liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 42 av 42
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Evidence-based social service in Sweden: a long and winding road from policy to local practice2019Ingår i: Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, E-ISSN 1744-2656, Vol. 15, nr 1, s. 85-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is possible to discern a new trend replacing New Public Management (NPM) in human service organisations. This trend comprises a discussion about evidence and governance with the goal of establishing a knowledge-based practice within Swedish social service. Efforts aimed at promoting an evidence-based practice have been an explicit part of Swedish social policy for more than 15 years. As a public venture aimed at changing local municipality social work practice, the initiative described in this article has few predecessors in terms of personnel, finance, or political support. The purpose of this article is twofold: first, to describe the intervention and its implementation, and second, to analyse the intervention and its implementation and some implications of them. The article uses translation and institutional theory. The overall aim is to analyse the intervention and its implementation from the perspectives of power and governance. The empirical data include documents, interviews, and a survey of professionals. Data were collected between 2009 and 2016.  This article shows that the intervention has been interpreted and reinterpreted during its implementation, and that the intervention has not yet created any radical change or knowledge development in social work practice. The article argues that evidence-based governance and other forms of governance constitute a successor of NPM, though far from a complete replacement. It is also obvious that actors such as researchers, professionals, and clients seem to have limited influence over future knowledge development within social services.

  • 2.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Fogelgren, Mattias
    Socialsekreterares upplevelser av EBP2019Ingår i: Socionomens forskningssupplement, nr 46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under de senaste tio åren har införandet av en evidensbaserad praktik (EBP) präglat svensk socialtjänst. I denna artikel, som bygger på en studie om de professionella i socialtjänsten och deras upplevelser av EBP, diskuterar vi denna satsning utifrån hur socialsekreterare uppfattat den. Vår empiriska studie visar hur socialsekreterare varken haft möjlighet eller förutsättning att ta till sig EBP. Avslutningsvis kopplar studien till statens fortsatta styrning av kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Denna fortsatta statliga styrning präglas nu av satsningar på tillämpad forskning och en förhoppning om tillitsbaserad styrning av socialtjänsten.

  • 3.
    Söderberg, Christina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brottsförebyggandesamverkan, skydd och kontroll2018Ingår i: Gränsöverskridande socialt arbete: teorier, tillämpningar, tolkningar / [ed] Magnus Dahlstedt, Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, s. 129-149Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De professionella och etableringsuppdraget2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna rapport handlar om professionella som arbetar inom Arbetsförmedlingens (Afs) etableringsuppdrag. Etableringsreformen lagstadgades den 1 december 2010 i syfte att skapa en effektivare integrationsprocess för nyanlända flyktingar. I fokus i rapporten är de professionellas berättelser och reflektioner över sin arbetssituation och sitt uppdrag. Diskussionen behandlar även etableringsuppdraget på organisationsnivå – alltså hur vi kan förstå Af som en människobehandlande organisation inom statlig offentlig sektor och dess institutionella praktik. Genom redovisning av den här studien ges röst åt de professionella.

    Rapportens kunskapsbidrag handlar om att vetenskapaliggöra och kontextualisera dessa berättelser. Detta görs i två steg med hjälp av teorier och begrepp från olika teoribildningar. Syftet med studien och denna rapport är därmed att:

    • Ge en bild av de professionellas uppfattning om sitt arbete och sin arbetssituation inom etableringsuppdraget och att bidra med fördjupad förståelsen av detta professionella fält.
    • Kontextualisera detta fält genom att diskutera organisationen inte bara som organisation utan även som en institutionell praktik och en människobehandlande organisation.

    För att fånga de yrkesverksammas bild av etableringsuppdraget och i viss mån fånga ”etableringsuppdragets vardag ” har dels observationer vid tre Arbetsförmedlingar eller lokalkontor, intervjuer med chefer, individuellt eller i par då det funnits delat chefskap, dels gruppintervjuer av fokusgruppstyp använts i undersökningen. Totalt har ca 25 personer ingått i studien. Undersökningen kan beskrivas som en fallstudie.

    Med hjälp av professionsteori diskuterar jag arbetsförmedlarnas profession. Via begrepp hämtade från denna teoribildning och en del mer sociologisk, psykologisk och socialpsykologisk teori analyseras hur de professionella hanterar sitt arbete. De anställdas upplevda situationer, såväl chefer som professionella, förstås med hjälp av begrepp som coping och handlingsutrymme. De anställda inom Afs etableringsuppdrag har fler olika professioner och yrken. De bildar ett professionellt fält snarare än en enskild profession. Informanternas berättelser visar en arbetssituation med stor ärendemängd, men som succesivt från 2011 fram till idag blivit bättre, -en situation som hanteras genom flera olika copingstrategier dvs. sätt att hantera sin arbetssituation. Copingteori används för att för att visa på kognitiva och beteendemässiga försök att hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser (Lazarus & Folkman 1984). De har begränsat handlingsutrymme och följer regler och riktlinjer i allt högre utsträckning.

    Samtliga informanter har, direkt eller indirekt, kommit in på ämnet samverkan. De har alla understrukit vikten av samverkan. Det gäller såväl samverkan inom den egna organisationen som samverkan mellan Af och kommunen, försäkringskassan m.fl. och samverkan med arbetsgivare och branschorganisationer. Samverkan är självklart men kanske något att fundera vidare på och då i termer av vad mer exakt man avser och hur denna samverkan skall se ut.

    Att arbeta inom Af är att arbeta inom en organisation som samtidigt är en institutionell praktik. Organisationen har stor betydelse för de professionella arbete. Därför och för att kunna sätta de anställdas berättelse i en kontext behövs särskilda begrepp och teorier. De som arbetar inom dessa organisationer förstås som gräsrotsbyråkrater, mellanchefer och professionella med olika titlar och kompetenser. Rapporten beskriver och diskuterar Af och etableringsuppdraget som exempel på New public management (NPM) och som en Människobehandlande organisation (MBO), med dess särskilda logik.

    Studien visar att Arbetsförmedlingen och etableringsuppdraget med dess professionella fält är ett exempel på en verksamhet starkt påverkad av samhällsförändring (i detta fall migration) samt pågående akademisering och professionalisering av dess uppdrag. Detta menar jag är centrala delar och centralt för Arbetsförmedlingens fortsatta verksamhet. Arbetsförmedlingen är också ett exempel på att förändringar av strukturella och organisatoriska förutsättningar i offentlig sektor ställer högre krav på vetenskaplighet, mätbara värden och kunskap. Resultat och kvalitet blir värdeladdade mål som ska operationaliseras i kontakten med kunder.

    Min upplevelse då jag mött och samtalat med några medarbetare inom etableringsuppdraget är medarbetare med mycket kunnande, god vilja och förståelse för verksamhetens utmaningar. Utmaningen handlar därför, menar jag, till stor del om organisationen. En viktig förutsättning är att förstå Afs verksamhet både som en organisation men också som en institutionell praktik och som en människobehandlande organisation med dess logik.

  • 5.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sociala investeringar i en svensk kommunal kontext2018Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 95, nr 1, s. 17-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner brottas med flera utmaningar kopplade till välfärdsområdet. På senare år har allt fler kommuner och regioner i Sverige valt att skapa sociala investeringar för att fördela välfärdsresurser och arbeta förebyggande. I artikeln konstateras att kunskapsläget avseende sociala investeringar är bristfälligt och dess användning oklar. Artikeln syftar därför till att öka förståelsen för sociala investeringar i en svensk kommunal kontext. Mer specifikt är syftet att beskriva och analysera sociala investeringar samt synliggöra viktiga aspekter av dess funktion. Detta sker via beskrivningar av tidigare studier och redovisade resultat samt utifrån ett fall (Norrköpings kommun och dess arbete med sociala investeringar). I artikeln synliggörs att sociala investeringar i den mer övergripande (internationella och  samhällsekonomiska) litteraturen handlar om att agera långsiktigt och att skapa system, likt sociala investeringsfonder, för att hantera utanförskapets pris, medan sociala investeringar i en svensk kommunal kontext snarare framställs som ett nytt resursfördelnings-, och utvecklingssystem för kommunala välfärdsresurser.

  • 6.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socialtjänsten utvecklas med stöd i forskningen2017Ingår i: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, s. 157-165Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska välfärdsstaten har utsatts för såväl sociala påfrestningar som för systemkritik – på både statlig och kommunal nivå. Inom socialt arbete och inom den kommunala socialtjänsten talas i en del sammanhang om en verksamhet i kris. Över tid har dock staten, forskare och den lokala praktiken sökt studera och hitta lösningar för en förbättrad socialtjänst. Den senaste trenden i detta arbete handlar om statens försök att kunskapsutveckla socialtjänsten. I forskningspropositionen (2016/17:50) konstaterar nu regeringen att kunskapen behöver öka om hur arbetssätt, processer, styrning, driftsform och organisation kan främja en kunskapsbaserad och innovativ socialtjänst utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv.

  • 7.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thelander, Sabrina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

    Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

    I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

    Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

    I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

    Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

  • 8.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En urvattnad glimt av något som kunde blivit bra: professionella i socialtjänsten och den evidensbaserade praktiken2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under flera decennier har diskussioner pågått om hur socialt arbete skall bedrivas. Studier av det sociala arbetets praktik visar en verksamhet där metoder för utvärdering och utnyttjande av forskning är dåligt utvecklade. En annan uppfattning är att forskningen sällan är relevant eller användbar för praktiken.

    Staten har därför tagit initiativ till flera satsningar för att utveckla socialt arbete. En i raden av initiativ och utredningar är SOU 2008:18, Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren.

    Denna utredning låg till grund för en nu i princip avslutad satsning som kan beskrivas som ett reformarbete eller en intervention. Detta arbete beskrivs av vissa aktörer som en genomgripande förändring och utveckling av socialtjänsten, rent av som ett paradigmskifte i socialt arbete. Andra ser det som en i princip misslyckad satsning. Statskontoret, som haft regeringens uppdrag att utvärdera satsningen menar i sin slutrapport att:

    Den sammanfattande bedömningen i utvärderingarna är att arbetet med systematisk uppföljning, brukarmedverkan och implementering av evidensbaserade arbetssätt har bidragit till verksamhetsutveckling inom socialtjänsten.(Statskontoret 2014:18)

    Statskontorets utvärdering som diskuteras i föreliggande rapport har (enligt regeringens uppdrag) riktats mot statens och SKLs styrning, utformning och organisering och via enkäter till socialchefer, m.fl. även omfattat att studera hur väl dessa grupper känner till överenskommelsen (Statskontoret 2014:18). Statskontorets utvärdering är den enda större och systematiska uppföljningen och utvärderingen som gjorts av satsningen och i denna har alltså inte de professionellas bild inte lyfts fram. Detta har inneburit, menar vi, att det saknas en heltäckande bild av utveckling evidensbaserad praktik i socialtjänsten. En röst som saknats är de professionellas. I denna rapport redovisas resultaten från en studie där 183 socialsekreterare besvarat frågor om sin uppfattning om evidensbaserad praktik (EBP). Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka de professionellas upplevelse av satsningen. Studies övergripande forskningsfråga kopplas till ett av de fyra utvecklingsområden som pekades ut i utredning SOU 2008:18. Forskningsfrågan för föreliggande rapport är:

    Har satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik?

    Och i vår enkät skriver vi att:

    Syftet med projektet att nå bättre kunskap om arbetsförhållandena och förutsättningarna för långsiktiga strategier för kommunal välfärd. I fokus finns organisering och kunskapsutveckling med införandet av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som empiriskt exempel. (bilaga 1)

    I kapitel 1 beskrivs interventionen som en ”resa”. I kapitel 2 diskuteras sedan begreppet evidensbaserad praktik i förhållande till de professionella. I kapitel 3 redovisas resultatet av enkätstudien och intervjuerna och i kapitel 4 och 5 diskuteras resultaten ytterligare. Resultaten av vår studie visar att det finns en del problem med införandet

    av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Det är till exempel anmärkningsvärt att det inte finns en tydlig uppfattning bland socialsekreterarna om vad en evidensbaserad praktik innebär. Vetskapen om införandet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är låg hos den lokala praktiken. Vidare är det få socialsekreterare som uppfattar att det finns ett systematiskt arbete för att inhämta kunskap från professionen, verksamheten och från forskningen. Resultaten indikerar att socialsekreterarna uppfattar evidensbaserad praktik som en uppsättning metoder med vetenskapligt stöd som kan användas i det dagliga arbetet. Mer specifikt uppfattar socialsekreterarna evidensbaserad praktik som det praktiska användandet av specifika metoder som blivit ”godkända” av forskningen. Av resultaten i denna studie framgår även att socialsekreterarna i varierande grad upplever att evidensbaserad praktik utgör ett stöd till deras profession samtidigt som en överväldigande majoritet upplever att införandet av en evidensbaserad praktik inte är ett hinder eller hamnar i konflikt med deras profession. Det finns tvärtemot en underliggande uppfattning bland socialsekreterarna om att evidensbaserad praktik är ett eftersträvansvärt mål men att problem i den ordinarie verksamheten hindrar en utveckling av en evidensbaserad praktik.

    Vårt svar på vår övergripande forskningsfråga (se ovan) blir att Statskontorets utvärdering, utifrån deras uppdrag, som visar på att satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik inte stöds i föreliggande studie.

    Rapporten avslutas i kapitel fem där vi sammanfattningsvis diskuterar kunskapsutvecklingen i socialt arbete. För fortsatt kunskapsutveckling behövs även fokus mot frågor om ledning, styrning, organisation och organisatoriska förutsättningar för socialt arbete. Här behövs ytterligare forskning som kombinerar olika metoder, perspektiv och kunskapsanspråk.

  • 9.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Motsträviga möten i praktikforskning: Erfarenheter från forskningsprojekt om ungdomar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder2016Ingår i: Uppror i elfenbenstornet : En bok om praktikforskning i socialt arbete / [ed] Harry Lunabba, Frida Westerback och Torbjörn Stoor, Helsingfors: FSHK –publications Finland , 2016, s. 186-206Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken är en akademisk vänbok med syftet att uppmärksamma professorn i praktikforskning Ilse Julkunen inför hennes 60 års dag. Upplägget är en antologi där forskare inom läroämnet socialt arbete skriver om hur deras forskningsverksamhet och forskningsresultat anknyter till det sociala arbetets praktik och om hur forskning kan och bör kunna tillämpas i utvecklandet av praktiken i socialt arbete. Aktuellt kapitel behandlar arbetsmarknadspolitdska åtgärder kopplade till ungdosmarbetslöshet och Practice Research som förhållningssätt inom praktiksnära forskning.

  • 10.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA).
    Denvall, Verner
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige; Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skillmark, Mikael
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige.
    Wallinder, Magnus
    Socialförvaltningen i Ljungby, Lungby, Sverige; Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA).
    Socialtjänstens kris kräver lösningar2016Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    After the NPM wave. Evidence-Based practice and the vanishing client2015Ingår i: Scandinavian Journal of Public administration, ISSN 2001-7405, Vol. 19, nr 2, s. 69-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the last two decades, a movement for Evidence-Based Management (EBM) has surfaced across the Atlantic world with pretensions of being a successor of New Public Management (NPM). In this paper, we focus on Swedish social welfare as an arena where persistent government attempts have been made to implement locally new evidence-based ideas, specifically evidence-based practice (EBP). In Swedish discourse, the meaning of “evidence-based” is contested. One interpretation maintains that best (and only acceptable) evidence comes from the use of randomized controlled trials (RCTs). Another interpretation maintains that evidence from research constitutes only one leg of a multi-factorial definition; that is, this view contends that RCT evidence should be considered along with experience of practitioners and clients (users). Although client participation was an important tenet in the incipient attempts to implement EBP, by using translation theory this article will show that later attempts have tended to ignore the client’s perspective. From this foundation, we address why client views and outlooks have been ignored in EBP implementation.

  • 12.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att motverka kriminalitet genom samverkan: Studie av Social insatsgrupp i Linköping2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kangasvieri, Nadja
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att motverka kriminalitet genom samverkan: Studie av Social insatsgrupp i Linköping2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sociala insatsgrupper riktar sin verksamhet mot unga i åldern 15–25 år. I Linköping har man dock satt en flexibel åldersgräns till 13- 25 år för målgruppen i Sociala insatsgruppen, en åldersindelning man tolkar flexibelt. Enligt regeringsuppdraget ska Social insatsgrupp vända sig dels till unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Dels ska verksamheten rikta sig till unga som önskar lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil. I Social insatsgrupp (SIG) Linköping kan vi se att fokus i denna fråga kan skilja sig något åt mellan informanterna. Medan vissa betonar det förebyggande arbetet lyfter andra upp behovet av att stödja avhoppare.

    Social insatsgrupp syftar till att motverka kriminalitet genom samverkan. Detta ska ske genom att identifiera nyrekrytering av unga till kriminalitet, men det ska även ske genom att hjälpa de personer som önskar lämna en kriminell livsstil eller ett kriminellt nätverk. Verksamhetens målgrupp kan därmed sägas vara tudelad; de som riskerar att hamna i kriminalitet och de som önskar hoppa av kriminalitet. I våra intervjuer är det tydligt att informanterna upplever en stor svårighet i att stödja unga som vill hoppa av kriminell verksamhet s.k. ”avhoppare”. Inom arbetsgruppen finns det en enighet om att målgruppens behov ställer stora krav på såväl SIG som på samhället i stort. Detta tudelade verksamhetssyfte kan i sig vara känsligt då denna grupp unga kräver resurser som kan väcka normativa åsikter.

    Vår samlade bedömning är att SIG, av studiens informanter upplevs ha gett positiva effekter för många klienter. Effekterna uppfattas vara varierande; från att ha varit ”livsavgörande” till att ha bidragit till en minskad brottsaktivitet. Vi kan också se att informanterna upplever att SIG inte utgör en garanti för att klienter inte börjar begå kriminella handlingar igen. Det finns sålunda en upplevelse av att en uppföljning eller en ytterligare insats skulle kunna vara på sin plats. Det finns behov av ökat samförstånd kring målgruppen, särskilt om verksamheten ska fokusera på det brottsförebyggande arbetet eller på den s.k. ”avhoppardelen”. Det finns även behov av mer kunskap om målgruppens situation såväl inom myndigheter som i samhället i stort.

    Utöver synen på verksamhetens syfte och målgrupp är det tydligt att det finns en konsensus kring arbetsformens betydelse i Social insatsgrupp. Samverkan antas kunna motverka kriminalitet. I intervjuerna påtalar informanterna hur viktigt samordnade insatser är i arbetet med unga som riskerar att hamna i kriminalitet eller som önskar lämna en kriminell livsstil. Trots (eller kanske tack vare) två organisatoriska förändringar inom SIG finns en tilltro till att nuvarande verksamhet leder till en effektiv process i arbetet med en klient. Genom att parterna har en direkt ingång till varandras organisationer kan insatser snabbt koordineras.

    Upplevelsen av att arbetsgruppen är personbunden uppfattar vissa av informanterna dock som ett problem. Det finns en rädsla för att arbetet i Social insatsgrupp skulle försämras om resursstarka och engagerade personer skulle lämna verksamheten. Utifrån intervjuerna kan vi se att informanterna har positiva upplevelser av arbetsformen i Social insatsgrupp. De organisatoriska fördelarna i form av snabba kommunikationsvägar och ett öppet arbetsklimat förklaras bero på det engagemang och den kompetens som personerna i arbetsgruppen har. Dock kan vi i det empiriska materialet se att det finns en viss organisatorisk otydlighet inom arbetsgruppen. Detta gäller dels arbetsfördelningen mellan koordinatorn och Frivårdens representant, dels handlar det om rollen som Råd & Stöds representant har i Social insatsgrupp.

    Av det empiriska materialet är vår sammantagna bedömning att informanterna upplever att arbetsformen i verksamheten fungerar väl. Centrala aspekter av samverkan, såsom gemensam problemformulering, samförstånd kring syfte och arbetsform, verkar sålunda ha präglat arbetsprocessen.

    I vår studie kan vi se att det finns en positiv upplevelse av arbetet i Social insatsgrupp bland samverkansparterna.

  • 14.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Examples from the Social Welfare sector of cooperation2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Har arbetsmarknadspolitiska åtgärder för gruppen unga utvecklats?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Crime Prevention Cooperation in Sweden: A Regional Case Study. 2014Ingår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention., ISSN 1404-3858, Vol. 15, nr 2, s. 143-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In crime prevention, local cooperation and networks have recently become central organizing principles and concepts, especially in Nordic countries such as Sweden. This article explores cooperation in Swedish crime prevention by examining a local example, the regional network Regbrå. Regbrå aims to increase knowledge about crime prevention through cooperation and to support local crime prevention efforts by the municipalities in Östergötland County. Regbrå has promoted many universal (primary), selective (secondary), and indicated (tertiary) crime prevention mechanisms. The Regbrå case also merits attention because of its strong links with a local university and higher education. Some shortcomings and problems also emerge in the analysis, such as the possibility that cooperation becomes an-end-to-itself, detached from verified crime reduction effects. The analysis draws on a study of the Regbrå network, including interviews with qualitative experts (N=10) and a survey sent to involved municipalities (N=13).

  • 17.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Praktikforskning: ett sätt att möta behovet av kunskapsutveckling i socialt arbete2014Ingår i: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, s. 55-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stora samhällsförändringar och ökande komplexitet inom välfärdsområdet ställer allt högre krav på verksamhets- och kunskapsutveckling. Denna utveckling tillsammans med krav från staten om samverkan mellan forskning och samhälle (Högskoleverket 2003; Statskontoret 2011) medför ett ökande behov av att tydligare knyta samman forskning och praktik.

    Kapitlets syfte är dels att argumentera för behovet av att knyta samman forskning inom välfärdsområdet med utvecklingsarbete i kommunernas verksamheter och dels att diskutera hur den internationellt etablerade forskningstraditionen praktikforskning kan erbjuda ett förhållningssätt och ett verktyg i detta arbete. Texten utgör ett exempel på kommunstrategisk forskning med fokus på socialtjänstens område, men resonemanget torde vara relevant för stora delar av välfärdsområdet.

  • 18.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Henricson, Lena
    Motala Kommun.
    Brottspreventioni Östergötland: en kartläggning av aktiviteter och kunskapsläge2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sk]

    Enligt Brottsförebyggande rådet har det visat sig att den brottsförebyggande aktiviteten är särskilt stor i kommuner där det finns ett engagemang på länsnivå. En regional organisation kan bland annat stimulera bildandet av brottförebyggande råd i länets kommuner, bygga upp nätverk av brottförebyggare och samordna insatser för utbildning.

    Allt sedan det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar presenterades 1999 har Östergötlands kommuner och Polismyndigheten i Östergötland haft ett samarbete på regional nivå. Ett samarbete mellan de 13 kommunerna i Östergötland, polismyndigheten i Östergötland och Linköpings universitet sker sedan 2010 under benämningen Regbrå – regional samverkan för brottsprevention. Syftet med Regbrå är att öka kunskapen om prevention och medverka till ökad kraft i det lokala brottspreventiva arbetet i kommunerna.

    Genom det regionala nätverket sker ett erfarenhets- och informationsutbyte. Det har varit sporadiska ”nedslag” i olika verksamheter i samband med nätverksträffar och gemensamma utbildningar - någon samlad bild av vad som försiggår i länet har varit svår att få.

    Denna rapport har tillkommit inom ramen för Regbrå med finansiering av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Rapporten syftar till att ge alla intressenter en gemensam bild av hur det brottsförebyggande arbetet ser ut i länet. Den ska också utgöra underlag för fortsatt utveckling. Rapporten innehåller en kartläggning som genomförts under perioden 2012 och våren 2013 och består av tre delar:

    • en webbenkät utskickad till länets 13 kommuner
    • intervjuer med representanter för en kommunal verksamhet
    • intervjuer med representanter från polismyndigheten i Östergötland

    I rapporten diskuteras och definieras även två centrala begrepp – brottsförebyggande arbete och samverkan.

    I rapportens inledande kapitel beskrivs det regionala samarbetet och syftet med rapporten. I kapitel 2 ges en bakgrund till hur det brottsförebyggande arbetet vuxit fram.

    Kapitel 3 presenterar resultatet av enkätundersökningen som skickades ut till representanter för länets 13 kommuner. Enkätundersökningen genomfördes via enkätverktyget Defgo. Dess syfte var att få en samlad bild av det, för Regbrå centrala, brottspreventiva arbetet i länet Den visar bland annat att:

    • samtliga kommuner i Östergötland har ett organiserat samarbete med polisen
    • i alla kommuner utom en har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för 7 det brottspreventiva arbetet
    • alla kommuner, utom en har samordnare som kordinerar arbetet
    • samverkan i det brottsförebyggande arbetet sker i huvudsak mellan polisen och kommuners olika enheter
    • i samtliga kommuner finns ett organiserat samarbete mellan skolasocialtjänst-polis
    • av länets 13 kommuner har drygt hälften gjort kartläggningar av den lokala problembilden de två senaste åren
    • i nio av länets 13 kommuner finns särskilt avsatta medel för brottsförebyggande arbete
    • nästan alla kommuner ser behov av kunskap om brottsprevention
    • det finns ett uttalat behov av utbildning om brottsprevention

    I kapitel 4 intervjuas företrädare för det operativa brottsförebyggande arbetet i Motala om deras erfarenheter. De ger en bild av en välfungerande grupp som trivs med sitt arbete på grund av att samarbetet har fungerat friktionsfritt.

    I kapitel 5 redovisas intervjuer med polisföreträdare. Samtliga intervjuade talar om hur viktigt det är att etablera en god kontakt, ”att personkemin stämmer” som de själva uttrycker det. All samverkan tycks inte fungera bra och detta kan tänkas ha sitt ursprung i att det nödvändiga etablerandet av gemensamma arbetsförutsättningar uteblivit.

    I kapitel 6 diskuteras kunskapsutveckling och forskning. Kapitlet visar hur de olika aktörerna (i första hand polis, socialtjänst och skola) på det brottspreventiva fältet företräder olika organisationer med olika kunskapssyn. För en fortsatt positiv utveckling krävs mer kunskap om de olika kunskapstraditioner som råder.

    I kapitel 7 förs en avslutande diskussion av rapportens två redaktörer. I Östergötland har kommunerna haft ett organiserat brottsförebyggande arbete i samverkan med polisen sedan slutet av 1990-talet. Mycket tid har lagts ned på att diskutera hur samverkan ska se ut, men aktörerna har inte lyckats enas om en metod eller ett antal verktyg. Få kommuner har lyckats få till stånd systematik i sin samverkan. Det finns därför lika många modeller för samverkan i länet som det finns kommuner. Samtliga kommuner i länet har samverkansöverenskommelser med polismyndigheterna men de är till innehåll och omfattning olika. Kartläggningen visar vidare att flera vedertagna framgångsfaktorer fått genomslag i kommunerna; brottsförebyggande arbete är med något undantag placerat högt upp i den kommunala organisationen, under kommunstyrelsen, och det finns en samordnare i varje kommun. Brister att peka på är framförallt avsaknaden av samordnare på lokal nivå inom polisen och det faktum att inte alla kommuner baserar sina insatser på en kartläggning av den lokala problembilden.

    En diskussion i Regbrå kring struktur och innehåll utifrån erfarenheterna av denna kartläggning skulle kunna bidra till en utveckling av samverkan i det brottsförebyggande arbetet.

    Det behövs en länsövergripande strategi för hur forskning och utbildning kan underlätta för kommunerna i arbetet för att få till stånd ett effektivt arbete med kvalité. Den studie som presenteras i denna rapport är ett bidrag till ett sådant kvalitetsarbete.

  • 19.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskap, makt och styrning2013Ingår i: Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter: människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv / [ed] Stig Linde och Kerstin Svensson, Stockholm: Liber , 2013, 1, s. 90-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nyinstitutionell organisationsteori kan hjälpa oss att ställa kritiska frågor. Är det vetenskaplig kunskap eller moraliska bedömningar som i grunden styr socialtjänstens verksamhet? Hur kommer det sig att det går mode i hur äldreomsorgens biståndsbedömning organiseras?Vem får sista ordet när rättsvårdande myndigheter och socialtjänsten samverkar? Vad menar vi när vi tycker att en verksamhet fungerar? Och hur går förändring i organisationer egentligen till?Boken är sprungen ur ett flerårigt samtal i en forskargrupp kring organisering vid Socialhögskolan i Lund. Författargruppen har erfarenhet från social barn- och ungdomsvård, kriminalvård, hemlöshetsarbete, äldreomsorg, socialt inriktade frivilligorganisationer och flera andra områden inom människobehandling. I kapitlen undersöks vad nyinstitutionell organisationsteori hjälper oss att se och förstå, och när vi behöver kompletterande teoretiska modeller och perspektiv.Boken vänder sig till alla som vill fördjupa sin förståelse av människobehandlande organisationer. Den är lämplig att användas på socionomutbildningar och masterutbildningar inom olika samhällsvetenskaper.

  • 20.
    Denvall, Werner
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kejsarens nya kläder : implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete2012Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 19, nr 1, s. 26-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 21.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellan stöd och kontroll: Prevention riktad mot föräldrar, barn och unga2012Ingår i: Fostran av framtidens medborgare: Normer och praktiker bortom välfärdsstaten / [ed] Kenneth Petersson, Magnus Dahlstedt och Birgitta Plymoth, Lund: Sekel , 2012, s. 127-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    FOSTRAN AV FRAMTIDENS MEDBORGARE skildrar vad som sker med individer och kollektiv mot bakgrund av de senaste decenniernas förändring av den svenska välfärdsstaten. Statens ansvar för medborgarnas välfärd och trygghet har minskats och istället förväntas enskilda individer ta en mer aktiv del i att planera för och skapa sin egen välfärd. Det svenska folkhemmet som stod för kollektiv trygghet har tonat bort för att istället ge plats åt ett individ orienterat samhälle. Boken handlar om skapandet av goda medborgare. Den undersöker dels förändringen av förväntningarna och kraven på hur vi människor ska uppträda, tänka och dels den uppsättning av praktiker som omsätts i syfte att skapa dessa medborgare. Den belyser ur ett tvärvetenskapligt perspektiv fostran av både vuxna och unga på en rad olika arenor. De olika bidragen pekar på hur pågående välfärdsstatliga förändringar tar sig uttryck i olika sammanhang, till exempel hur krav på lärande möter oss i en mängd olika situationer, exempelvis som föräldrar och elever, i egenskap av socialtjänstens klienter, som idrottsutövare, föreningsaktiva eller som tv-tittare. Medborgarna ställs inför att tillägna sig nya egenskaper som bland annat handlar om refl exivitet, livslångt lärande, livskompetens, entreprenörsskapande och ledningsförmåga. Dessa påbud om lärande uppträder tillsammans med föreställningar om ökat oberoende för individen.

  • 22.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Practice Research and the a new knowledge-based practice in Swedish social work2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report from 2008 Evidence-based practice in social services – to the benefit of the operator (SOU 2008: 18) states that the knowledge base in the social services in Sweden are undeveloped and that social service is not enough conducted on the basis of knowledge of the effect of different actions, approaches and methods. This report, among other reports and studies, has formed a starting point for a far-reaching effort to develop social work that is now taking place in Sweden. This effort towards a strengthened knowledge development and a so-called “evidence-based practice” (EBP) in Swedish Social Work practice are stated by the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL).

    In a study conducted during 2009-2011 this intervention is studied. The study includes interviews and informal discussions with actors at national and regional level, involvement in and observations of conferences, meetings and seminars as well as text and document analysis.

    The study analyzes how the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL) carry out the implementation of “the new” knowledge based practice of Social Work. The study tries to clarify ideas, structures and underlying aims of the implementation. The study also stresses questions about how the Swedish social work will develop.

    The research shows that how the Social Ministry would like the development is not always what is happening in the local practice. The local practice has it´s on logic and showes a complexity in the understanding and use of knowledge. The use of knowledge for example always seems to depend on its (discursive) context.

    The Swedish social work, both in practice and scientifically, are chancing. This reflects today's changing conditions (both organizational and relational, between the individual and society) for welfare production. This situation can be understood as a social phenomenon and as a social construct created by political, economic and social conditions where different groupings with great power and influence has a significant role. This research gives us knowledge about human services organizations and their internal logic and the connection between knowledge, power and control, and today's society with its liberal overtones (cf. NPM and audit society).

    In special focus in this paper are to discuss how local social work organisations and professionals understand and carry –out the aims of this implementation of “the new” knowledge based practice of Social Work in Sweden. A second aim of this paper is to discuss if and if so how different kind of Practice Research can support and strengthen this efforts.

  • 23.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Towards a new knowledge-based practice in Swedish social work2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report from 2008 Evidence-based practice in social services – to the benefit of the operator (SOU 2008: 18) states that the knowledge base in the social services in Sweden are undeveloped and that social service is not enough conducted on the basis of knowledge of the effect of different actions, approaches and methods. This report, among other reports and studies, has formed a starting point for a far-reaching effort to develop social work that is now taking place in Sweden. This effort towards a strengthened knowledge development and a so-called “evidence-based practice” (EBP) in Swedish Social Work practice are stated by the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL).

    In a study conducted during 2009-2011 this intervention is studied. The study includes interviews and informal discussions with actors at national and regional level, Involvement in and observations of conferences, meetings and seminars as well as text and document analysis.

    The study analyzes how the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL) carry out the implementation of “the new” knowledge based practice of Social Work. The study tries to clarify ideas, structures and underlying aims of the implementation. The study also stresses questions about how the Swedish social work will develop.

    The research shows that how the Social Ministry would like the development is not always what is happening in the local practice. The local practice has it´s on logic and showes a complexity in the understanding and use of knowledge. The use of knowledge for example always seems to depend on its (discursive) context.

    The Swedish social work, both in practice and scientifically, are chancing. This reflects today's changing conditions (both organizational and relational, between the individual and society) for welfare production. This situation can be understood as a social phenomenon and as a social construct created by political, economic and social conditions where different groupings with great power and influence has a significant role. This research gives us knowledge about human services organizations and their internal logic and the connection between knowledge, power and control, and today's society with its liberal overtones (cf. NPM and audit society).

  • 24.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mot en ny kunskapsbaserad praktik i socialt arbete2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I utredningen Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) konstateras att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att Svensk socialtjänst i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder. Med bl.a. detta betänkande som grund iscensätts nu en genomgripande satsning på att utveckla socialt arbete. Förutom denna satsning mot en stärkt kunskapsutveckling och en s.k. evidensbaserad praktik står socialt arbete som praktikfält och akademiskt ämne inför genomgripande förändringar och utveckling som kan kopplas samman med övergripande samhällsförändringar och nya krav på socialt arbete.

    Den framtid som skrivs fram inom socialt arbete, såväl politiskt som vetenskapligt, tycks även hanbdla om att organisera och styra medborgare, professionella, organisationer, institutioner och diskurser, i syfte att uppnå bestämda politiska mål. Detta speglar dagens förändrade villkor (såväl organisatoriska som relationella, mellan individ och samhälle) för välfärdsproduktion. Denna situation kan också förstås som ett socialt fenomen och som en social konstruktion skapad av politiska, ekonomiska och sociala förhållanden där olika grupperingar med stor makt och inflytande har en betydande roll (M Payne,2002, Foucault 1991, Rose 1999) ).

  • 25.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Professionens vägval i en kunskapsbaserad socialtjänst2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ett flertal förslag om hur det sociala arbetets praktik bör utformas introducerats. Det senaste i raden - evidens - har fått ett stort genomslag på idéplanet. Med Socialdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) som huvudmän iscensätts nu ”Plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten” (ÖK 2010 Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten – en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 nr III:8). Inom ramen för en tvåårig forskarassistent tjänst studeras flera aspekter av detta program.

         En av många aspekter kopplade till detta implementeringsarbete handlar om avsaknaden av långsiktig strategi för ”implementeringen av en evidensbaserad praktik i praktiken” och särskilt professionens roll. Bergmark och Lundström (i Bohlin, & Sager, (2011) red. Evidensens många ansikten. Arkivförlag: Lund) identifierar två grundläggande modeller eller föreställningar om hur en evidensbaserad praktik (EBP) borde praktiseras. Den första modellen förutsätter en ”upplyst praktiker” (ibid s.165) en expert, eller ”kunskapschef” (ibid s.166). Den andra modellen handlar om att praktiker följer riktlinjer; ”snarare än att ha orealistiska förväntningar på att praktiker skall använda forskning, borde socialt arbete och dess forskare ta ansvar och ökar ansträngningarna för att skapa verktyg för beslutsfattande i socialt arbete” (Rosen et. al. 2003 i Bergmark och Lundström 2011 s.167) I denna text diskuteras frågor om praktiken och ”professionens vägval” i det aktuella implementeringsarbetet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18).

  • 26.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Övergripande organisering av olika aktörers strategier för en kunskapsbaserad praktik i socialt arbete2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I utredningen Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) konstateras att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att socialtjänsten i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder.

    Med bl.a. detta betänkande som grund iscensätts nu en genomgripande satsning på att utveckla socialt arbete. Inom satsningen återfinns, förutom huvudmännen Sveriges kommuner och landsting och staten, en rad aktörer såsom vetenskaplig och professionell expertis, företrädare för brukare, privata och idéburna/ideella utförare samt berörda myndigheter.

       I en pågående forskningsstudie undersöks denna satsning. Studiens syfte är att undersöka, analysera och tolka det nu pågående arbetet . I studiens ställs frågor som; Hur iscensätts det nu aktuella förändringsarbetet? Hur kan det beskrivas? Hur organiseras detta arbete? Hur kan arbetet förstås, analyseras och tolkas? vilka mekanismer/styrningslogiker finns? Vilka kunskaper ges betydelse och hur ser olika aktörers (långsiktiga) utvecklingsstrategier ut? vad påverkar deras agerande?

  • 27.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderberg, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brottsprevention och samhällsarbete: samverkan genom uppdragsutbildning2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten 2008 och våren 2009 gav ISV4 vid Linköpings universitet en uppdragsutbildning som omfattade 7.5 högskolepoäng. Kursen hette Brottsprevention och samhällsarbete. Kursen vände sig till personer som arbetar brottspreventivt hos polisen, åklagarmyndigheten, kommunen, kriminalvården, skattemyndigheten, fastighetsbolagen och frivillig-organisationerna mfl. I Kursen deltog 18 personer och kursansvariga var fil.dr. Kerstin Johansson, lektor vid ISV tillsammans med Christina Söderberg adjunkt vid ISV och drogsamordnare i Norrköpings kommun. Antologin presenterar kursens innehåll och idé. Vidare presenteras kursens hörnstenar vilka var samhällsarbete, prevention och samverkan. I första hand har vi dock samlat kursdeltagarnas slutexaminationer. Det främsta syftet med antologin är att visa ett, som vi tycker och kursvärderingarna visade, gott exempel på det goda mötet mellan yrkesverksamma och s.k. vetenskaplig kunskap och hur vi tillsammans tog några steg mot ett ”bättre preventivt arbete”.

    I kapitel 1 beskrivs antologin. I kapitel 2, som bygger på en av kursens föreläsningar, gör Kerstin Johansson en översiktlig beskrivning och problematisering av socialt samhällsarbete i Sverige. I kapitel 3 beskriver Christina Söderberg begreppen prevention och samverkan samt något av den aktuella forskningen kring dessa fält. Under kursen hölls flera föreläsningar på dessa teman och de löpte som en röd tråd under kursens gång. Första examensarbetet presenteras i kapitel 4. Denna grupp valde att kartlägga och analysera det brottsförebyggande arbetet i Linköpings kommun utifrån struktur och mandat samt möjliga förbättringsområden. I kapitel 5 presenteras det brottpreventiva arbetet i Ystad och Staffanstorp utifrån ett samverkansperspektiv. Gruppen har också haft fokus på resurser i arbetet och eventuella effekter. En grupp valde att utifrån framgångsfaktorer som BRÅ tagit fram undersöka Norrköpings brottsförebyggande råd. Gruppen ville se om aktuell forskning och kunskap påverkat rådets arbete och även föreslå förbättringsområden. I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitel 7 utgör ett examensarbete där gruppen valde att granska de överenskommelser om samverkan som ingåtts mellan polismyndigheten i Östergötland och några av Östergötlands kommuner. Överenskommelserna syftar till att minska ungdomskriminaliteten i kommunerna och utgår från de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen utfärdade 2007. I kapitel 8 presenteras det sista examensarbetet, där en grupp utifrån aktuell forskning arbetade fram ett förslag till utformning av föräldramöten och då utifrån samverkan mellan skola och andra samhällsaktörer som grundtanke.

  • 28.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Familjecentralen som fenomen och praktik2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten, som utgår från empiriskt material och dokumentationen från ett FoU-uppdrag försöker jag under huvudrubrikerna:

    • Välfärdsstat, medborgare och fostran
    • Familjecentraler i Sverige- Familjecentralen i Hageby
    • Prevention och fostran

    dels redovisa delar av FoU-uppdraget men främst diskutera några frågor och perspektiv som av olika skäl inte finns med i dokumentationen. De perspektiv som jag fann väsentliga att arbeta vidare med och som tas upp är:

    • Forskning och kunskap om familjecentraler
    • Att starta, driva och upprätthålla förändringsarbete
    • Kunskap och evidens
    • Prevention, makt, kontroll och styrning

    Denna rapport skall inte läsas som en utvärdering. För att få en helhetsbild av Hageby familjcentral bör man läsa dokumentationen och studenternas uppsatser.

    Föreliggande rapport har ett fokus mot socialt arbete och därmed kopplas frågorna i mindre utsträckning mot öppna förskolans eller barnavårdscentralens delar i familjecentralen. Föreliggande rapport utgår från en familjecentral men behandlar familjecentraler mer generellt och lyfter fram några aspekter av verksamheten både som fenomen och praktik.

    Som fenomen är familjcentraler exempel på ett arbetssätt under förändring inom samhälls- och socialt arbete i riktning mot frivilligverksamheter (öppna verksamheter) och prevention. Som praktik är familjecentraler exempel på en organisatorisk och institutionell (styrnings)praktik där man arbetar preventivt.

    Familjecentraler är också exempel på en socialpreventiv verksamhet som fått stor spridning i landet men där man vet lite om dess effekter och effektivitet.Familjecentralen som praktik uppmärksammas i denna rapport dels utifrån begreppet samverkan dels förs ett kritiskt resonemang om hur politiska intentioner och verksamheters goda intentioner omsätts till praktiskt samhälls- och socialt vardagsarbete.

    Familjecentralen som organisationsform och institutionell praktik är än så länge ett relativt outforskat område. Idag finns inte heller några fördjupade kunskaper om effekter för brukarna, i jämförelse med den traditionella mödra- och barnhälsovården. Det finns heller ingen fördjupad kunskap om de arbetssätt och metoder som förekommer.

  • 29.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socialt samhällsarbete i Sverige2010Ingår i: Brottsprevention och samhällsarbete: samverkan genom uppdragsutbildning / [ed] Kerstin Johansson & Christina Söderberg, Linköping: Linköpings universitet , 2010, s. 12-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten 2008 och våren 2009 gav ISV4 vid Linköpings universitet en uppdragsutbildning som omfattade 7.5 högskolepoäng. Kursen hette Brottsprevention och samhällsarbete. Kursen vände sig till personer som arbetar brottspreventivt hos polisen, åklagarmyndigheten, kommunen, kriminalvården, skattemyndigheten, fastighetsbolagen och frivillig-organisationerna mfl. I Kursen deltog 18 personer och kursansvariga var fil.dr. Kerstin Johansson, lektor vid ISV tillsammans med Christina Söderberg adjunkt vid ISV och drogsamordnare i Norrköpings kommun. Antologin presenterar kursens innehåll och idé. Vidare presenteras kursens hörnstenar vilka var samhällsarbete, prevention och samverkan. I första hand har vi dock samlat kursdeltagarnas slutexaminationer. Det främsta syftet med antologin är att visa ett, som vi tycker och kursvärderingarna visade, gott exempel på det goda mötet mellan yrkesverksamma och s.k. vetenskaplig kunskap och hur vi tillsammans tog några steg mot ett ”bättre preventivt arbete”.

    I kapitel 1 beskrivs antologin. I kapitel 2, som bygger på en av kursens föreläsningar, gör Kerstin Johansson en översiktlig beskrivning och problematisering av socialt samhällsarbete i Sverige. I kapitel 3 beskriver Christina Söderberg begreppen prevention och samverkan samt något av den aktuella forskningen kring dessa fält. Under kursen hölls flera föreläsningar på dessa teman och de löpte som en röd tråd under kursens gång. Första examensarbetet presenteras i kapitel 4. Denna grupp valde att kartlägga och analysera det brottsförebyggande arbetet i Linköpings kommun utifrån struktur och mandat samt möjliga förbättringsområden. I kapitel 5 presenteras det brottpreventiva arbetet i Ystad och Staffanstorp utifrån ett samverkansperspektiv. Gruppen har också haft fokus på resurser i arbetet och eventuella effekter. En grupp valde att utifrån framgångsfaktorer som BRÅ tagit fram undersöka Norrköpings brottsförebyggande råd. Gruppen ville se om aktuell forskning och kunskap påverkat rådets arbete och även föreslå förbättringsområden. I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitel 7 utgör ett examensarbete där gruppen valde att granska de överenskommelser om samverkan som ingåtts mellan polismyndigheten i Östergötland och några av Östergötlands kommuner. Överenskommelserna syftar till att minska ungdomskriminaliteten i kommunerna och utgår från de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen utfärdade 2007. I kapitel 8 presenteras det sista examensarbetet, där en grupp utifrån aktuell forskning arbetade fram ett förslag till utformning av föräldramöten och då utifrån samverkan mellan skola och andra samhällsaktörer som grundtanke.

  • 30.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Övergripande organisering av olika aktörers strategier för en kunskapsbaserad praktik i socialt arbete2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den framtid som idag framträder inom socialt arbete, såväl politiskt, vetenskapligt som gällande kunskapsbildning, organisation och professionalisering, handlar om att det sociala arbetets praktik måste bli ”mer evidensbaserat –till nytta för brukaren” (Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren. Betänkande av utredningen för kunskapsbaserad socialtjänst. SoU 2008:18).

    Inom ramen för en tvåårig forskarassistent tjänst studeras några aspekter av denna förändring som förstås och beskrivs bl.a. som diskursiva processer. Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om socialt arbete i förändring avseende dess övergripande organisering, dvs. på nationell och regional nivå, och olika aktörers strategier kopplat till den nationella strategin och det nu påbörjade arbetet med utgångspunkt i SoU 2008:18.

    Den övergripande forskningsfrågan är: Hur iscensätts det nu aktuella förändringsarbetet? Hur kan det beskrivas? Hur organiseras detta arbete, vilka mekanismer finns, vilka är aktörerna och vad påverkar deras agerande? Viktiga övergripande frågor är även varför socialt arbete (bör) förändras? På vilka och vems villkor samt under vilka förutsättningar sker förändringar? Vilken roll spelar olika kunskaper i detta?

    I studien fokuseras stegen före ”det som händer med de politiska besluten när de konkretiseras i en professionell vardag….” (ur texten till konferens session 2). Fokus ligger alltså på att följa, beskriva och analysera dels fasen efter ett betänkande, i detta fall SoU 2008:18, innan beslut om hur man går vidare tas dels fasen närmast efter beslut dvs. där socialt arbete befinner sig idag i inledningen av ett stort implementeringsarbete på regional nivå och vidare mot implementering på lokal arbetsgruppsnivå.

  • 31.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete .
    Johnsson, Eva
    Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete .
    Att förena teori och praktik i socionomutbildng2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    On the sixth semester at the program for Social Work at Växjö University, the students choose one of two courses in which one seeks to deepen knowledge in social work with children, youth and family. It is our experience from this course that are in the focus of this report.

    The purpose of this report is to describe and reflect on how, through an educational model applied in professional education, you can combine research, theory, training and personal development. The reflection mirrors both teachers and students perspective in relation to the development of knowledge and professional social work and the report should be seen as a form of self-evaluation on the objectives of the course.

    Work on the report have been implemented by the course responsible teachers and the students who took the course during the spring semester 2006th The idea to write a joint report arose from discussions held at one of the seminars on the course. Format of the report is based on discussions gradually developed during the work and is based on a description of the course three sections of which are described in the text. These should be considered as a whole to the parts that include training in methods and calls that are in focus. All students from the course contributed with their papers, but it is the main author (Kerstin Johansson and Eva Johnson) who are responsible for the final product. Former students Margita Björkenklint, Sofia Eneroth, Carolina Karlsson and Tina Svanbring have all been a great help.

    Our aim has been to ultimately contribute to the discussion on the development of social work and the importance of skills development and the link between science and practice. Work on these issues must take place at several levels and both within academia and in practice. An important part of the work is the common, between scientists and the so-called practitioner or business representatives responsible to link science and practical social work for the benefit of those who are users of Social Work.

  • 32.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Evidensbaserad praktik och styrning i vardagligt socialt preventivt arbete2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Evidensbaserad praktik och styrning i vardagligt socialt preventivt arbete

    Jag har under flera år arbetat med så kallade FoU-uppdrag. Initialt i dessa uppdrag har uppdraget ofta varit att utvärdera och eller kartlägga en verksamhet eller ett projekt. Uppdragsgivaren har tex. varit ett socialkontor och ytterst har socialkontoret i sin tur haft ett uppdrag från en politisk nämnd som vill ha svar på om verksamheten ”är bra”. Jag har, tror jag, genomfört dessa uppdrag till belåtenhet men samtidigt har jag sällan kunnat genomföra en strikt utvärdering och ännu mer sällan kunnat ge ett klart och enkelt svar på om verksamheten ”är bra”. En erfarenhet från dessa uppdrag är att jag ofta upplevt ett avstånd och en diskrepans mellan ett politiskt eller i verksamheten initierat projekt eller verksamhet  och projektens/verksamheternas reella möjligheter till god- planering, genomförande och uppföljning. Ofta bygger projekten/ verksamheterna på goda ambitioner men strategi, kunskap och resurser brister. Detta gör det svårt för projekten/verksamheterna att leva upp till den nu så eftertraktade sk. evidensbaserade praktiken (EVP).

     

    Detta abstract är ett utkast till en artikel som i sin tur utgår från ett FoU-uppdrag att utvärdera en familjcentral. Artikeln bygger på erfarenhet från flera FoU-uppdrag om kunskap och preventivt samhälls- och socialt arbete. Artikeln som jag vill presentera tar upp ”att utifrån politiska intentioner och verksamhetsbaserade ambitioner skapa en evidensbaserad praktik i vardagligt socialt arbete”. I artikeln lyfter jag också fram och diskuterar preventivt socialt arbete, särskilt familjecentraler, som exempel på institutionella styrningspraktiker.

  • 33.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arbetsmarknadspolitik som välvilja, maktutövning och styrning2007Ingår i: Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens stryningspraktiker / [ed] Sophia Lövgren & Kerstin Johansson, Lund: Studentlitteratur, 2007, 1, s. 61-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En samhällsvetenskaplig grundfråga är styrningsrelationen mellan individen och det samhälle hon lever i. Hur formas människor till funktionella samhällsmedlemmar? I denna bok introduceras Foucaults tankar om styrningsmentalitet (governmentality) och sätts in i ett svenskt sammanhang. Läsaren får ta del av en rad studier av styrningsprocesser i den moderna välfärdsstaten, från dess finrum och önskvärda praktiker till dess bakgård av missanpassade och bokstavsbarn. Grundläggande samhällsteoretiska frågor om makt, kunskap och ordning, begripliggörs med konkreta exempel från vårt eget samhälle.

  • 34.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Osvaldsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Processutvärdering av verksamheten Sköldpaddan2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en slutrapport där vi även summariskt redovisar förstudien. I huvudsak fokuseras de olika studentarbetena samt Kerstin Johanssons och Karin Osvaldssons insatser. Det är viktigt att poängtera att projektledarnas roll i denna rapport närmast kan beskrivas som en redaktörsroll. Studenternas arbeten är inte redovisade i egna kapitel. Vi har i stället valt ett tematiskt upplägg av rapporten då flera områden återkom i studenternas arbeten och vi kunde konstatera att rapporten annars riskerade att bli alldeles för omfattande. Vi har därmed, med studenternas tillåtelse, bearbetat och i vissa fall klippt in avgränsade delar av studentarbetena i texten. Studenternas arbeten finns i sin helhet att hämta ned från en hemsida vid Linköpings universitet http://www.ep.liu.se.

  • 35.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sköldpaddan - processutvärdering och samverkan mellan kommunal praktik och universitet2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sköldpaddan är en drogförebyggande verksamhet i området Hageby i Norrköping, och delfinansieras av länsstyrelsen i Östergötland sedan 2003. Syftet med verksamheten är att utveckla och stärka hälsofrämjande och drogförebyggande processer med det primära målet att förhindra missbruk och nyrekrytering av unga missbrukare i Hageby. Arbetet som bedrivs genom Sköldpaddan har flera olika syften vilka är riktade till olika målgrupper.

     

    Våren 2005 tog socialkontoret kontakt med Universitetet och ett avtal mellan Linköpings universitet/ITUF och programmet för Samhälls- och kulturanalys (SKA) och Norrköpings kommun/ Socialkontoret Hageby angående en processutvärdering av verksamheten Sköldpaddan skrevs. Huvuddelen av processutvärderingen har genomförts genom att ett antal SKA-studenters arbeten under utbildningen fokuserat på Sköldpaddan. Processutvärderingen är presenterad och diskuterad och avslutades hösten 2006. Den finns även utgiven som en rapport i ISVs-rapportserie. (Kerstin Johansson & Karin Osvaldsson (2006) Processutvärdering av verksamheten Sköldpaddan. Linköpings universitet ISV/SKA rapportserie)

     

    Denna presentation skall dels ge en sammanfattande bild av utvärderingen av verksamheten men främst är den tänkt att ge en konkret bild av hur universitet och kommunal praktik kan samverka utan stora forskningsanslag.

     

  • 36.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Välfärdsstaten som styrning2007Ingår i: Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens stryningspraktiker / [ed] Sophia Lövgren & Kerstin Johansson, Lund: Studentlitteratur, 2007, 1, s. 25-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En samhällsvetenskaplig grundfråga är styrningsrelationen mellan individen och det samhälle hon lever i. Hur formas människor till funktionella samhällsmedlemmar? I denna bok introduceras Foucaults tankar om styrningsmentalitet (governmentality) och sätts in i ett svenskt sammanhang. Läsaren får ta del av en rad studier av styrningsprocesser i den moderna välfärdsstaten, från dess finrum och önskvärda praktiker till dess bakgård av missanpassade och bokstavsbarn. Grundläggande samhällsteoretiska frågor om makt, kunskap och ordning, begripliggörs med konkreta exempel från vårt eget samhälle

  • 37.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socialpolitik, kunskapsutveckling och förnyelsearbete i socialt arbete: Exemplet östergötland2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet genomför, tillsammans med Arbetslivsinstitutet i Norrköping, ett projekt benämnt Östergötlands kommuner formar en lokalt förankrad forsknings- och utvecklingspolitik. Arbete inleddes under 2003.

    Syftet med studien är i huvudsak tvåfaldigt, dels att studera kommunernas förhållningssätt till forsknings- och utvecklingsfrågor, dels bidra till utvecklingen av kommunernas arbete inom detta område. Bakgrunden till projektet är det allt mer ökade intresset för kunskapsbildning som kan skönjas i kommunerna. Östgötakommunernas satsning på CKS kan ses som ett uttryck för detta. Utvecklingen kan också ses som ett resultat av de förändrade villkor som kommunerna ställs inför, t.ex. i form av sämre ekonomi. Medel till ett treårigt projekt söktes från Svenska kommunförbundets, Landstingsförbundets, Vinnovas m.fl. gemensamma utlysning av forskningsmedel ur programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner. Medel beviljades av Vinnova och projektet inleddes med en kartläggningsfas år 2003.

    Ett av inslagen i kartläggningsarbetet har varit att konkret studera kunskapsutveckling inom tre skilda kommunala ansvarsområden, nämligen ledning och organisering av kommunal verksamhet, socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt kollektivtrafiken.

    I denna rapport, Socialpolitik, kunskapsutveckling och förnyelsearbete i socialt arbete: Exemplet Östergötland, redovisas kartläggningen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg med särskilt fokus på socialt ungdomsarbete. Studien har genomförts under år 2004 av fil.dr. Kerstin Johansson.

    Projektet leds av en styrgrupp bestående av professor Elisabeth Sundin, Arbetslivsinstitutet och professor Tora Friberg, tema Kultur och samhälle samt vetenskaplig ledare för CKS. Därtill ingår forskaren Leif Jonsson samt undertecknad i projektledningen.

    Rapporten kommer fortsättningsvis att användas som underlag för samtal kring de aktuella frågeställningarna med ansvariga politiker och tjänstemän i regionen. Därtill utgör den underlag för analysarbete i vår studie. Rapporten är den femte rapporten inom ramen för projektet.

    Norrköping i juni 2005

    Björn Eklund

    projektledare

  • 38.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokalt förankrat forsknings- och utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorg i Östergötlands  kommuner2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bli vuxen i arbetarstad: fem ungdomar berättar om skola, arbete och det egna livet2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this dissertation, the lives of five young people living in Norrköping follows for five years (1998 – 2002) through fieldwork involving observations and recurring interviews.

    The objective of the study is to describe and analyse the development into adulthood and the creation of a (cultural) identity among a group of young people in a town, which used to be heavily working class. The objective is also to relate this to gender and class, institutional practices, the cultural legacy and changes in society.

    Primarily qualitative sociological research methods have been applied in the study. Ideas about social interaction and social processes derived from symbolic interactionism constitute one of the scientific foundations of the study.

    The study deals with the three key transitions; education, work and personal life. These transitions, which are essential to attaining adulthood, are emphasised and problematised in the study.

    In this study we can see that the process of individualisation in modern society has, in the context of the development of young people into adulthood, taken the form of a stream of messages to which they relate and in which society has, via institutional practices and rhetoric, played an active role. Factors such as gender, class and culture have constituted the conditions for the individualisation process. The mixed messages received by these young people have been representative of the discrepancy between general career possibilities and the actual opportunities which the youths in the study have encountered. These mixed messages have been mediated, as biographical schemes, at home (by parents), at school, in the context of institutional practices and, not least, via local politics, local media and in literature about the town.

    In its conclusion, this study points out that political and public discourse in Norrköping constitutes a bearer and “preserver” of a patriarchal tradition which contributes to preserving the negative image of the working-class town of Norrköping.

  • 40.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    On The road to Adulthood2003Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This abstract presents a doctoral thesis concerning young people and the transition from youth to adulthood in a Swedish working class town.

    The interaction between the individual, and the society are discussed through three key transitions, education, work, and ‘building your own life’.

    The young people in the study have a working class culture and the town is looked upon as a working-class town. This culture sets the conditions for the young people on their road to adulthood. The working class culture also sets the conditions for how the institutional practices work with and how they regard working class youth.

    This qualitative sociological study is about youth and Society in a specific Swedish context. In order to understand this context and its conditions you have to understand the town history. It is only in light of history you can understand the positions and interactions between individuals and Society of today.

  • 41.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Två tjejer, två kök2003Ingår i: Visuella spår: Bilder i kultur- och samhällsanalys / [ed] Anna Sparman & Ulrika Torell & Eva Åhrén Snickare, Lund: Studentlitteratur, 2003, s. 216-223Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan man använda och studera bilder i kultur- och samhällsvetenskapliga sammanhang?I denna bok ges en bred introduktion till dem som vill söka ny kunskap i nya källmaterial. Författarna ger exempel på hur reklamfotografier eller veckopressbilder kan användas i studier av sociala roller, etnicitet och genus, av normalitet och avvikande eller idealbilder av vardagen och människan. De argumenterar för att bredda synfältet och söka kunskap i visuella material - och visar även hur det kan göras. Bilder omger oss alla.

  • 42.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Women Restart. Local labour market politics - a complex area1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1 - 42 av 42
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf