liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Högberg, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Sköld, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Contextualising the coevolution of (dis)trust and control – a longitudinal case study of a public market2018Ingår i: Journal of Trust Research, ISSN 2151-5581, E-ISSN 2151-559XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research into the dynamics of trust–control is still inconclusive. In this paper, we offer an in-depth understanding of (dis)trust and control coevolve as embedded in multiple dimensions of context. The paper focuses on public markets, a context which is underrepresented in extant studies on trust and control. Our analysis is based on a longitudinal case study of interorganisational relationships (IOR) between boundary spanners representing purchaser and providers on a customer choice market for home care in a midsized municipality in Sweden. We identify, narrate and analyse critical incidents during seven years of the process. A conceptual framework contextualising the trust–control nexus of a public–private IOR is developed and utilised. We find that while the public–private IOR context requires control, control only enables deterrence trust from the municipal officers and only in individual providers. Interferential rather than symbiotic coevolution of trust and control is the dominating pattern. In addition, we find what we denote as mixed coevolution, where control simultaneously has positive and negative impact on trust. In our case in point, control enables trust in specific providers but this trust is not reciprocated due to experienced distrust on the category level.

  • 2.
    Tillmar, Malin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosell, Erik
    Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, Linnéuniversitetet.
    Svensson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sektorsöverskridande samverkan: En studie av organisering för välfärd mellan olika samhällssektorer2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport fokuserar på organisering och samverkan över sektorsgränser mellan det offentliga, det privata och civilsamhället. Den samverkan som studeras sker för att hantera välfärdsutmaningar. Sektorerna fyller olika funktioner i vårt samhälle, men samhällskontraktet är statt i förändring. Allt fler tjänster inom välfärdsområdet har under de senaste decennierna utförts av privata företag. Nu vänder sig allt fler till civilsamhället för att hitta lösningar för att hantera välfärdsutmaningarna. Samverkan över sektorsgränser för att lösa utmaningarna kan ses om en del i en större förändringsprocess som rör samhällskontraktet.

    I den här rapporten diskuteras processer och förutsättningar som främjar respektive hindrar sådan samverkan i praktiken. Vi fokuserar på följande frågeställningar:

    • Hur beskriver och uppfattar de involverade aktörerna organisering och samverkan mellan de tre sektorerna?
    • Vilka förutsättningar främjar respektive hindrar samverkan mellan sektorerna?
    • Vilka organisatoriska utmaningar finns vid samverkan mellan sektorer; och hur hanteras utmaningar?

    Frågorna belyses och diskuteras med hjälp av tre fallstudier, kallade Kooperativet, Projektet och Partnerskapet. Forskningen har en så kallad explorativ fallstudiedesign, och vi har genomfört individuella intervjuer och dialoger med aktörer från de tre sektorerna – det offentliga, företagen och civilsamhällets organisationer i de tre fallen. Totalt har cirka 30 intervjuer och ett antal informella dialoger genomförts. Vi har också studerat dokument, och genomfört återföringsdialoger med representanter för de tre samverkansinitiativen.

    De studerade fallen speglar en tid då den offentliga sektorn i landet är i omvandling. Den här rapporten har dokumenterat välfärdsorganisering där nätverkande och marknadslika relationer snarare än byråkratiska principer är avgörande för den verksamhet som sker. Samtliga fall illustrerar betydelsen av nyckelpersoner med förankring i flera sektorer, så kallade gränsgångare. Dessa personer behöver också besitta det vi kallar intersektoriell kompetens, det vill säga kunskaper om och erfarenheter av andra sektorer, samt nätverkskompetens. Sådan kompetens kräver tid och resurser att bygga och utveckla – tidshorisonten för samverkan behöver därför vara lång. Själva samverkan är också tids- och resurskrävande samt förknippad med en hög grad av komplexitet. Våra studier ger genom framförallt i två av fallen visst stöd till de varnande röster som lyfter fram risken att privat sektorslogik tenderar att bli alltmer styrande på samhällets alla områden. Samtidigt ser vi att fruktbar sektorsöverskridande samverkan är möjlig under vissa förutsättningar, vilka vi sammanfattar i termer av fem K:

    • Kompetens – Det krävs drivande gränsgångare som har det vi vill kalla för ”intersektoriell kompetens” och ett starkt engagemang för målgruppen (gränsobjektet).
    • Kontakt – Gränsgångarna måste ha kontakt med andra gränsgångare, med politiker, (andra) tjänstemän samt med gränsobjektet (målgruppen och den samhällsfråga de är en del av).
    • Kapital – Det krävs finansiellt kapital, även från det offentliga. Privat kapital och ideellt arbete kan bidra, men förslår inte i de studerade fallen.
    • Kontinuitet – När förändringar inom organisationerna eller i de externa förutsättningarna blir omfattande, tappar samverkan fart eller blir en omöjlig uppgift. Det behövs en lång tidshorisont.
    • Kontext – Olika organisatoriska lösningar för samverkan fungerar olika bra i olika sammanhang och under olika finansiella förutsättningar. Valet beror av sammanhanget.

    Från de tre studerade fallen kan också lärdomar dras för samverkande aktörer från samtliga tre sektorer. Ett framgångskoncept för alla förefaller vara – att hitta personer i en annan sektor som har samma eller liknande inställning till den aktuella samhällsfrågan och/eller målgruppen – att vara öppen för att lära sig mer om hur de andra sektorerna fungerar – att i möjligaste mån försöka anpassa tempo och rytm till andra samverkande organisationer.

  • 3.
    Högberg, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle.
    Schölin, Tobias
    Lund University, Sweden.
    Ram, Monder
    University of Birmingham, UK.
    Jones, Trevor
    University of Birmingham, UK.
    Categorising and labelling entrepreneurs: Business support organisations constructing the Other through prefixes of ethnicity and immigrantship2016Ingår i: International Small Business Journal, ISSN 0266-2426, E-ISSN 1741-2870, Vol. 34, nr 3, s. 242-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article demonstrates how Swedish support organisations approach and target immigrant entrepreneurs in terms of categorisation and labelling. In their strategic positioning, and as a result of framing and communicating specific target groups for their activities, organisations simultaneously produce and reproduce categories of clients. We argue that despite its emancipatory intent, the process of categorisation runs the risk of reproducing an inferior Other. Adding prefixes in labelling entrepreneurs may replicate the societal hierarchies that business support initiatives were designed to counteract. This article questions the basis of business support for minority entrepreneurs and is a contribution to wider debates concerned with exposing the constructed nature of entrepreneurship.

  • 4.
    Högberg, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    New forms of organization: new ways to organize2015Ingår i: Sustainable development in organizations: studies on innovative practices / [ed] Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten, Malin Tillmar, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, s. 169-184Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Organizations are central to our way of organizing society and understanding the phenomenon of organizing within and between organizations is hence important. In this chapter we focus on dimensions of mobility in efforts at organizing within and between organizations as well as between sectors. It is argued that the public sector is a good place to start if one wants to capture facets of contemporary society, as an understanding of the changes taking place in the public sector is also a means of grasping the increasing hybridisation of organizations taking place also in private and third sectors. In our analysis we highlight examples of intraorganizational, interorganizational and intersectoral organizing and how mobility can be a tool and a goal, as well as a problem and a solution. When it comes to gender, however, the striking image is one of immobility rather than mobility.

  • 5.
    Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Entrepreneurs who care: Identity work as discursive positioning in relation to ‘entrepreneurship’ and ‘diversity’ in home-help service to ‘elderly immigrants’2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper, identity work produced by entrepreneurs in the care sector is highlighted and analysed in an effort at bringing together discourses and processes of subjectivity in accounting for entrepreneurial action. Entrepreneurs, it is argued, draw on various discursive resources to produce who they are and what they do when providing care. This drawing becomes quite multifaceted when the identity as ‘entrepreneur’ – a position assumed to be dominated by a ‘masculine’ discourse – is produced in relation to giving ‘care’ – a position assumed  to be dominated by a ‘feminine’ discourse – as well as to providing ‘diversity’ to the population of ‘elderly immigrants’. By drawing on personal experiences, the entrepreneurs position themselves as legitimate care-providers to the group of ‘immigrant elderly’ but simultaneously as ‘Other’ in relation to the majority population. 

  • 6.
    Andersson Högberg, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Engstrand, Åsa-Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A discursive approach to sensemaking at work2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Andersson Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Organisering för samordning och samsyn: En studie av Kindas kärntrupp för rehabiliteringssamverkan kring äldre2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samverkan blir allt vanligare som organisatorisk lösning på situationer där ansvarsområden är vaga eller skär över organisationsgränser. Inom området vård och omsorg om äldre korsar ansvaret gränser både avseende huvudmän och yrkesgrupper och satsningar på samverkan är därför frekvent förekommande. Särskilda satsningar på samverkan inom just rehabiliteringsområdet har också främjats av statliga stimulansmedel riktade mot vården och omsorgen om äldre.

    Föreliggande studie belyser hur kärntruppen, en grupp bestående av representanter för olika yrkesgrupper och huvudmän med ansvar för olika uppdrag i rehabiliteringen av äldre i Kinda kommit att samverka i syfte att skapa bättre samordning och samsyn kring brukaren.

    Materialet som studien bygger på består av fem års kontinuerliga mötesanteckningar, personliga intervjuer, en fokusgruppsintervju, ett års kontinuerligt nedskrivna mötesdagböcker samt övrig dokumentation om verksamheten.

    Studien visar hur samverkan kan utvecklas och samsyn frammanas i viktiga frågor genom att rätt personer involveras, personligt engagemang skapas och tid ges till diskussion om frågor som lyfts upp och bearbetas efter hand. Sett ur ett meningsskapandeperspektiv framträder betydelsen av gemensamma aktiviteter vid olika mötesarenor för den samsyn som åstadkoms. Brukaren, eller ”Kalle”, blir det objekt som företrädare för samtliga inblandade organisationer och yrkesgrupper kan samlas kring. Genom mötet dem emellan framträder kärntruppen som en organisation som fungerar som en länk mellan olika världar likväl som en brobyggare för att inkludera även andra i ett alternativt synsätt på brukaren.

  • 8.
    Andersson Högberg, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Anders W
    Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.
    Small business promotion and intermediating as societal entrepreneurship2012Ingår i: Societal Entrepreneurship: Positioning, Penetrating, Promoting / [ed] Karin Berglund, Bengt Johannisson, Birgitta Schwartz, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2012, 1, s. 117-138Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Most social ventures cross the boundaries between the private, the public and the non-profit/voluntary sectors, and this broad involvement of actors and intertwining of sectors makes the label 'societal' entrepreneurship more appropriate. Stating the importance of both the local and the broader societal context, the book reports close-up studies from a variety of social ventures. Generic themes include positioning societal entrepreneurship against other images of collective entrepreneurship, critically penetrating its assumptions and practices and proposing ways of promoting societal entrepreneurship more widely.

  • 9.
    Andersson, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Clashing meanings: Sensemaking and sensegivingin equivocal contexts2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When people and groups with different backgrounds and experiences are brought together to cooperate, a shared perspective is often regarded as a prerequisite for coordinated action, i.e. that the people involved must have a mutual understanding regarding the aims of their work. However, previous research has not been able to conclude empirically whether a shared perspective is essential for bringing about joint action or not. This report highlights the results of a study inquiring into the relationship between coincident meaning and coordinated action in situations characterized by heterogeneity and equivocality. How does coordinated action originate in such circumstances? The empirical case reported concerns “FöretagsNära”, a collaboration project between the municipality of Norrköping and the local branch of the state employment agency. The purpose of the venture was to coordinate the efforts of measures aimed at trade and industry development with labor market measures, in order to contribute to a decrease of the unemployment rate in the city of Norrköping. Based on a longitudinal field study, a narrative of clashing meanings, and a striving for mutual perspectives unfolds. The longitudinal approach of the study contributes to an understanding the complexity involved in developing a shared perspective. The case of FöretagsNära shows that the creation of meaning takes on different expressions during different stages of the process. A battle of diverging interpretations arises about the matter of the purpose of FöretagsNära. The connection between developing a shared perspective and joint action is more complex than previous research has suggested. There is no clear connection between coincident meaning and coordinated action. The results of the study are of both theoretical relevance and practical importance.

  • 10.
    Andersson Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Contrasting as a research strategy for highlighting polyphonic sensemaking in stories of organizational life2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Field work is a phenomenal but unpredictable source of material for those of us interested in stories of organizing and sensemaking about organizational life. When entering the field we meet people engaged in work and in organizations, who are often keen to tell us what’s going on. These meetings can be both stunning and overwhelming. Where do I start to listen, and where should I stop? The stories of the organization never stop, as new and reoccurring activities needs to be made sense of in the discussions with other organizational actors (Boje, 1991). By relating ongoing events to stories, life in the organization is made meaningful (Czarniawska, 1999). Not all stories of day-to-day life are told with a clear beginning, plot and end, though. The fieldworker interested in narrating the organization becomes a collector of fragmented story parts, and needs to reassemble these parts into a comprehensive whole that can make sense to a reader. The stories possible to tell often become numerous, especially with a longitudinal field study approach. Then how do we choose which stories to tell and how to tell them? One approach is to reassemble several stories told by different actors but relating to the same issue and contrast them against each other. In this paper, experiences of using contrasting as a research strategy for story construction and analysis within one single case study are highlighted and discussed from a sensemaking approach to organizing. The paper illustrates how contrasting can be a used both as a means of embracing polyphony and for avoiding the pitfall of drawing too much attention to consensus building and shedding too little light on conflict, a critique voiced against sensemaking research (Skålén, 2002). Up until now, only a modest amount of empirical research has been done on sensemaking and this is an important research agenda (Weick et al., 2005). This paper contributes to problematizing how empirical research can contribute to the understanding of sensemaking in organizations.

  • 11.
    Andersson Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Deconstructing the Motives of Constructing an Intermediary between Public Services and Private Entrepreneurs2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intermediary organisations constructed as a link between public service providers and business entrepreneurs is a phenomena which we know very little of. Given the difficulty of relating concrete effects to investments made in business support ventures, we need to know more about the specific arguments behind this organisational construction. When deconstructing the arguments behind one particular venture, several lines of reasoning unfold, revealing motives founded on miscellaneous legitimating elements. The analysis reveals a situation where striving for legitimacy is sometimes more important than actual results and where the private entrepreneur is both the target and the role model.

  • 12.
    Andersson Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    När strävan efter samsyn blir en kamp: Meningsskapande och meningsgivande i mångtydiga sammanhang2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När personer och grupper med olika bakgrund och erfarenheter möts för att sam-arbeta förutsätts ofta att samsyn kring målen med verksamheten är en förutsätt-ning för koordinerad handling. Forskningen har dock inte kunnat visa empiriskt i vilken utsträckning samsyn är viktigt för att åstadkomma samhandling. I förelig-gande avhandling presenteras en studie som undersöker hur gemensam mening formas i sammanhang präglade av heterogenitet respektive mångtydighet samt hur koordinerad handling uppstår under sådana förutsättningar. Som empirisk grund för att kunna besvara frågeställningarna studeras FöretagsNära med stöd i me-ningsskapandeperspektiv. FöretagsNära är en ny verksamhet organiserad som ett projekt i samverkan mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen i Norr-köping. Syftet med satsningen är att föra samman näringslivsutvecklande och ar-betsmarknadsinriktade insatser och bidra till fler arbetstillfällen i Norrköping. Ba-serat på en longitudinell fältstudie berättas om meningsskiljaktigheter och strävan efter samsyn. Den longitudinella ansatsen gör det möjligt att se utvecklingen av och komplexiteten i formandet av samsyn och samhandling. Skildringen av Före-tagsNära visar att meningsskapandet i processen tar sig olika uttryck. I fråga om syftet med FöretagsNära uppstår en kamp om meningen. Studien visar hur samsyn och samhandling relaterar till varandra på mer komplexa sätt än tidigare forskning föreslagit. Det finns ingen entydig relation mellan gemensam mening och koordi-nerad handling. Studiens resultat har både teoretisk relevans och stor praktisk be-tydelse.

  • 13.
    Andersson Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Hybrid aspects in a public collaboration project - A sensemaking approach to understanding hybridization2008Ingår i: Latin American European Meeting on Organization Studies Colloquium,2008, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Hybrids are often thought of as mixtures of organizational models. This paper explores a case that shows how hybridization can occur along several dimensions and discusses how people handle and make sense of hybridity in several aspects. The case of -C to C- is interpreted in terms of an organizational process embedded in a hybrid setting characterized by hybridity in terms of strategic alliances, project organizing in a bureaucratic organizations, and company ideals in public settings. All these characteristics have in common that they imply hybridization between supposed opposites (c.f. Courpasson & Clegg, 2006). The paper displays how a sensemaking approach can be used to further the understanding of hybridization, through directing attention to how people handle uncertainty and ambiguousness in hybrid situations. The paper also point to aspects of hybridity not often discussed in the literature on hybrids; such as hierarchical power relations.   

  • 14.
    Andersson Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Interprenörskap - Ett FöretagsNära entreprenörskap i det offentligas regi2008Ingår i: Perspektiv på förnyelse och entreprenörskap i offentlig verksamhet, Örebro: Forum för Småföretagsforskning , 2008, 1, s. 107-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet diskuteras samverkanssatsningen FöretagsNära som ett exempel på förnyelse av verksamhet i offentlig sektor på tre olika sätt. Frågan jag ställer är om dessa tre aspekter går att förstå med hjälp av entreprenörskapsteori. Det finner jag att de gör. För det första är satsningen förnyande genom sättet att organisera verksamheten på. Detta kan förstås som en form av organisatoriskt entreprenörskap. För det andra innebär satsningen också förnyelse i och med att det handlar om en satsning på en tidigare förbisedd målgrupp för kommunens verksamhet. Detta kan förstås som en form av samhällsentreprenörskap. För det tredje är verksamheten nydanande genom att dess huvudsakliga syfte är att koppla ihop företag med andra företag och även med samhällsorganisationer som kan stötta dem i utveckling och tillväxt. Fokus på den här aspekten av entreprenörskap har inte en framskjuten position inom entreprenörskapslitteraturen. Jag föreslår därför begreppet interprenörskap för att förtydliga och förstå de här aspekterna.  

  • 15.
    Andersson Högberg, Lena
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Private sector norms in a public sector project: Picturing diverging images of project organising2007Ingår i: European Academy of Management,2007, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Earlier research suggests that public and private organisations have different reasons for organising in projects, and taking contextual factors into consideration is important in understanding project organising and management. This paper concerns how people involved in organising a project experience divergences in project organising norms and how those differences affects the organising process. The paper is based on a case study of a public sector project where four persons from the private sector have been recruited to a municipal project. From their perspective, I tell a story of how private sector project norms clash with public sector ways of organising. 

1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf