare av offentliga digitala tjänster för medborgare och företag och en förutsättning för utveckling av elektronisk förvaltning (eförvaltning). Denna studie visar att eID i offentlig sektor ofta hanteras som informations- och kommunikationsteknik (IKT) generellt. Därför tillämpas ofta ett tekniskt perspektiv vilket medför att icke-tekniska aspekter placeras i bakgrunden vilket blir problematiskt i fallet med eID i offentlig sektor. Sociala och organisatoriska konsekvenser förblir därmed ofta otillräckligt problematiserade vilket blir problematiskt vid introduktioner av eID i offentlig sektor. Följaktligen för denna studie fram ett behov av bredare fokus inom detta område och bidrar genom att fokusera på utmaningar som rör motståndet mot introduktioner av eID bland berörda aktörer inom offentlig sektor. Denna studie förutsätter att berörda aktörers uppfattningar (översättningar) av eID har en potentiell inverkan på dess introduktion på organisatorisk och operativ nivå. Forskningsfrågorna behandlar hur motståndet påverkar införandet och förhållandet mellan motstånd och aktörernas översättningar av eID. Målet är att vidareutveckla befintliga begrepp och att bidra med nya insikter till forskning samt praktik. De analytiska perspektiven inom sociologi och institutionalism syftar till att utveckla ett tentativt analytiskt ramverk för att undersöka denna relation och med detta se introduktioner som institutionella tryck som möter motstånd kopplat till berörda aktörers översättningar. Den empiriska grunden består av två tolkande fallstudier - ett nationellt eID införande och ett införande av eID för tjänstebruk inom vården. Resultatet visar att motståndet i form av institutionella hinder utvecklas från aktörers negativa översättningar av eID och samordnande försök att hantera dessa hinder misslyckas ofta. Detta bekräftar också en tydlig relation mellan institutionella tryck, hinder och eID som översatta institutioner vilka överförs mellan olika organisatoriska sammanhang. För att underlätta framtida eID-införanden och för nya insikter till forskning, förs följande tre påståenden fram: (1) Vikten av att erkänna institutionella tryck som närbesläktade med hinder vid införande av eID. (2) De institutioner som deltar (tryck, hinder och eID) är alla översatta av förvaltning, samordnande och berörda aktörer. (3) Vikten av en utvecklad förståelse av dessa institutioner, översättningar och relationer för att underlätta samverkan kring framtidens eID inom offentlig sektor.

  • 6.
    Melin, Ulf
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Axelsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Managing the development of e-ID in a public e-service context: Challenges and path dependencies from a life-cycle perspective2016Ingår i: Transforming Government: People, Process and Policy, ISSN 1750-6166, E-ISSN 1750-6174, Vol. 10, nr 1, s. 72-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose– The purpose of this paper is to analyse and understand the contemporary management of electronic identification (e-ID) development to: identify and formulate challenges and reflect upon the use of a combination of perspectives. To generate knowledge on this issue, we investigate e-ID development in Sweden from: an e-government systems development lifecycle perspective and a project challenge and critical success factor (CSF) perspective. Design/methodology/approach– This is a qualitative case study covering an analysis of the three years in a larger project focusing e-ID in a public e-service setting. Empirical sources have been face-to-face interviews; official documents and different kind of forums for presentations and discussions in, for example, hearings arranged by authorities; meetings with the coordinating agency, and practitioners’ networks events. Findings– This study concludes that there are significant challenges involved in managing e-ID development because of its contextual and integrated character. Challenges involve the organization and management of the program and can be traced back to e-government, general project management literature and theory on path dependency. Based on this study, we can question, e.g. governance models, centralization and a narrow focus on the technical artefact. Our study is also an illustration of a possible way to analyse e-ID within an e-government initiative. Research limitations/implications– The present study shows that an e-ID can be considered as a back office-enabler for launching e-services, but also highlights the need for management of the artefact as an integral part of e-service development because it is intertwined with the use of e-services from a user perspective. This aspect together with the insights related to challenges and success factors including path dependency provides implications for future practice of e-ID management and development in particular and information systems artefact development in general. Originality/value– This paper addresses challenges related to the development of e-ID in a public e-service setting. Few studies have theoretically combined a lifecycle perspective on challenges and success factors related to e-ID development while also focusing different dimensions of path dependency as an example of a challenging area within a program frame. Studying e-ID as a contemporary phenomenon from a contextual perspective in line with sociomaterial thinking – with a focus on the interplay between technology and people –can also help us to understand and discuss artefact development in general.

  • 7.
    Wihlborg, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Mariana S
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedström, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Constructing identities: Professional use of eID in public organisations2015Ingår i: Transforming Government: People, Process and Policy, ISSN 1750-6166, E-ISSN 1750-6174, Vol. 9, nr 2, s. 143-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose– The purpose of the paper is to reveal how identities are constructed when electronic identification (eIDs) cards are introduced through information systems in public organisations. Design/methodology/approach– Through two case studies, the authors generate rich data on the construction of identities through use of eID within public organisations. The author’s analysis, based on actor network theory, focusses on the translation of eIDs in these two settings. Findings– ID can be viewed as an artefact where the public and private spheres meet. The authors found at least three mixed roles in employees’ use of eID: as a purely private person; as a private person in the work place; and as a professional in the work place. Research limitations/implications– There is a need for further research on how eID is translated into organisational contexts and how institutional settings define the openings for local translation processes. However, the results are based on two small cases, meaning that broad generalisations are difficult to make. Practical implications– EID is so much more than technology. The technical framing of the identification system appears to be subordinated to organisational arrangements and cultures, making it important to apply a socio-technical perspective when working with eID. Originality/value– The empirical cases have offered a unique chance to study implementation and use of eID in two very different public service organisations. The findings illustrate how eID translated into organisational contexts, and how identity management within an organisational setting is linked to the employees’ private and professional roles.

  • 8.
    Andréasson, Ester
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Axelsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Mariana S
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedström, Karin
    Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem är vem på nätet?: en studie av elektronisk identifiering2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att identifiera sig är något vi gör i många olika vardagssituationer; exempelvis när vi ska styrka vår ålder i krogkön, uträtta bankärenden eller bli insläppta av vakten på en bevakad arbetsplats. För att identifiera oss i dessa situationer använder vi oftast någon form av fysisk identitetshandling; ett körkort, pass eller ID-kort. Samtidigt har vi idag ett samhälle där allt fler ärenden går att utföra via nätet, där såväl offentliga som kommersiella aktörer erbjuder elektroniska tjänster (e-tjänster) i ökande omfattning. Vi blir därmed alltmer beroende av informationsteknik (IT) i samhället för att samverka och kommunicera effektivt och enkelt. Vår riskexponering och sårbarhet ökar i takt med att vi utför allt fler ärenden via e-tjänster. Känslig information kan utnyttjas av obehöriga eller missbrukas på olika sätt.

    Elektronisk identifiering blir i dessa sammanhang en viktig komponent och förutsättning för att kunna erbjuda och använda effektiva och säkra e-tjänster. När man identifierar sig på nätet och i IT-system kan man göra det på många olika sätt; man kan logga in med användarnamn och lösenord, använda elektroniska ID-lösningar (eID) med dosor och koder, scanna fingeravtryck, använda e-tjänstekort och kortläsare eller RFID-teknik. Man skulle kunna betrakta dessa identifieringslösningar som rent tekniska landvinningar, som bara syftar till att man ska kunna nå den e-tjänst man vill använda. Likt en nyckel som används för att låsa upp dörren så att man kommer in i sitt hus. Vi menar dock att det är en alldeles för snäv syn på elektronisk identifiering – den behöver vara vidare än så för att vara fruktbar och kunna sättas i meningsfulla sammanhang av exempelvis design, utvärdering och vidareutveckling.

    Även om det är en teknisk lösning (en artefakt) med en begränsad uppgift vi avser, så kan dess utformning och sättet den införs och används på få stora konsekvenser för hela användningssituationen. Med artefakt menas här konstruerade föremål i form av olika tekniska lösningar och människors meningar kopplade till dessa. Identifieringslösningen påverkar både säkerheten i sig och den bild vi får av den e-tjänst eller det IT-system där vi identifierar oss. Dessutom påverkar den också bilden vi har av det sammanhang där vi använder identifieringslösningen. Om vi använder en e-tjänst som erbjuds av exempelvis den kommun där vi bor, påverkas också vår tilltro till kommunen och samhället av hur vi uppfattar identifieringslösningen och e-tjänsten. Samma resonemang gäller om vi köper en vara av ett privat företag på nätet. Med andra ord påverkas samhällets såväl som företagens legitimitet av hur vi som medborgare eller kunder uppfattar olika IT-lösningar.

    Den här boken handlar därför om de möjligheter och utmaningar som elektronisk identifiering kan innebära för individer, organisationer och samhället. Vi talar inte om isolerade tekniska problem i första hand, utan anlägger ett vidare perspektiv på de möjligheter och problem som kommer med e-tjänster och elektronisk identifiering.

    Vi har skrivit den här boken för att dela med oss av en del av de tankar och insikter som vi fått under projektet. Syftet med boken är att sätta ljuset på ett antal teman som framstår som centrala för utveckling och användning av elektronisk identifiering. Vi beskriver tre exempel som hämtar inspiration från våra studier inom projektet. Utifrån dessa exempel lyfter vi fram ett antal teman och diskuterar dessa samt sammanfattar utmaningar som vi sett i våra studier. Vår förhoppning är att Du som läser vår bok kan använda våra resonemang för att diskutera frågorna vidare i det praktiska sammanhang som Du befinner Dig i. Oavsett om Du finns på ett kommunkontor, i ett landsting, i en myndighet eller i en privat livssituation. Vi har inte haft ambitionen att skriva en vetenskaplig, teorirelaterad text, men Du som vill läsa forskningsbaserade publikationer från projektet hittar lästips i slutet av boken.

  • 9.
    Melin, Ulf
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Axelsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Managing The Development Of Secure Identification - Investigating A National e-ID Initiative Within A Public e-Service Context2013Ingår i: Proceedings of the 21st European Conference on Information Systems, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates the management of developing electronic identification (e-ID) within a public e-service context. e-ID is an important key enabler for secure identification, authentication and digital signing via the Internet and a part of e-service design. As users, and citizens, we become reliant on electronic solutions that give us a certain level of utility and trust, and use e-ID solutions to interact with local and central government in an e-service context. The management of e-ID development in a national context is the case in focus for investigation. Such development initiatives, and especially inter-organizational projects, face a number of challenges. Therefore it is a need for a more thorough understanding of e-ID development within a public e-service context. The purpose is to analyse the contemporary management of e-ID development in Sweden from: a) an e-government systems development life-cycle perspective and b) a project challenge and critical success factor perspective. This study concludes that there are significant challenges involved in managing integrated e-ID development. Challenges involve the organization and management of the program and can be traced back to e-government and general project management literature, but based on this study one can question, e.g. governance models, centralization, and a narrow focus on a technical artefact. Important implications from this paper are a call for further contextual studies of e-ID development, putting the user and organizational setting, path dependency, and governance models in focus.

  • 10.
    Söderström, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Emergence of a National eID Solution: an Actor-Network Perspective2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper will focus on the emergence of the Swedish National Electronic Identification (eID) from an Actor-Network perspective. As being a significant part of the public sectors delivery of secure electronic services, this seemingly limited technical artifact has an interesting potential in either enabling or limiting the public sectors ambitions for better and more secure electronic services. This paper will show that the emergence can be perceived as successful, but not as a product of a long term and pre-defined strategy formulated by the government. It is rather a product of a positive and emergent synergy between the public and market sector, driven by a strong belief in its potential by the actors involved in the ongoing process. By applying a lens of actor-network theory on the emergence of the eID, we have gained useful insights into how and why different actors have affected the emergence, as well as each other. By the processes of inscribing, translating and framing, this study analyses how actors have acted and interacted during the emergence with the focus on the influence of central beliefs. We argue, that with a clear focus on the actors concerned, governments have a better opportunity to successfully plan and implement complex inter-organizational solutions for electronic identification. This paper presents one possible approach to gain a better understanding of these aspects.

  • 11.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Weak Governance Leading to Success: Aspects of the National Electronic Identification in Sweden’s Public Sector2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to present a coherent overview of the emergence of the Swedish electronic identification and try to identify any opportunities and/or obstacles. As being a significant part of the public sectors delivery of secure electronic services, this seemingly small technical artifact has an interesting potential of either making or braking the public sectors strive for better and more secure electronic services. As this paper will show, the emergence as such has been successful but seems not to be the product of some kind of product of a long term strategy formulated by the state. It is rather a product of a fruitful synergy between actors in the public sector and market actors driven by a strong belief in its potential by the actors involved. However, this seemingly interest driven approach also seems to have its downside when the state is currently actively trying to bring the field together byforming a new authority strictly focusing on aligning the electronic identification area. Hence, it is obvious that a successful development of a national electronic identification can also be a troublesome one when the aim is to align the actors concerned for future development.

  • 12.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Analyzing best practice and critical success factors in a health information system case: Are there any shortcuts to successful IT implementation?2011Ingår i: Proceedings of the 19th European Conference on Information Systems - ECIS 2011 / [ed] Tuunainen V, Nandhakumar J, Rossi M, Soliman W, European Conference on Information Systems (ECIS) and Association for Information Systems AIS Electronic Library (AISeL) , 2011, s. 2157-2168Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper discusses critical success factors (CSF) and best practice in relation to IT implementation in the health sector. We have studied a University Hospital’s implementation of a health information system (HIS) and particularly one clinic which implementation process was described as very successful compared to other units at this hospital. The purpose of the paper is to gain further understanding of if and how well CSFs and best practice solutions can explain this successful case. We do this in order to explore if CSFs and best practice offer any shortcuts to successful IT implementation. By understanding the reasons behind this case’s success we can identify if CSFs and best practice potentially can explain the success, or if there are other explanations in this case. Based on our findings we discuss and question the sometimes overestimated belief in CSFs and best practice as shortcuts to success performance. An important contribution from this study is that situational and contextual factors are very critical to understand and acknowledge during HIS implementations.

  • 13.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling.
    Are there any shortcuts to successful IT implementation?: A study of critical success factors and best practice in healthcare2011Ingår i: The 8th Scandinavian Workshop on E-government (SWEG’11), Tampere, Finland, 7-8 February 2011, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf