liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 117
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olausson, Albin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att främja utveckling inom besöksnäringen2019In: Entreprenörskap för en levande landsbygd: 15 texter om landsbygdsutveckling och entreprenörskap i Norrland / [ed] Karl Wennberg, Familjen Kamprads stiftelse , 2019, p. 279-294Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Besöksnäringen lyfts fram som allt viktigare för utveckling och tillväxt på den svenska landsbygden. Besöksnäringen har ett antal särskilda karaktärsdrag som är viktiga att känna till om branschen ska kunna nå den potential den ofta tillskrivs.

    Besöksnäringen är platsspecifik och måste därför utvecklas i relation till platsens natur, kultur och sociala karaktärsdrag.

    En destination utgörs ofta av ett stort antal, små och stora, kommersiella och icke-kommersiella aktörer, vilket skapar utmaningar när det kommer till styrning av besöksnäringens utveckling.

    Besöksnäringens utveckling kantas av att olika intressen möts och ibland hamnar i konflikt med varandra. För att besöksnäringens utveckling ändå ska kunna styras krävs ett aktivt ledarskap och forum för strategisk styrning.

  • 2.
    Svensson, Petra
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den platsskapande strategen: ett aktörsperspektiv på hur turistiska platser blir till2019In: Turismen och resandets utmaningar / [ed] Sandra Wall-Reinius och Susanna Heldt Cassel, Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi , 2019, p. 31-52Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel diskuterar hur platser har olika organisatoriska och idémässiga förutsättningar för att arbeta med destinationsutveckling, och att det har betydelse för hur de strateger som arbetar med frågan tar sig an sitt platsskapande, destinationsstrategiska uppdrag. Detta tillsammans skapar variation både i vad som är möjligt och vad som anses som önskvärt i det destinationsutvecklande arbetet. I kapitlet diskuteras fyra idealtypiska förhållningssätt för hur destinationsstrategiskt arbete kan gå till när det länkas till platsens tidigare historia: hur det kan se ut när regionen präglas av värden som pragmatisk problemlösning, hur det kan se ut när regionen präglas av andra frågor än turism, hur det kan se ut när regionen är engagerad men inte har så mycket erfarenhet av turism, och hur det kan se ut när regionen har stor erfarenhet och tradition av att arbeta med turism. 

  • 3.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Verksamhetsberättelse 2018: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2019Report (Other academic)
  • 4.
    Hospers, Gert Jan
    et al.
    University of Twente, The Netherlands.
    Syssner, JosefinaLinköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dealing with urban and rural shrinkage: formal and informal strategies2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    More and more places across the world are confronted with demographic shrinkage. This edited volume discusses how local communities in city and countryside have responded to the challenge of population decline. It is argued that formal strategies based on political and public sector decisions are only one way to deal with shrinkage. Informal adaptation strategies developed by civil society play an important role as well. To illustrate this, the book brings together a variety of theoretical perspectives, case studies and policy lessons from both urban and rural areas

  • 5.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society.
    Mindre många: Om anpassning och utveckling i krympande kommuner2018 (ed. 1)Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Världens befolkning växer. Enbart i Sverige har vi blivit närmare två miljoner fler sedan 1970-talet. Men det är storstäderna som ökar medan många små kommuner krymper. Och de krymper ojämnt. Centralorterna kan öka i invånarantal medan omlandet avfolkas. Det är i periferin, och i periferins periferi, som befolkningstalen stadigt minskar. Vad händer med de platser som bebos av allt färre människor? Hur påverkas civilsamhället när de unga blir färre och de gamla utgör en allt större andel av befolkningen? Och vad sker med välfärden? Hur är att det att vara politiker, att utveckla samhällsvisioner och tvingas anpassa verksamheten till nya förutsättningar?

    I Mindre många berättar Josefina Syssner om det krympande Sverige, där visioner och planer för att hantera utebliven tillväxt saknas. Hon pekar på likheter och samband mellan krympande kommuner, både i Sverige och utomlands. Med sin egen och andras forskning i ryggen presenterar Josefina Syssner en rad strategier för att hantera många kommuners verklighet med minskande befolkningsunderlag. En ojämn befolkningsutveckling är ett faktum i både Sverige, Europa och hela världen. Många samhällen kommer framöver att präglas av befolkningsminskning. Vi måste skapa ett språk för hur dessa platser ska utvecklas.

    De krympande platserna behöver en aktiv anpassningspolitik. Den bör vara transparent, långsiktig och tas fram i dialog med de människor berörs av den. De politiker och andra som leder kommuner med långvarig befolkningsminskning behöver både politiskt mod och innovationsförmåga för att möta en ny typ av samhällelig utveckling.

  • 6.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mot en ny lokal utvecklingspolitik?: Om svenska kommuners arbete för en stärkt lokal attraktionskraft2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner gör varje år åtskilliga insatser i syfte att främja den egna kommunens attraktivitet, konkurrenskraft eller tillväxtpotential. I forskningslitteraturen går dessa insatser ofta under benämningen lokal utvecklingspolitik. I denna rapport undersöks hur lokalt utvecklingsarbete egentligen går till. Vad gör kommunerna och med vilka metoder? Hur väcks utvecklingspolitiska initiativ? Och hur organiseras genomförandet av utvecklingspolitiken?

    Rapporten bygger på ett interaktivt följeforskningsprojekt där författarna under tre år har följt lokala utvecklingsinitiativ i tio kommuner runt om i Sverige. De studerade kommunerna har under undersökningsperioden ingått i Tillväxtverkets projekt Stärkt lokal attraktionskraft, 2015-2018.

    I de fyra resultatkapitlen beskrivs 1) hur kommunala företrädare strategiskt ser på kommunens roll och funktion i det lokala utvecklingsarbetet, 2) vilka metoder kommunerna utvecklar och arbetar med, 3) hur utvecklingsinsatser förankras och blir legitima under okonventionella policyprocesser samt 4) vilka roller utvecklingsprofessionella tjänstepersoner har i utvecklingspolitikens policyprocesser.

    Resultaten i denna studie kan förstås i ljuset av en mer övergripande policyförändring som äger rum på det regionalpolitiska området. Tidigare har lokal och regional utvecklingspolitik varit direkt associerat med näringslivsutveckling och skapande av nya arbetstillfällen. Vi menar dock att en annan bredare form av utvecklingspolitik håller på att ta form, inte minst på den lokala nivån. Denna nya utvecklingspolitik fokuserar på samhällsutveckling i vid mening. Ofta betyder det att frågorna är svåra för kommunen att styra och att de inte enkelt kan inordnas under någon traditionell politisk sektor (förvaltning).

    Med denna policyförändring för ögonen ser vi att kommunerna hittills har haft svårt att finna arbetssätt, metoder och organisationsformer som matchar den breda, interaktiva och tvärsektoriella utvecklingspolitiken. Resultaten visar att kommunerna uttrycker en tydlig diskrepans mellan hur de vill jobba och hur de tycker att de faktiskt jobbar. Vidare är metodutvecklingen på området fokuserad på intern organisations- och processutveckling. De utvecklingsinitiativ som studerats har ofta initierats och drivits av enskilda medarbetare som inte sällan saknat organisatoriska stödstrukturer för tvärsektoriellt och interaktivt arbete. Därtill har dessa medarbetare ibland mött legitimitetsproblem när deras arbete saknar förankring eller när olika legitimitetsgrunder har krockat med varandra.

  • 7.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nya visioner för landsbygden2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    NYA VISIONER FÖR LANDSBYGDEN Relationen mellan stad och land är under ständig diskussion. I urbaniseringens tidevarv koncentreras människor, företag och service till städerna. Hur kan landsbygden utvecklas under dessa förutsättningar? Hur bygger vi kreativa och inkluderande samhällen på landsbygden? Hur kan en positiv och inkluderande framtidsvision för framtidens landsbygd? I den här boken ger elva forskare från olika discipliner och lärosäten sina perspektiv på just dessa frågor. Med utgångspunkt i tematiker som globalisering, migration, digitalisering, service, bostadsförsörjning, näringslivsutveckling, lantbruk, klimat, hållbarhet och samskapande fördjupar sig forskarna i landsbygdens förutsättningar och framtid.

  • 8.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Climate Science and Policy Research. Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Swedish destination management professionals' expectations of local governments2018In: Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, ISSN 1502-2250, E-ISSN 1502-2269, Vol. 18, no sup1, p. S24-S41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The role of governmental actors in the management and development of destinations has been the topic of many previous studies. In short, local governmental actors are widely recognised as principal and influential stakeholders in processes of tourism development. This paper seeks to add to these studies, and to increase understanding of the governance of tourism destinations, by elucidating what expectations destination management professionals (DMPs) in five different destinations in Sweden have of local governments. Empirically, the paper gives an account of what DMPs understand as the main challenges in destination management, and how they conceptualise the role of local governments in relation to these challenges. The study suggests that DMPs hope that local governments will have the capacity to institutionalise the destination, to promote cluster initiatives, to integrate destination development in processes of strategic planning, and to ensure the provision and development of relevant knowledge. By way of conclusion, it is argued that that local governments meet with somewhat paradoxical expectations from DMPs, and that these expectations constitute an important precondition for the governance of tourism destinations.

  • 9.
    Olofsson, Jimmy
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Vaga begrepp som verksamhetsstyrning: En studie av hur Tillväxtverkets satsning Stärkt lokal attraktionskraft översatts på lokal nivå2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The overall aim of this essay has been to study how Swedish municipalities translate politics to hands-on action. More specifically by analysing how participating pilot municipalities within Tillväxtverket’s project Stronger local appeal in effect translated the project to local efforts. A second, underlying, aim was to identify the local projects understanding of fundamental but inadequately defined concepts included in the policy they were translating. This was done through a qualitative interview research approach with the pilot project leaders from each participating municipality. The empirical data was analysed through thematical analysis. The study concludes that the project leaders’ interpretation and understanding of fundamental concepts vary. The understanding of method, bond to be developed by the participating pilots, was lacklustre. Appeal within municipalities, however, was generally interpreted to be varying different things, e.g. conflicting focus on already existing occupants versus attracting new ones. Analysis show that local efforts had a few different themes, establishing central groups with focus on the constellation of the group as well finding the right dialogue with or to whomever was targeted, was one. Working with different types of plans and strategies or visualizing what you as a municipality can offer presumptive developers, to mention a few others. Generally speaking, translation helps the study explain that there is no right or wrong in the different types of local efforts, as also proven by the many type of different themes and local efforts. Further research should focus on why the national level use weak concepts as direction of operation, the intention of it specifically.

  • 10.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Varför längtar vi till skogen?2018Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    VARFÖR LÄNGTAR VI TILL SKOGEN? är en bildsvit och en samling röster om skogen. Här förenas längtan efter fjällskogar, myrmarker och nordisk blandskog med längtan efter lugn och stillhet, samhörighet och frihet, rörelseglädje, adrenalin och arbetsvilja. I boken ger jägare, skogsbrukare, orienterare, naturguider och andra med skogen i hjärtat sina personliga perspektiv på just skog. Josefina Syssner fångar skogens mångfald och föränderlighet i enkla och stundtals naivistiska teckningar i blyerts och tusch.

    JOSEFINA SYSSNER är forskare och författare. Hon har gett ut tre monografier, varit redaktör för sex antologier och publicerat en lång rad vetenskapliga artiklar och rapporter. Syssner har varit forskningsledare i flera stora forskningsprojekt och är en flitigt anlitad föreläsare. Hennes forskning handlar framförallt om lokal utveckling, politik och planering och om landsbygdens framtid. I den här boken publicerar hon för första gången ut en del av sin omfattande bildproduktion - en bildsvit om skogen i blyerts och tusch.

  • 11.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS.
    Thomasson, Anna
    Lunds universitet, Ekonomihögskolan.
    Aktivt ägarskap är nyckeln!2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 231-237Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att stärka den lokala attraktionskraften: målbilder och genomförande i den lokala utvecklingspolitiken2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har statens möjligheter att med reformprogram genomdriva omfattande och politiska motiverade samhällsförändringar ifrågasatts allt mer. Det har sagts att staten varken kan eller bör försöka styra samhällsutvecklingen uppifrån. Inte minst gäller detta inom det regionalpolitiska fältet.

    Mot bakgrund av detta har Sveriges kommuner kommit att spela en allt viktigare roll i arbetet med att skapa tillväxt och utveckling i hela landet. Demografiska och ekonomiska strukturförändringar i kombination med föreställningar om att platser konkurrerar med varandra om invånare, besökare och investerare har också varit avgörande faktorer för kommunernas ökade intresse för lokala utvecklingsfrågor. Men hur bedrivs egentligen lokalt utvecklingsarbete i svenska kommuner?

    Syftet med denna rapport är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med lokal utveckling. Rapporten bygger på en studie där vi intervjuat 34 kommunala företrädare om hur de ser på det lokala utvecklingsarbete som bedrivs i deras respektive kommuner. I vår analys har vi intresserat oss för hur frågor om lokal utveckling och attraktionskraft hanteras på kommunal strategisk nivå, i synnerhet i relation till andra lokala aktörer.

    Rapporten slår fast att många informanter uppehåller sig kring två specifika teman; dels de målbilder som finns för kommunens arbete med lokal utveckling, dels kommunens övergripande strategier för genomförande av lokalt utvecklingsarbete. Genom att sortera intervjupersonernas utsagor utifrån dessa två teman kan vi se att det finns en stark uppfattning om att kommunerna har för otydliga målbilder för det lokala utvecklingsarbetet. Dessutom menar intervjupersonerna att kommunen arbetar för enskilt i arbetet med att genomföra lokala utvecklingsinsatser. Istället efterfrågar de kommunala företrädare vi intervjuat tydligare och mer enhetliga målbilder för lokalsamhällets utveckling på lång sikt. Förutom det menar de vi intervjuat att kommunen även måste utveckla strategier för att genomföra dessa målbilder i interaktion med medborgarna, föreningslivet och det lokala näringslivet.

    Den viljeriktning som studiens intervjupersoner visar på ser vi som ett uttryck för ett ständigt sökande efter effektivare och mer legitima sätt att arbeta med lokal utveckling. Vi ser dock att det kan finnas skäl till att vara kritisk mot idén om att en enhetlig målbild kan diskuteras fram i bred överenskommelse och genomföras i interaktion mellan kommun, medborgare, förenings-liv och näringsliv. Det kan vara ett förenklat sätt att se på demokratiskt beslutsfattande. Vidare har det påpekats att den typen av beslutsprocesser och styrning inte sällan gynnar redan resursstarka parter och försvårar ansvars-utkrävande.

  • 13.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Häggroth, SörenRamberg, UlfEkonomihögskolan, Lunds universitet.
    Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling2017Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har i två decennier verkat som ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet. CKS bedriver forskning med målet att fördjupa strategiskt relevant kunskap för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det gör vi genom akademiska fora och genom samverkan med kommuner och regioner. Genom det långsiktiga stödet från Linköpings universitet och kommunerna i Östergötland har kännedom om CKS verksamhet spridits och vi har kunnat erfara att vi utvecklats i riktning mot att etablera oss som ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning.

    I samband med att CKS fyller tjugo år vill vi stanna upp och reflektera över den brytningstid som vi uppfattar att svenska kommuner befinner sig i. Det finns en offentlig diskussion och debatt om vilken väg kommunerna ska ta och den debatten vill vi delta i. Detta är bakgrunden till denna antologi, till vilken ett 30-tal författare som alla har stor erfarenhet av kommunala frågor har bjudits in. Forskare, experter, journalister, politiker och tjänstepersoner skriver alla om frågor som rör kommunernas framtid.

    Författarna behandlar olika frågor som i dag hamnar högt uppe på kommunernas agendor; förutsättningarna för lokal demokrati, spänningar mellan stad och land, global uppvärmning, lokal utveckling och näringslivsutveckling, migration och integration och effekterna av demografisk förändring. Genom att låta författarna diskutera och reflektera kring dessa frågor hoppas vi att den här antologin bidrar till en kunskapsbaserad, nyanserad och konstruktiv framtidsdiskussion. Vår förhoppning är att antologin ska komma att läsas av politiker, tjänstepersoner, experter, lärare, studenter, journalister och andra som är intresserade av de frågor som boken behandlar.

    Tack

    Den här antologin har kunnat förverkligas genom stöd och arbetsinsatser från många. Här har Anna Valentinsson, kommunikatör vid CKS och Johan Ekfeldt, som språkgranskat texterna, varit helt centrala. Ett stort tack vill vi också rikta till våra långsiktiga finansiärer; Linköpings universitet, kommunerna i Östergötland och Region Östergötland.

    Norrköping 19 september 2017

    Martin Klinthäll, föreståndare

    Brita Hermelin, vetenskaplig ledare

  • 14.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Begär vi för mycket av våra lokala ledare?2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2017, p. 87-96Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Politiskt ledarskap kommer med en hög prislapp. En studie omfattande 17 länder visade att man kan räkna med att tappa ungefär tre år i förväntad livslängd om man blir regeringschef (Olenski m.fl. 2015; jfr. Pederson & Williams 2001); och andra studier har visat att åtminstone rikspolitiker upplever högre stressnivåer än individer med jämförbara uppdrag i ett ”vanligt” yrkesarbetande liv (Every-Palmer, Barry-Walsh & Pathé 2015; Weinberg 2015; 2012; Weinberg & Cooper 2003; 1999).

    Emellertid är kunskapen om lokala toppolitiker bristfällig. Med tanke på hur viktigt det är att attrahera individer med rätt kompetens till den här typen av uppdrag, liksom hur avgörande det är att toppolitiker har förmågan att hålla huvudet kallt för att fatta förnuftiga beslut, stämmer de internationella resultaten till eftertanke. Hur mår våra lokala politiska ledare? Vilken arbetsmiljö erbjuds de? Syftet med föreliggande kapitel är att, utifrån dessa frågor, kritiskt resonera om svenska hel- och deltidsengagerade politikers arbetsförhållanden.

  • 15.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköpings universitet.
    Bortom starke man2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 97-103Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Eriksson, Erik
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Brukarinflytande inom snäva resursramar2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 175-182Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den kommunala självstyrelsen2017In: Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth & Ulf Ramberg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017, p. 65-76Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”.

    Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.

  • 18.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science.
    Den kommunala självstyrelsen2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 65-76Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Hellsten, Ulla-Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Communication.
    Från prat till resultat: kultur som lokal näring2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings unversitet , 2017, p. 203-209Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Meijer, Marlies
    et al.
    University of Utrecht, Netherlands; Radboud University of Nijmegen, Netherlands.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Getting ahead in depopulating areas - How linking social capital is used for informal planning practices in Sweden and The Netherlands2017In: Journal of Rural Studies, ISSN 0743-0167, E-ISSN 1873-1392, Vol. 55, p. 59-70Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to critically examine patterns of linking social capital that emerge from the interaction between non-governmental and governmental planning agents. We address this issue by, first, identifying elements of informality in planning practices developed by rural communities facing a long-term demographic decline and, second, how these elements of informality are linked to formal planning practices at the level of local government. Our paper builds on the concept informality to contextualise the shift from formal to informal in planning practices, and on theories on linking social capital to highlight the strategies rural communities develop to get ahead. We follow a comparative case study design, with in-depth qualitative analysis of informal planning practices in the Netherlands and in Sweden. Based on our empirical findings, we distinguish three patterns of linking social capital: minimal linking, functional linking and reactive linking. In communities where social capital is well developed, municipalities may rely on community initiatives. However, informal planning can be problematic in communities with low levels of social capital. To prevent planning vacuums and large inequalities between localities, we conclude with several options for the future of these communities. (C) 2017 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 21.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Meijer, Marlies
    Department of Human Geography and Spatial Planning, Utrecht University, The Netherlands.
    Informal and formal planning in rural areas2017In: Dealing with urban and rural shrinkage: formal and informal strategies / [ed] Gert-Jan Hospers and Josefina Syssner, Berlin-Münster-Wien-Zürich-London: LIT Verlag, 2017, p. 100-110Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In recent years, several voices have argued that planning in shrinking communities require other strategies and methods than planning in growth areas. Several authors plea for alternative planning strategies for areas facing a long term population decline, or even for a paradigm shift in planning (Wiechmann, 2008; Hospers, 2014; Kempenaar et al., 2016). During the last decade, several planning theorists have successfully responded to the call for further studies on planning practices in a context of depopulation. Most of the studies presented have however been accomplished in an urban context. Since the spatial implications of shrinkage differ among urban and rural contexts, it is somewhat unclear what planning in a context of rurality and depopulation means. Who plan in these areas? What is being planned, and with what results? In this paper, we seek to add to previous knowledge on planning in rural, depopulating areas by responding to these questions. We will do so by presenting results from two case studies from the Swedish and Dutch countryside.

  • 22.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Informal Planning in Depopulating Rural Areas: A resource-based view on informal planning practices2017In: European Countryside, ISSN 1803-8417, E-ISSN 1803-8417, Vol. 9, no 3, p. 458-472Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Planning research has increasingly recognised that planning in depopulating areas differs from planning in growth areas. Several studies have sought to identify planning theories and strategies that are capable of meeting the challenges presented by depopulating areas. However, most of these studies and strategies are based on dense urban environments. This paper seeks to add to planning theory and practice by focusing on informal planning practices in rural depopulating areas. Starting from a resource-based view, the paper introduces an analytical framework that allows a systematic examination of the resources that are generated through informal planning practices in such areas.

  • 23.
    Storbjörk, Sofie
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change.
    Isaksson, Karolina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Antonson, Hans
    Lunds universitet, Sweden.
    Hrelja, Robert
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change.
    Klimatomställningens knäckfrågor2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 213-220Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Hultman, Martin
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rydström, Charlotte
    Hela Sverige Ska Leva Östergötland.
    Tingvall, Pia
    Hela Sverige Ska Leva Östergötland.
    Localizing the economy: rural development in Östergötland2017In: Dealing with urban and rural shrinkage: formal and informal strategies / [ed] Gert-Jan Hospers, Josefina Syssner, Zürich: LIT Verlag, 2017, Vol. 111-122, p. 111-122Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköpings universitet.
    Lokal utveckling efter de-industraliseringen2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 185-194Chapter in book (Other academic)
  • 26.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    New demography, old infrastructure: the management of fixed assets in shrinking municipalities in Sweden2017In: Dealing with urban and rural shrinkage: formal and informal strategies / [ed] Gert-Jan Hospers and Josefina Syssner, Zürich: LIT Verlag GmBH and Co. KG Wien , 2017, p. 31-44Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

     large minority of municipalities, especially in the rural parts of the vast Scandinavian country, face declining population numbers. Studies show that demographic decline has brought about severe challenges to these municipalities. Jonsson and Syssner argue that most of Swedish communities do not account for declining population numbers in the management of their fixed assets, like the maintenance of public buildings, water supply networks and sewage pipes. Jonsson and Syssner also shows that adaptation strategies for real estate are much more common than adaptation strategies for other types of assets. This is a worrying situation for shrinking rural areas, since this lack of adjustment ultimately may result in growing welfare differences in Sweden.

  • 27.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Plan B: att hantera befolkningsminskning i kommuner2017In: Så här ligger landet: tankar om landsbygdsprogram och landsbygdsutveckling, Stockholm: Jordbruksverket , 2017, p. 162-167Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här texten argumenterar jag för att kommuner som krymper bör hantera sin befolkningsminskning på ett aktivt, öppet och långsiktigt sätt. De bör, menar jag, utveckla en lokal eller kommunal anpassningspolitik. I stället för att göra generella besparingar, vilket är fallet i många kommuner, så bör man formulera en idé och en strategi för hur man tänkt anpassa kommunens organisation och verksamhet till nya och annorlunda förutsättningar. Det handlar inte om att ge upp tanken på tillväxt eller om passivt acceptera att kommunen inte utvecklas åt det håll man vill. Det handlar i stället om att ta ansvar, om att göra det bästa av situationen, och om att tänka igenom hur man bäst erbjuder service till kommunens medborgare, trots att de blir färre och äldre. Det handlar om att hitta nya sätt att organisera samhällsservicen på! För människor på landsbygden är detta en helt central fråga, eftersom det ofta är just på landsbygden som befolkningsminskningen är allra mest kännbar.

  • 28.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Socialtjänsten utvecklas med stöd i forskningen2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 157-165Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska välfärdsstaten har utsatts för såväl sociala påfrestningar som för systemkritik – på både statlig och kommunal nivå. Inom socialt arbete och inom den kommunala socialtjänsten talas i en del sammanhang om en verksamhet i kris. Över tid har dock staten, forskare och den lokala praktiken sökt studera och hitta lösningar för en förbättrad socialtjänst. Den senaste trenden i detta arbete handlar om statens försök att kunskapsutveckla socialtjänsten. I forskningspropositionen (2016/17:50) konstaterar nu regeringen att kunskapen behöver öka om hur arbetssätt, processer, styrning, driftsform och organisation kan främja en kunskapsbaserad och innovativ socialtjänst utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv.

  • 29.
    Lidström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköpings universitet.
    Storstadens och landsbygdens utmaningar2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 57-64Chapter in book (Other academic)
  • 30.
    Hansson, Per-Olof
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The use of mobile technology to improve learning, knowledge and skills in shrinking areas2017In: Dealing with urban and rural shrinkage: formal and informal strategies / [ed] Gert-Jan Hospers, Josefina Syssner, Zürich: LIT Verlag, 2017, Vol. 134-144, p. 134-144Chapter in book (Other academic)
  • 31.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Verksamhetsberättelse 2016: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2017Report (Other academic)
  • 32.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Demografianpassad infrastruktur?: Om hantering av anläggnings-tillgångar i kommuner med minskande befolkningsunderlag2016In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 93, no 3, p. 45-64Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vi har i en rad studier undersökt huruvida effekter och policyimplikationer av långvarig befolkningsminskning beskrivs i kommunala styrdokument. Denna artikel bygger på en delstudie vars övergripande syfte varit att öka förståelsen för hur man i krympande kommuner hanterar och planerar för sina anläggningstillgångar. Vi har här intresserat oss specifikt för huruvida kommunerna i budget och årsredovisningar beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll. Vi har också intresserat oss för i vilken mån kommunerna i dessa dokument drar slutsatser om vilka konsekvenser en förändrad demografi har för hur kommunerna ska planera för sina anläggningstillgångar. Syftet med vår art ikel är därmed att diskutera i vilken mån kommunernas budgetar och årsredovisningar är sammanhang där kommunerna beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll, och huruvida kommunerna här beskriver strategier för hur anläggningstillgångarna ska kunna anpassas till en ny demografisk situation. Strategier kan finnas i andra dokument, men budget och årsredovisningar är för kommunerna tvingande dokument som underställs kommunfullmäktige varje år. I dessa dokument ska kommunerna inför medborgarna redogöra på vilket sätt de svarar upp mot kraven på god ekonomisk hushållning. Anläggningstillgångarnas status, underhåll och demografianpassning har dessutom uppenbara ekonomiska implikationer, vilket gör att budget och årsredovisning torde vara de styrdokument där kommunen i första hand beskriver dessa förhållanden.

    Vår ambition har varit att undersöka kommuner som har ett minskande befolkningsunderlag, men som i övrigt har varierande förutsättningar och karaktär. Studien baseras därför på ett systematiskt urval av kommuner, där urvalet baserades på geo-grafiskt läge, närhet till större tätort samt befolkningsstorlek.

  • 33.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Thelander, Sabrina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

    Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

    I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

    Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

    I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

    Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

  • 34.
    Small, Roy
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Diversity of New Uses in Post-Industrial Landscapes.: Diverging ideals and outcomes in the post-industrial landscapes of Lowell, Massachusetts and Norrköping, Sweden2016In: Journal of Urban Design, ISSN 1357-4809, E-ISSN 1469-9664, Vol. 21, no 6, p. 764-784Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents an inventory and an analytical model regarding the diversity of current uses found in the post-industrial landscapes of the former textile cities of Lowell, Massachusetts and Norrköping, Sweden. The model relates the diversity of current uses found in these regenerated, post-industrial landscapes to the priorities emphasized in their redevelopment process, which is relevant because opposing ideals such as regeneration and diversity may collide with those of preservation and conservation. Empirical data gathered primarily by observations and theories relating to the importance of diversity/multi-functionality in urban settings form the basis of the paper’s analysis.

  • 35.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Verksamhetsberättelse 2015: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2016Report (Other academic)
  • 36.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olausson, Albin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Översiktsplanering i kommuner som krymper2016In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 118, no 2, p. 221-245Article in journal (Refereed)
  • 37.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olausson, Albin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att vara en krympande kommun2015In: Urbanisering: utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting , 2015, p. 66-92Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel intresserar vi oss specifikt för de kommuner som uppvisar en långvarig befolkningsminskning, och för hur centrala aktörer i den kommunala organisationen uppfattar och beskriver den situation som just deras kommun står inför. Vi har ställt frågor om hur en långvarig befolkningsminskning påverkar kommunal politik, organisering och verksamhet.

    Vår genomgång visar att en långvarig befolkningsminskning har stora konsekvenser för kommunen – i flera avseenden. Våra informanter talar om kommunen som en demokratisk arena och som en förvaltningsorganisation. De talar också om kommunen som en leverantör av välfärdstjänster, som en samhällsbyggare och som en arbetsgivare. I alla dessa avseenden beskrivs långvarig befolkningsminskning som en utmaning. Ett annat sätt att beskriva detta, är att säga att demografisk förändring skapar utmaningar i alla led i den politiska processen. En långvarig befolkningsminskning kan påverka förutsättningarna för såväl det politiska beslutsfattandet, som för möjligheten att verkställa politiska beslut, och för förmågan att leverera väl fungerande välfärdstjänster.

    Tre slutsatser av mer generell karaktär lyfts fram; (i) Långvariga befolkningsminskning är en större utmaning i de redan små kommunerna. Utrymmet för innovativa lösningar, intern omorganisation och effektivisering är större i en stor kommun än i en liten. En liten kommun är också mer känslig än en stor – för plötsliga förändringar på intäktssidan, förändrade eller skärpta krav från staten, eller kompetensförlust som uppstår när enskilda medarbetare slutar. (ii) De små och krympande kommunerna upplever lagstiftningen och de krav som staten ställer som allt mer komplexa och krävande. Kraven på administrativa rutiner och uppgiftslämnande uppfattas som orimligt stora. (iii) De kommuner som har allra störst behov av kunskap om hur man kan hantera långvarig befolkningsminskning, är samtidigt de som har de sämsta förutsättningarna att avsätta tid och resurser för strategiskt utvecklings- och utredningsarbete. Därmed finns ett utbrett behov av kunskapsstöd om hur man styr och leder en liten och krympande kommun, stadd i ständig förändring. Den kunskap som efterfrågas är en sådan där styrning, ledning och organisering i relation till såväl externa aktörer som till medborgare, förtroendevalda, tjänstemän och medarbetare diskuteras utifrån den lilla kommunens specifika förutsättningar och behov.

  • 38.
    Hospers, Gert Jan
    et al.
    University Nijmegen, The Netherlands.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Verheul, Wouter Jan
    TU Delft, Netherlands .
    How the Dutch deal with demographic decline2015In: Workshop Exploring the Future of Suburban Neighbourhoods under Conditions of Declining Growth, Friday, 14th November 2014, KunstSalon, Köln / [ed] Tine Köhler & M agdalena Leyser-Droste, Dortmund: ILS Research Institute for Regional and Urban Development , 2015, p. 17-21Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    For the past few years, there has been much attention paid to demographic decline in the Netherlands. Initially, the shrinkage of an area’s population was considered as a marginal phenomenon in the peripheral regions, such as Limburg, Groningen and Zeeland. However, now, it is recognized as an omnipresent phenomenon. According to the Netherlands Environmental Assessment Agency, up to 2030 a quarter of the Dutch municipalities will experience a population decline of more than 2.5% (PBL 2014). Furthermore, this decline will not remain limited to areas on the edges of the Netherlands. For example, villages within the Randstad conurbation are already having to deal with that now. There is also a demographic decline in the large cities such as Rotterdam and Almere. Here, we usually see that one district is growing at the expense of another.

  • 39.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokal forskningspolitik: ett nytt kommunalt politikområde?2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner har under det senaste decenniet blivit allt viktigare forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av forskning. Nya organ för kommunal forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) och samverkan mellan kommun och universitet har etablerats. På så vis tycks kommunal forskningspolitik ha vuxit fram som ett nytt politikområde i Sverige. Det är emellertid relativt outforskat i vilken mån kommunerna formulerar sammanhållna strategier och mål för den forskningspolitik de bedriver. Det är också i hög utsträckning outforskat vilka överväganden som ligger till grund för att svenska kommuner väljer att stödja forskning.

    Mot bakgrund av ovanstående har vi i denna rapport undersökt i vilken mån svenska kommuner formulerat och antagit specifika forskningspolitiska strategier i förhållande till universitet och högskolor. Syftet med vår rapport är att på detta vis öka kunskapen om en framväxande kommunal forskningspolitik. Följande frågeställningar har varit vägledande i vårt arbete.

    • Vilka forskningspolitiska motiv kan identifieras i kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor?
    • Vilka former för samverkan med universitet och högskola beskrivs av kommunen?
    • Var har frågan om samverkan med universitet och högskola placerats i den kommunala organisationen?

    Studien är baserad på ett strategiskt urval av de 31 kommuner i Sverige som hyser en statlig högskola eller ett statligt universitet. Vi har valt ut sex kommuner av olika storlek och geografiskt läge för att på så vis inkludera små, medelstora och stora kommuner med spridning över hela landet. Vi har i studien analyserat dokument där kommunerna beskriver sina strategier för forskning och/eller samverkan med universitet och högskola. Dokumenten har analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.

    Vi har i vår studie identifierat två primära forskningspolitiska motiv bakom kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor. För det första ser man universitet och högskola som en viktig aktör för att främja kompetensutveckling och evidensbaserade verksamheter i den kommunala organisationen, i det lokala näringslivet och för kommuninvånarna. Här förefaller de forskningspolitiska motiven i hög grad vara sammankopplade med utbildningspolitiska mål. För det andra ser man universitet och högskolor som en betydande resurs vad gäller att tillgodose tillväxt- och utvecklingspolitiska behov så som sysselsättning, konkurrenskraft och företagsetablering. Här blir universitetet ett led i det mer övergripande närings- och välfärdspolitiska arbetet. I de minsta kommunerna i vårt urval trycker man mer på  tillväxtorien terade motiv, ofta knutet till teknisk utveckling och  innovationer, medan man i de något större kommunerna i lika hög grad betonar motiv som har med den kommunala organisationens kunskapsutveckling att göra.

    Vad gäller samverkansformerna, så ser vi att samverkan beskrivs både som strukturer för mer generell samverkan och som mer specifika och målinriktade verksamheter. Det innebär att vi kan se att det i flera fall finns en ambition att skapa tydliga strukturer – till exempel i form av gemensamma forum– där möten och samverkan ska ske. Samtidigt förekommer mer utfallsorienterade resonemang, som t.ex. att stödja specifika projekt för näringslivsutveckling eller evidensbaserad kunskapsanvändning. Det finns skillnader i hur kommunerna väljer att beskriva olika samverkansformer. Medan de mindre kommunernas samverkan ofta beskrivs i form av avtal med en specifik högskola, är de större kommunernas samverkansaktiviteter bredare (samarbete bedrivs med flera högskolor) och i praktiken uppsplittrade på flera olika aktiviteter. Vad gäller var samverkan placeras organisatoriskt, så har vi noterat att det i de flesta dokument som vi analyserat uttrycks tydligt att kommunstyrelsen har (eller borde ha) ett övergripande ansvar för kommunens olika forskningspolitiska satsningar och samarbeten, även om verksamheten i praktiken är starkt decentraliserad. Ett flertal kommuner tycks dock också förespråka en gemensam styrning – där styrningen utövas i dialog mellan kommunen, dess verksamhetsföreträdare och lärosätet.

    Vi har i vår studie också funnit att det som skulle kunna vara forskningspolitiska strategidokument, inte riktigt gör skäl för den benämningen. Fokus i strategierna ligger främst på universitetens roll inom utbildning, kompetenshöjning, tillväxt och som draglok för att öka antalet medborgare i kommunen. Vi ser detta som en indikation på att kommunernas långsiktiga planer kring forskningsfrågor fortfarande är ganska outvecklade. När det gäller universitetens roll för en mer generell kunskaps- och utvecklingspolitik verkar kommunerna vara mindre aktiva. Vi ser också ett stort behov av ytterligare studier på detta relativt outforskade område.

  • 40.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Planning for shrinkage? [¿Planes para la contracción?]: Policy implications of demographic decline in Swedish municipalities [Implicaciones políticas del declive demográfico en los municipios suecos]2015In: Journal of Depopulation and Rural Development Studies, ISSN 1578-7168, E-ISSN 2340-4655, Vol. 20, no 1, p. 7-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to understand local government response to demographic decline. The article is based on documentary sources from five municipalities in Östergötland County, Sweden, and illustrates how local governments understand demographic change as an important prerequisite for policy and planning. It also shows that although demographic decline is conceptualized as being driven by external factors, demographic growth does stand out as an important policy goal for these local governments. The article also demonstrates that demographic decline has led to several political decisions in terms of budget cuts and new priorities. Yet these decisions do not belong to an overall strategy. Instead, they stand out as fragmented attempts to solve multidimensional problems. It is clear that local governments are not succeeding in working out explicit strategies for dealing with shrinkage. Two major implications of this shortcoming are identified: lack of transparency and lack of understanding of best practice. As a consequence, the author thus calls for the development of local adaptation policies in shrinking municipalities in Sweden.

  • 41.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strategier för att möta småkommunernas utmaningar2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Idag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i många av Sveriges småkommuner gör det svårare att uppfylla välfärdsåtaganden. I denna skrift ges en historisk bakgrund till dagens situation. Därefter inventeras och värderas de vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar ska mötas: 1) sammanslagning av kommuner, 2) införande av asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan. Författarna presenterar även en fjärde möjlig strategi: att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik.

  • 42.
    Hjerpe, Mattias
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utveckling av hållbara turistdestinationer: Om problem, processer och planering2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Besöksnäringen har på ett par decennier utvecklats från att uppfattas som en förhållandevis marginell företeelse, till att allt mer betraktas som en svensk basindustri. För att ytterligare stärka utvecklingen av en hållbar svensk besöksnäring gav regeringen i januari 2012 Tillväxtverket i uppdrag att under 2012–2014 i samråd med VisitSweden genomföra insatser riktade till ett mindre antal destinationer som bedömdes ha särskilt stor potential att utvecklas och attrahera utländska besökare. De destinationer som valdes ut att medverka i projektet var Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre. Dessa destinationer utgör det empiriska materialet för denna rapport.

    Syftet med denna studie var att synliggöra de kunskaper, metoder och verktyg som nyckelpersoner inom respektive destination kunde identifiera som viktiga i sitt arbete med hållbar destinationsutveckling. Studien skulle också undersöka vad offentliga aktörer, framför allt kommuner, bidrar eller skulle kunna bidra med i utvecklingen av hållbara turistdestinationer.

    Rapportens huvudsakliga slutsats är att destinationsutveckling inte ska ses som ett arbete som sker huvudsakligen via avgränsade metoder och specifika verktyg. I stället förordar författarna, docent Josefina Syssner och docent Mattias Hjerte, ett problembaserat, processorienterat perspektiv på hållbar destinationsutveckling. Det innebär att man identifierar relevanta problem kopplade till destinationsutveckling, och att man därefter identifierar de processer man behöver driva för att lösa de problem man identifierat.

    I rapporten identifieras fyra processer som särskilt viktiga: den första processen handlar om att etablera destinationen såväl organisatoriskt som geografiskt. Att etablera en destination innebär att man klargör destinationens organisatoriska och geografiska gränser, och att man i samband med det också tydliggör destinationens mål och varumärke. Den andra processen handlar om att stödja turistisk klusterutveckling och innovation. Att stödja klusterutveckling innebär att man stödjer och främjar samverkan mellan besöksnäringens aktörer – i första hand mellan de företag som tillsammans erbjuder den turistiska produkten. Den tredje processen handlar om att försörja destinationen med kompetens – både på destinationsnivå och på lokal nivå i de organisationer som tillsammans utgör det turistiska klustret. Slutligen handlar den fjärde processen om att koppla samman destinationsutveckling med samhällsplanering. Detta innebär att man tydliggör vilka av destinationsarbetets utmaningar – till exempel infrastruktur, detaljplanering, tillståndsgivning eller markanvändning – som har en koppling till det planeringsarbete som sker på framförallt kommunal, men också på regional och nationell nivå.

    rapporten konstateras avslutningsvis att en destination kan överskrida en mängd administrativa och funktionella gränser, och samtidigt utmana organisatoriska gränser. Det innebär att utvecklingen av hållbara destinationer i många fall består i att flera olika aktörer samtidigt deltar i flera olika processer. Dessa aktörer kan styras utifrån helt olika styrningslogiker och få sin legitimitet på helt olika sätt.De processer som dessa aktörer arbetar med kan också ha helt olika rumslig logik. Detta är en starkt bidragande orsak till att arbetetmed att utveckla destinationer många gånger upplevs som svårt.

  • 43.
    Syssner, Josefina (Editor)
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Verksamhetsberättelse 2014: Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, April 20152015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. Det övergripande målet för CKS är att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ambitionen är att CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning, och fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete.

    Verksamheten har under 2014 präglats av en fortsatt omsvängning mot ett mer forskningsorienterat arbetssätt – i enlighet med de nya ramar för verksamheten som började gälla den 1/1 2013. Detta har inneburit att flera nyrekryteringar gjorts, precis som året innan, men också att befintlig personal i allt större utsträckning arbetat med att initiera och genomföra konkreta forskningsprojekt. Under 2014 har CKS också beviljats medel för två forskningsprojekt av Formas, respektive Vetenskapsrådet. Detta stärker CKS position som forskningsmiljö.

  • 44.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Visioner som formar platsen: – Om visionsdriven styrning i den lokala utvecklingspolitiken2015In: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, no 1, p. 41-48Article in journal (Other academic)
  • 45.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunstrategiska perspektiv: Demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en antologi författad av medarbetare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). CKS är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. Antologins kapitel spänner över CKS tre olika verksamhetsfält: lokal politik och kommunledning, välfärd samt lokal utveckling och samhällsplanering. Texterna är skrivna med forskning som perspektiv och rapporten riktar sig till läsare som är intresserade av att få inblick i den akademiska debatten.

    Johan Wänström skriver om kommunal politik utifrån en diskussion om demokrati. I diskussionen ställs folkomröstningar och parlamentarisk representativ demokrati mot varandra. Via en litteraturöversikt identifieras olika utmaningar som finns kring användandet av folkomröstningar som ett demokratiskt instrument. I Sverige har kommunallagen sedan några år tillbaka gett utrymme för förstärkt folkinitiativ och det gör att frågan om folkomröstningar är högst aktuell för kommunerna.

    Sabrina Thelander diskuterar forskning kring ledarskap och ledaridealmed syftet att identifiera frågor och utmaningar vad gäller det  kommunala ledarskapet. Ledarskap i kommuner finns både inom politiken och inom förvaltningen och har samtidigt en nära och kontinuerlig interaktion. Denna ”tvåsidighet” lyfts fram som en aspekt som gör en kommun till en komplex organisation.

    Josefina Syssners kapitel behandlar krympande kommuner och hur detta utmanar den kommunala organisationen och ställer krav på en kommunal anpassningspolitik. Hon framför olika skäl till varför en sådan politik bör utvecklas. Befolkningsminskning har varit en realitet över en lång tid och för en stor andel av landets kommuner. Urbaniseringen och en åtföljande befolkningsminskning av mer perifera eller glest befolkade regioner är en del i en vidare strukturomvandling och svår för en enskild kommun att påverka.

    Tre av antologins kapitel är författade av medarbetare vid CKS som i första hand arbetar inom verksamhetsfältet välfärd. Samtliga dessa kapitel berör frågan om evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och socialt arbete, men från olika perspektiv. Martin Börjeson resonerar om hur begreppet evidensbaserad praktik har introducerats och utvecklats och att fokus i detta arbete har legat på den enskilde yrkesutövarens praktik. Han menar att den inriktningen har ställt förståelsen för det sociala arbetets organisation och den politiska styrningen av socialtjänsten lite i skuggan och att detta är viktiga aspekter som behöver diskuteras.

    Evidensbaserad praktik förutsätter kunskapsutveckling och lärande hos praktiker inom socialtjänsten. Sofia Nordmark utvecklar i sitt kapitel en diskussion om detta och hon gör där en åtskillnad mellan anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande. Det förra innebär att lära sig att utforma arbetsmoment enligt utarbetade modeller, det senare är lärande för att utveckla förmåga till kritisk reflektion. Båda dessa lärandeformer framförs som relevanta och viktiga kompentenser för att införa evidensbaserad praktik i socialt arbete.

    Kerstin Johanssons kapitel diskuterar behovet av att knyta samman forskning inom välfärdsområdet med utvecklingsarbete i kommunernas verksamheter och hur den internationellt etablerade forskningstraditionen praktikforskning kan erbjuda ett förhållningssätt och ett verktyg i detta  arbete. Praktikforskning kan vara ett medel för att utveckla evidensbaserad praktik. Texten utgör ett exempel på kommunstrategisk forskning med fokus på socialtjänstens område, men resonemanget torde vara relevant för stora delar av välfärdsområdet.

    Avslutningsvis diskuterar Brita Hermelin, utifrån frågor som rör strategisk planering och hållbar utveckling, hur forskningen kan hjälpa oss att förstå villkor och förutsättningar för samhällsförändringar. Diskussionen utgår från begreppen institutioner, organisationer och nätverk och hur dessa samhällsfunktioner är både medel för förändring men även hinder för förändring och utveckling.

  • 46.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Politik för kommuner som krymper2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på en studie genomförd i fem kommuner som krymper. Syftet har varit att undersöka hur lokala beslutsfattare inom politik och förvaltning uppfattar och beskriver de utmaningar som följer av en långvarig befolkningsminskning. Studien har också syftat till att undersöka hur dessa beslutsfattare hanterar demogrask tillbakagång, och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av att befolkningen minskar.

    Resultaten visar att beslutsfattarna uppfattar demogran som en viktig planeringsförutsättning. Studien pekar emellertid också på att  kommunala företrädare ogärna pratar om det faktum att befolkningen minskar. I lokal och regional utvecklingspolitik har normen länge varit tillväxt. De som företräder kommuner som inte växer – åtminstone inte i demogrask mening – tycks se utebliven tillväxt som ett lokalt politiskt misslyckande, trots att utebliven tillväxt många gånger kan förklaras med förändringar på nationell och internationell nivå.

    Vidare pekar resultaten på att kommuner som krymper likväl vidtar en rad åtgärder för att anpassa kommunens organisation och verksamhet efter de nya förutsättningar som en krympande befolkning innebär. Förändringar av skolans och äldrevårdens organisation, samverkan med grannkommuner och med civilsamhället är exempel på några sådana åtgärder. Samtidigt formulerar kommunerna i liten utsträckning strategier för att möta de utmaningar som en negativ befolkningstillväxt medför. Ur ett demokrati- och medborgarperspektiv är det olyckligt.

    En av rapportens slutsatser är att kommuner som krymper bör utveckla en så kallad lokal anpassningspolitik – det vill säga en politik som formulerar och preciserar de insatser som man ämnar göra för att anpassa sig till minskande befolkningstal och nya ekonomiska förutsättningar. Samverkan och innovativ organisering kan nämnas som möjliga inslag i en sådan lokal anpassningspolitik.

  • 47.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strategier för kommuner som krymper: om lokal anpassningspolitik som komplement till lokal tillväxtpolitik2014In: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, p. 31-38Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här texten argumenterar jag för att svenska kommuner bör utveckla vad man kan kalla en lokal eller kommunal anpassningspolitik. Begreppet anpassningspolitik är tvådelat. Det första ledet, anpassning, signalerar att detta är ett politikområde som omfattar insatser som görs för att anpassa sig till de nya förutsättningar som en krympande ekonomi och minskade befolkningstal medför. Begreppets andra led, politik, indikerar att insatserna ingår i ett demokratiskt system av offentligt maktutövande. Detta maktutövande inbegriper såväl idéer och strategier, som beslut och prioriteringar som förhandlas fram av politiskt tillsatta företrädare.

  • 48.
    Edwardsson, Erik
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kangasvieri, Nadja
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Visionen om staden: att utveckla en stadsvision i dialog med medborgarna2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om Motala kommuns arbete med att ta fram en framtidsvision för staden Motala. Det är alltså ett specifikt fall som står i centrum för rapporten, men de frågor som behandlas är av generellt intresse.

    Rapporten pekar på att visioner och visionsarbete kan ges olika betydelse av olika aktörer. Visionen kan ses som ett riktmärke som ska ge övergripande vägledning för beslutsfattande. Den kan också ses som något som succesivt ska konkretiseras via faktiska beslut och åtgärder. En slutsats är därför att visionsarbete bör åtföljas av en tydlig diskussion om visionens plats i den lokala politiken och planeringen.

    Rapporten pekar också på att samverkan är en arbetsform som värdesätts av i princip alla de som ingår i vårt intervjumaterial. Graden av samverkan i det aktuella projektet beskrivs emellertid som lägre än önskad. Flera av informanterna ger dock uttryck för att det utvecklats en större tillit och ett förbättrat samtalsklimat under projektperioden. En möjlig slutsats är att de parter som ingått i projektet nu är bättre rustade än tidigare att gemensamt formulera strategier och framtidsbilder för staden. Samverkan är då att betrakta som ett resultat i projektet, snarare än en förutsättning eller ett medel. Detta bör också klargöras då samverkansprojekt inleds. Framförallt för att skapa rimliga förväntningar på sådana projekt.

    Rapporten visar att projektet haft en uttalad ambition att involvera medborgarna i arbetet med visionen. Samtidigt ger studiens informanter uttryck för svårigheter att nå en bredare allmänhet, istället för de som i intervjuerna beskrivs som ”proffstyckare”. I arbetet med att skapa förutsättningar för medborgarnas delaktighet behövs en reflektion över varför dessa inte är delaktiga i så stor utsträckning som önskat. I enlighet med tidigare forskning lyfts tid, kompetens och intresse fram som tre viktiga förklaringar till låg grad av deltagande.

    Rapportförfattarna argumenterar avslutningsvis för att arbetet med en vision kan vara alltför abstrakt för att väcka engagemang hos medborgarna. Däremot kan de beslut som fattas i framtiden, mot bakgrund av den nya stadsvisionen, komma att både välkomnas och kritiseras av medborgarna i kommunen. Här är det centralt att protester i efterhand, och protester mot oväntade konsekvenser av visionsarbetet, ses som en del i den löpande medborgardialogen. Även om visionsprojektet i formell mening avslutas, bör det offentliga samtalet om framtidsfrågorna fortsätta.

  • 49.
    Eriksson, Bengt Erik
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aktörer i samverkan: ett matturistiskt fält växer fram2013In: Det turistiska fältet och dess aktörer / [ed] Josefina Syssner, Lars Kvarnström, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, p. 221-238Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resandet i världen har ökat markant under de senaste decennierna. Ekonomins globalisering har gjort att internationella affärsresor har blivit allt fler och turism har, i alla fall i västvärlden, gått från att vara en angelägenhet för väldigt få till att bli en massföreteelse. Men det är inte bara antalet turister som har ökat. De former som resandet tar sig har också utvecklats och blivit fler, liksom de aktörer som är verksamma på det turistiska fältet

  • 50.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvarnström, LarsLinköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History, Tourism and Media. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det turistiska fältet och dess aktörer2013Collection (editor) (Other academic)
123 1 - 50 of 117
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf