liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Almén, Edgar
    et al.
    Linköping University, Department of Religion and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Furenhed, Ragnar
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hartman, Sven G.
    Lärarhögskolan, Stockholm.
    Skogar, Björn
    Lärarutbildningen, Karlstad och Södertörn.
    Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik2000Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolans värdegrund har på senare år lyfts fram i många olika sammanhang. Uppgiften att undervisa om religion, etik, och livsfrågor har också debatterats. Detta undervisningsområde hör till skolans svåraste uppgifter - men kanske också till de viktigaste. Denna antologi ger ett bidrag till utvecklingen av ett professionellt lärarkunnande i frågor som gäller skolans värdegrund och undervisning på livsåskådningsområdet.

    Författarna ger utifrån sina respektive kompetensområden en belysning av några av ämnesområdets centrala aspekter.

    De texter som ingår har skrivits särskilt för lärarutbildningen men kan också användas i andra sammanhang. Avsikten har varit att via texterna föra de studerande i kontakt med såväl aktuell forskning som professionell lärarkunskap av annat slag.

  • 2.
    Bernfort, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Setting priorities in health care: Studies on equity and efficiency2001Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The inevitable gap between needs and resources in health care, together with the problems associated with a market solution, necessitates priority setting. The aims of this thesis are associated with the process of priority setting in health care, and are divided into three issues:

    1.) To analyse the potential conflict between the two basic principles for priority setting: efficiency and equity. 2.) To analyse the significance of choice of method for measuring health-related status when determining who has the greatest need for health care. 3.) To analyse the possibilities to create an equation for translating results from a psychometricinstrument (the SF-36) into health utilities.

    The analyses are performed by use of literature studies, applications of methods for the measurement of health-related status, and comparative statistics.

    The equity principle is in this thesis interpreted to mean equality in the distribution of health. It is exemplified by Rawls' theory of justice, in turri taken to prescribe need as allocation principle. The efficiency principle is taken to mean cost-effectiveness according to welfare economics, i.e. in terms of utility maximisation. A preliminary result found is that the utility of health is declining on the margin. Vagueness concerning basic concepts thus might imply that the potential conflict between equity and efficiency is sometimes exaggerated. Further, methods used on the medical practice level and a general level respectively for the measurements of health-related status correspond more or less poorlywith one another. This might lead to contradicting decisions on resource allocation, and finding methods that correspond fairly might help linking the different levels together. Results from the SF-36 correlate only moderately with health utility equivalents on an individual level. However, equations for translating the SF-36 into health utilities on a group level, i.e. that discriminate correctly between groups, is probabiy feasible.

  • 3.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Viljan att förstå1998Collection (editor) (Other academic)
  • 4.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS), Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Urban mortality in Sweden during the 19th century2000In: Population dynamics during industrialization / [ed] Anders Brändström and Lars-Göran Tedebrand, Umeå: Umeå universitet, Demografiska databasen , 2000, p. 39-81Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Elam, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barn lär om Linköping1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad kan växande människor i landets skolor ha lärt sig och numera tänkas lära sig om staden Linköping och dess närmaste omgivning? - Frågan är naturligtvis inte alldeles enkel att besvara utan omfattande utfrågningar. Då skulle man förresten ända bara nå nuvarande elevkullar. Men de böcker som barn, deras lärare och föräldrar kan förmodas ha mött bör ge oss åtminstone antydan till svar.

  • 6.
    Elam, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ett års lokalhistoria från fritidsforskarna1989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka är det som ägnar fritid åt att i skrift berätta om egenbygd? Var finns de, vad är det som driver dem, vad skriver deom och hur? - En liten början på svar på sådana frågor trodde man sig kunna få genom att ett universitetsbibliotek under ettår samlade den leverans som företrädesvis kunde kallas lokalhistoria. Högen blev småningom mäktig. Lars Elam gavs chansen attbotanisera i den för att se om ett nystartat lokalhistoriskt centrumi Linköping kunde få lite baskunskap för sin verksamhet.

    Lars Elam har analyserat omkring 600 böcker skrivna av lokalhistoriska forskare landet över. Författaren visar vilka ämnesområden och tidsperioder, som främst intresserar "fritidsforskarna", hur de metodiskt och språkligt behandlar sitt material.

  • 7.
    Elam, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hungrarnas skog i Dalby socken1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten vill ge en lokalhistorisk översikt över livet i de nordligaste delarna av värmlandsfinnarnas skogar och visa på en del av den rikhaltiga litteratur därom, som under mer än hundra år sett dagens ljus. En skildring medvetet riktad mot människor som vill veta lite mer om den värmländska finnskogens folk längst uppe i norr. Men den är alltså samtidigt en indirekt redovisning av mitt medvetna försök att ge en lokalhistorisk processbeskrivning som i sin tur förutsätter en mentalitetshistorisk attityd. Den vill också visa hur baklängeshistoria på lokalplanet kan tänkas te sig. Och den redovisar slutligen tänkbara svar på en del frågor kring den värmlandsfinska enklaven som hittills varit föga belysta.

  • 8.
    Elam, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Närheten i historia1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett lokalhistoriskt centrum, tryggt förankrat i ett universitet, kan rimligen inte med bibehållen självaktning undvika att diskutera lokalhistoriens position i skolan. Eller rättare sagt, tyvärr; dess brist på position.

    Nu må det emellertid genast sägas, att motiven bakom diskussionerna vid det lokalhistoriska centret i Linköping ingalunda gällt lokalhistoria i skolan för lokalhistoriens egen skull allenast. Nej, större visioner har funnits. Sålunda har tankar skymtat om lokalhistoriens möjligheter att förbättra historieämnets status bland skolans växande människor, kanske rentav vara dem till nytta och glädje i deras sökande efter en identitet.

    Men om denna förträfflighet med lokalhistoria i skolan händelsevis skulle vara sann, varför har man då inte för länge sedan reformerat ämnet och gett skolan en annan historia? Eller har man måntro försökt? I varje fall diskusterat det kanske? Frågorna återkom med en viss envishet under diskussionerna.

    Så blev det inom centret så småningom dags att ta reda på vad som till äventyrs skrivits i ärendet. Uppdraget föll på mig som gammal skolman. Min första överraskning - och den var verkligen positiv - var att de forskare jag tog kontakt med mötte mig med idel välvilja och hjälpte mig stort att hitta till källorna. Jag känner tacksamhet härför. Som historieintresserad icke-historiker hade jag utan detta bistånd svårligen funnit vägen in i historieämnets historia.

    Sysslebäck våren 1991

    Lars Elam

  • 9.
    Johannesson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hedbrant, Johan
    Center of Technology Transfer, Institute of Technology, Linköping Universitgy, Sweden.
    Jönsson, Bengt
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    A computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention1991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this paper a computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention is presented. The computer simulation model was written in Turbo Pascal to be used on an IBM-PC compatible. The model was based on the 8-year logistic multivariate risk equations for coronary heart disease (CHD) and stroke from the Framingham heart study, but the regression coefficients can easily be changed if local data exists. The main advantages of the model are that it is easy to use, transparent, and flexible. The model was mainly developed for scientific purposes, but should be useful also for educational purposes and clinical decision analysis. The modelling approach should also be useful in many other medical areas.

  • 10.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bli vuxen i arbetarstad: fem ungdomar berättar om skola, arbete och det egna livet2003Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    In this dissertation, the lives of five young people living in Norrköping follows for five years (1998 – 2002) through fieldwork involving observations and recurring interviews.

    The objective of the study is to describe and analyse the development into adulthood and the creation of a (cultural) identity among a group of young people in a town, which used to be heavily working class. The objective is also to relate this to gender and class, institutional practices, the cultural legacy and changes in society.

    Primarily qualitative sociological research methods have been applied in the study. Ideas about social interaction and social processes derived from symbolic interactionism constitute one of the scientific foundations of the study.

    The study deals with the three key transitions; education, work and personal life. These transitions, which are essential to attaining adulthood, are emphasised and problematised in the study.

    In this study we can see that the process of individualisation in modern society has, in the context of the development of young people into adulthood, taken the form of a stream of messages to which they relate and in which society has, via institutional practices and rhetoric, played an active role. Factors such as gender, class and culture have constituted the conditions for the individualisation process. The mixed messages received by these young people have been representative of the discrepancy between general career possibilities and the actual opportunities which the youths in the study have encountered. These mixed messages have been mediated, as biographical schemes, at home (by parents), at school, in the context of institutional practices and, not least, via local politics, local media and in literature about the town.

    In its conclusion, this study points out that political and public discourse in Norrköping constitutes a bearer and “preserver” of a patriarchal tradition which contributes to preserving the negative image of the working-class town of Norrköping.

  • 11.
    Jonsson, Ann-Cristine
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dokument inifrån: Ultraljudsbilder och visualisering av det väntade barnet2004Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Medical technology continuously shapes and transforms the image of the body. Within the social sciences, questions have been raised about how people make sense of new representations of the body in their everyday lives. The ultrasound scan, which today is routine and part of the healthsurveillance of all pregnant women within maternity health care, is one example of a technology that visualises the inner body. When the ultrasound scan is carried out, the medical staff, in this case the midwife, and the parents-to-be are confronted with images of the unborn baby, images that will be interpreted and communicated in the clinical situation. The purpose of this dissertation is to explore how the ultrasound image of the unborn child is communicated and ascribed meaning in the interaction between the midwife and the parents-to-be in the clinical situation, and later on in pregnancy.

    An empirical study of 21 ultrasound scans was carried out at two maternity health care centres in Sweden. The clinical situations were observed and audio taped, and interviews were carried out with the parents immediately after the scan and later in pregnancy. The data were analysed qualitatively, with a focus primarily on typical patterns in the interaction in the clinical situation and how the ultrasound image was interpreted.

    The analyses revealed that the clinical situation was structured in different phases, here called "initial control", "measurements", "showing the baby's bodyparts", and "taking the baby's picture". These phases are closely related to the institutional tasks of the midwife. In the first phases, the ultrasound image was used primarily as a diagnostic tool within the professional perspective, then gradually through the next phases interpreted within the context of the everyday life of the parents-to-be. Of particular interest is the way the parties moved between the professional and parental perspectives, and how a tension remained between these perspectives through the clinical situation. For the parents-to-be, the visualisation of the expected baby seemed to confirm the existence and normality of the baby, making the pregnancy and the expected baby more concrete, public and possible to share with others. Watching the ultrasound image thus functioned as a confirmation, but would paradoxically also trigger reflexivity and a demand to have the image interpreted by a professional person. Finally, these results are discussed within the wider context of new health technologies and their consequences for people in their everyday lives.

  • 12.
    Lindblom, Christer
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    I väntan på tandvård: Hur tandrötan blev politik2004Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis deals with the political history of dental caries and the evolution of professional dental care in Sweden. For centuries tooth decay was considered an unavoidable nuisance for the individual. During the decades around 1900 dental caries was gradually defmed as a social problem and a preventable national disease. Opinionshaping activities of the dentists strongly contributed to this. The mapping of tooth decayamong schoolchildren revealed a sad state of affairs in young mouths. The gap between need and dental services increased and from the middle of the 191Os tooth decay step by step established on the political agenda. In 1924 the Swedish Riksdag decided to analyze the prerequisites for a national dental service. Bad teeth were now defined as a social problem and the political process to find a solution was in motion.

    The Swedish Dental Society was established in 1860. The dentists were at that time mostly craftsmen with no uniform training. One of the most important closure strategies for the dawning profession was to bring about an academic education for dentists. The aim was to mark off their profession from dental technicians and quacks but also from doctors, to whom the relations frequently were strained. In this conflict the dentists were ambivalent: on one hand they wanted to be a part of the medicine on the other an autonomous profession.

    The dissertation aims to clarify the distinctive character of the evolution of the dental profession. This is the first thesis in Swedish in this empirical domain.

  • 13.
    Liss, Per-Erik
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård: en begreppsanalys2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I diskussioner om prioriteringar förekommer andra begrepp närbesläktade med begreppet prioritering såsom fördelning och ransonering. Likaså förekommer begreppet prioritering i ett flertal olika innebörder. Detta är otillfredsställande både ur handlings- och kommunikationssynpunkt. Enligt prioriteringsutredningen, och senare riksdagen, skall prioriteringsbesluten vägledas av vissa riktlinjer. Frågan blir då vilka beslut det är som skall räknas som prioriteringsbeslut. Syftet med denna skrift är att redovisa resultatet av en analys av begreppen fördelning, prioritering och ransonering.

    Begreppet fördelning. Med termen “fördelning” kan vi endera syfta på en process eller ett tillstånd. Processen kan innehålla en sammanhängande yttersta avsikt – ett resultat (resultatorienterad). Processen kan också vara av annan karaktär. Den kan vara slumpartad eller sakna sammanhängande avsikt (tillståndsorienterad). För att processen skall räknas som en fördelningsprocess där något fördelats mellan olika mottagare måste de tänkta mottagarna ingå i reflektionen över hur fördelningen skall ske. Detta ger oss följande formella definitioner av begreppet fördelning:

    • Processen P innebär en fördelning av X i den utsträckning P utförs i syfte att dela upp eller dela ut X mellan två eller flera mottagare.

    Förutom att syfta på en process kan vi syfta på ett tillstånd när vi använder termen “fördelning”. Vi betraktar då ett visst tillstånd ur fördelningssynpunkt.

    • Tillståndet T innebär en fördelning av X i den utsträckning delar av X tillfallit två eller flera, alternativt att X endast tillfallit en mottagare men delar av X kunde ha tillfallit ytterligare minst en mottagare.

    Begreppet prioritering. Kärnan i begreppet prioritering torde fångas av Nationalencyklopedins formulering ”ge företräde åt”. Beslutet att ge företräde åt något innebär ett val och kan ske genom att endera ”sätta före” eller ”säga nej”. Alla val utgör dock inte prioritering.

    För att ett val mellan olika alternativ skall räknas som en prioritering måste följande villkor vara uppfyllda:

    • alternativen måste alla vara övervägda,
    • valet innebär skapandet av en ordning mellan alternativen, och
    • ordningen måste skapas utifrån enhetligt prioriteringsobjekt.

    Det första villkoret innebär att endast medvetna val skall räknas som prioritering. Det andra villkoret berör beslutet att ”sätta före” eller ”säga nej”. Det sista villkoret innebär att ett val mellan t.ex. två patienter utgör prioritering endast om valet baseras på samma prioriteringsobjekt (vårdbehov, kostnadseffektivitet, etc.). Vart och ett av de tre villkoren är nödvändiga för att ett beslut skall räknas som en prioritering. Tillsammans utgör de tre villkoren en tillräcklig betingelse för att ett beslut skall räknas som en prioritering.

    Begreppet öppen prioritering. Analysen har utmynnat i följande förslag till definition av begreppet öppen prioritering.

    • En prioritering är öppen i den utsträckning prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen (inklusive förväntade konsekvenser) är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem.

    Begreppet ransonering. Vi kan med termen ransonering syfta på både ett beslut och ett tillstånd.

    • Beslut B innebär en ransonering av vård i den utsträckning B fattas med insikten att vårdbehovet inte blir optimalt åtgärdat.
    • Tillstånd T utgör en ransonering i den utsträckning T innebär att vårdbehoven inte är optimalt åtgärdade.
    • Begränsning av vårdbehovets tillfredsställande utgör kärnan i ransoneringsbegreppet. Begränsningen kan ske på flera olika sätt. Vi kan därför tala om olika typer av ransonering.
    • Målransonering – en begränsning av behovsmålet, d.v.s. optimal hälsa kommer ej att uppnås.
    • Tidsransonering – t.ex. ökade väntetider för patienten, vilket betyder en begränsning av hur snabbt patientens vårdbehov blir åtgärdat.
    • Utspädning – glesare återbesök, sämre protestyper, personal med lägre utbildning, billigare läkemedel med sämre effekt eller med flera biverkningar än ett dyrare alternativ. Det handlar här om en begränsning av kvaliteten på åtgärderna.

    Besparing och satsning i relation till prioritering och ransonering. Besparing eller minskning av vårdutbud kan vara en vanlig form för ransonering. Men alla besparingar eller minskningar av vårdutbud innebär inte ransonering. Det kan t ex ibland handla om att anpassa utbudet till ett förändrat vårdbehovspanorama. En satsning på ett visst område kan ha förgåtts av ett prioriteringsbeslut. Men enbart beslutet att satsa resurser på ett område kan inte räknas som en prioritering.

  • 14.
    Liss, Per-Erik
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård: en begreppsanalys2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I diskussioner om resursfördelning förekommer andra begrepp närbesläktade med begreppet prioritering som t ex ransonering, besparing eller utbudsminskning. Det händer ibland att termen prioritering används för att benämna samtliga aktiviteter som är aktuella vid fördelning av begränsade resurser. Begreppet prioritering förekommer dessutom i ett flertal olika innebörder. Denna oklara och mångtydiga användning av begreppet prioritering är otillfredsställande både ur handlings- och kommunikationssynpunkt. Enligt prioriteringsutredningen, och senare riksdagen, skall prioriteringsbesluten vägledas av de tre etiska riktlinjerna Människovärdesprincipen, Behovs- eller solidaritetsprincipen och Kostnadseffektivitetsprincipen. Frågan blir då vilka beslut det är som skall räknas som prioriteringsbeslut och därmed vägledas av riktlinjerna. Ur kommunikationssynpunkt är det viktigt med en enhetlig terminologi. När ett begrepp omedvetet används i olika betydelser blir följden ofta missförstånd, ofruktbara diskussioner och i slutändan minskad rationalitet i olika processer. Syftet med denna skrift är att redovisa resultatet av en analys av begreppen “fördelning”, “prioritering” och “ransonering”.

    Begreppet fördelning

    Resultatet av analysen av begreppet “fördelning” kan sammanfattas i några påståenden som finns förklarade i kapitlet om fördelning.

    • Med termen “fördelning” kan vi endera syfta på en process där något fördelas, eller på ett tillstånd som är resultatet av en process.
    • Det som fördelas kallas fördelningsobjekt.
    • Standardformen av fördelning som process innebär att det som utgör fördelningsobjekt delas upp och delas ut till olika mottagare som t ex sjukhus, vårdcentraler, kliniker eller patienter.
    • Avgörande kriterier för om beslut skall räknas som fördelning är att de är medvetna och mottagarna kända.
    • Processer kan vara av två slag – planerade eller oplanerade. Den planerade processen kännetecknas av att deltagarna i processen har en gemensam målsättning att komma fram till ett resultat. Den oplanerade processen kan innehålla moment av slump eller sakna sammanhängande målsättning.

    Med termen “fördelning” kan vi även syfta på ett tillstånd. Vi betraktar då ett visst tillstånd ur fördelningssynpunkt – hur det som utgör fördelningsobjektet är fördelat mellan olika mottagare. Vid denna användning av termen “fördelning” finns inga krav på att processen som leder fram till tillståndet innehåller medvetna val.

    Begreppet prioritering

    Kärnan i begreppet “prioritering” fångas av Nationalencyklopedins formulering “ge företräde åt”. Beslutet att ge företräde åt något eller någon innebär ett val baserat på en rangordning.

    Att prioritera innebär att rangordna eller välja ut.

    Rangordning är en central komponent i begreppet “prioritering”. Prioritering innebär också att utifrån rangordningen välja ut de alternativ som skall sättas före och åtgärdas framför de alternativ som skall senareläggas eller inte åtgärdas alls. Vi måste dock ställa vissa krav på rangordning respektive val för att de skall kunna räknas som prioritering. Resonemangen har lett fram till att följande villkor måste vara uppfyllda:

    • alternativen måste vara övervägda,
    • de måste vara relevanta.

    Det sista villkoret innebär att en rangordning mellan två alternativ utgör prioritering endast om bägge alternativen skulle ha kunnat komma ifråga. Bägge villkoren är nödvändiga för att ett beslut skall räknas som en prioritering. Tillsammans utgör villkoren en tillräcklig betingelse för att en rangordning skall räknas som en prioritering.

    Det som vi rangordnar eller prioriterar mellan, t ex olika sjukdomstillstånd, behandlingar, etc kommer att benämnas prioriteringsobjekt.

    Prioriteringskriterium är det som vägleder rangordningen. Det är vad vi prioriterar med avseende på och anges av de etiska riktlinjerna.

    Horisontella prioriteringar innebär val mellan t ex verksamhetsområden, kliniker eller sjukdomsgrupper. Vertikala prioriteringar innebär val mellan t ex sjukdomar inom en sjukdomsgrupp eller mellan olika behandlingsformer för en enskild patient.

    Öppen prioritering innebär att prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem.

    Begreppet ransonering

    Vi kan med termen “ransonering” syfta på både ett beslut och ett tillstånd.

    • Beslut B innebär en ransonering i den utsträckning B fattas med insikten att behovet inte blir optimalt åtgärdat.
    • Tillstånd T utgör en ransonering i den utsträckning T innebär att behoven inte är optimalt åtgärdade. Begränsning av behovets tillfredsställande utgör kärnan i ransoneringsbegreppet. Begränsningen kan ske på flera olika sätt. Vi kan därför tala om olika typer av ransonering.
    • Målransonering – en begränsning av behovsmålet, d v s optimal hälsa eller livskvalitet kommer ej att uppnås.
    • Bortval – vissa besvär, sjukdomar eller tillstånd av nedsatt livskvalitet blir inte alls att åtgärdade.
    • Tidsransonering – t ex ökade väntetider för patienten, vilket betyder en begränsning av hur snabbt patientens behov blir tillfredsställt.
    • Utspädning – glesare återbesök, sämre protestyper, personal med lägre utbildning, billigare läkemedel med sämre effekt eller med flera biverkningar än ett dyrare alternativ.
    • Indikationsförändringar – ökad försämring innan behovet åtgärdas.

    Besparing och satsning i relation till prioritering och ransonering

    Besparing eller minskning av vårdutbud kan vara en vanlig form för ransonering. Men alla besparingar eller minskningar av vårdutbud innebär inte ransonering. Det kan t ex ibland handla om att anpassa utbudet till förändrade behov hos befolkningen. En satsning på ett visst område kan ha förgåtts av ett prioriteringsbeslut. Men enbart beslutet att satsa resurser på ett område kan inte räknas som en prioritering.

  • 15.
    Liss, Per-Erik
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Målformuleringar och dess betydelse för prioriteringar i kommunal vård och omsorg: en pilotstudie2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Prioriteringar är nödvändiga även inom den kommunala hälso- och sjukvården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, som också omfattar den kommunala hälso- och sjukvården, skall prioriteringarna inom området utgå ifrån de tre etiska principerna människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Tillämpningen av de båda senare principerna innebär en bedömning av vårdbehov respektive en värdering av åtgärdernas effekter. I bägge dessa tillämpningar har målet med verksamheten en avgörande betydelse. Både behovsbedömning och värdering av åtgärdernas utfall bör ske i relation till verksamhetens mål.

    Syftet med denna studie är att studera målformuleringar rörande kommunal vård och omsorg. Detta innebär att följande frågor kommer att besvaras: (1) Vilken karaktär har målformuleringarna, och (2) vilken begreppsapparat behövs för att analysera målen?

    Målformuleringar har studerats i följande dokument: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Prioriteringsutredningens slutbetänkande, Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande, allmänna inriktningsmål för Norrköpings kommun, äldreomsorgsplaner i 5 kommuner i Östergötland samt plan för kommunsjukvården i Linköping.

    Målformuleringarna har analyserats med hjälp av en preliminär begreppsapparat, vilket ledda fram till följande slutsatser.

    • Hälsa och livskvalitet föreslås i en del sammanhang som mål för hälso- och sjukvården. Det förekommer ingen explicit definition av begreppen, men vi finner motstridiga antydningar hos några dokument. HSL anger ett vitt hälsobegrepp medan Prioriteringsutredningen använder ett smalt begrepp. Många målformuleringar i kommunala dokument betonar det allmänna eller det vanliga. Målet för verksamheten är t.ex. att ge individen möjlighet att leva som andra. Att kunna bo kvar i eget boende är ett annat viktigt mål för kommunal vård och omsorg.
    • Målformuleringarna anger i första hand den kvalitativa dimensionen. De svarar på frågan vad det är som skall uppnås. Men det förekommer även inslag av den kvantitativa dimension i termer av t.ex. god, skälig, ökad, minskad, främja eller stärka. Dock förekommer ingen precisering av dessa termer. Intressanta målformulering är dessutom de som sker i termer av ”största möjliga” eller ”så långt som möjligt”. Några av dem innehåller även en restriktion. Det heter t.ex. att verksamheten skall så långt möjligt anpassa insatserna till den enskildes önskemål. Det framgår dock inte av dokumentet exakt vad som utgör restriktionen eller dess omfattning. I något fall utgörs restriktionen av tillgängliga resurser. Den temporala dimensionen, d.v.s. inom vilken tidsram målet bör realiseras, är överhuvudtaget inte är nämnd i dokumenten.
    • Målen är genomgående vagt formulerade. Detta medför att de ger liten vägledning. Även om de är avsedda som inriktningsmål krävs en viss grad av precisering. Ett inriktningsmål som t.ex. ”ett gott liv för alla boende i kommunen” ger praktiskt taget ingen vägledning för val och beslut.
    • Vagheten hos målformuleringar ger intrycket att målen i första hand är avsedda att fylla en symbolisk eller motiverande funktion. I något fall är detta klart uttryckt i dokumentet.
    • Det förekommer både finala och instrumentella mål. I en del fall förekommer en mer eller mindre utvecklad målhierarki i andra fall endast ett finalt mål. Exempel på det senare utgör de båda lagarna HSL och LSS. Målet är där ”en god hälsa” respektive ”möjlighet att leva som andra”. Ett tydligt exempel på målhierarki förekommer hos Nationella folkhälsokommittén. Det finala målet är enligt kommittén ”lika möjligheter att fritt forma sitt liv”. Detta mål skall realiseras genom det instrumentella målet ”minskad ohälsa” vilken i sin tur skall realiseras genom förverkligandet av 18 instrumentella mål som kommittén kallar för ”nationella mål för folkhälsan”. De flesta av de kommuner som ingår i studien formulerar mål som hierarkier bestående av inriktningsmål samt delmål. I något fall anges även en viss arbetsfördelning mellan kommunens instanser. Fullmäktige antar inriktningsmål medan nämnderna formulerar och antar delmål.
    • Vården och omsorgen om vissa grupper av individer omfattas av ett flertal olika målformuleringar. Lagarna HSL, LSS, SoL innehåller alla formuleringar som berör målet för den kommunala hälso- och sjukvården mer eller mindre direkt. Dessutom har varje kommun utformat egna mål oftast framställda som hierarkier. Det är dock oklart hur relationen mellan dessa olika mål ser ut. Är målen förenliga eller är de i konflikt? Det tycks t.ex. finnas en spänning mellan det individuella och unika å ena sidan och det mer allmänna och vanliga å andra sidan.
    • Vagheten hos målformuleringarna och dess begränsning till kvalitativ och kvantitativ dimension gör dem mindre lämpliga som grund för precisering av behovsbegreppet och därmed som underlag för behovsbedömning. Det gör dem också mindre lämpade att utgöra grund för val av utfallsmått vid bedömning eller värdering av olika åtgärders effekter.
    • Pilotstudien har givit värdefulla erfarenheter för fortsatta och mera omfattande studier inom området. Studiet av målformuleringarna i centrala och kommunala dokument gav ytterligare stöd för kravet på en väl utarbetad begreppsapparat för att studera och analysera målsättningar. Fortsatta studier bör därför inkludera en teoretisk analys av målbegreppet och relaterade begrepp. Det innebär att utarbeta och föreslå en struktur för målanalys som också kan bli användbar i ett framtida empiriskt arbete.
  • 16.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att använda lokalhistoria i undervisningen: Konferensrapport, juni 19951995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 6-7 juni 1995 anordnades den fjärde lokalhistoriska konferensen i Linköping. Konferensen, som handlade om lokalhistoria i skolan, uttalade sig för tanken att på sikt skapa ett nationellt kontaktnät för lokalhistoria i skolan. Som ett första steg i denna strävan utsågs ett antal personer att förbereda bildandet av kontaktnätet ( d v s att arbeta med frågorna kring finansiering, nyhetsblad/tidskrift, ledningsgrupp mm). Konferensen beslutade också att ge ut förereliggande häfte med lokalhistoriska exempel hämtade från den svenska skolan.

  • 17.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elever forskar i lokalhistoria: Konferensrapport, oktober 19971997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det ar ett nöje att här få presentera material från den fjärde konferensen på temat lokalhistoria i skolan som Centrum för lokalhistoria är inblandat i. Denna gång har konferensen varit ett led i organiseringen av ett nationellt kontaktnät för lokalbistoria i skolan. Detta arbete finansieras av Stiftelsen Framtidens Kultur. När detta skrivs, i juni 1998, är vi just i färd med att organisera nästa skolkonferens som ska förläggas till Östersund i september 1998, och som förhoppningsvis också leder fram till en ny exempelsarnling. Arbetet organiseras av en ledningsgrupp bestående av Hans Nilsson, Ann-Charlotte Emehed (Offerdal), Lars Claesson (Stockholm), Olle Nilsson (Karlstad), Lars Nilsson (Stockholm), Christina Gerger (Vimmerby), Bror-Erik Ohlsson (Eskilstuna) och Barbro Kraemer (Nacka).

  • 18.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokalhistoria i skolan: exempelsamling1994Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Under relativt lång tid har lokalhistoriska inslag förekommit i svensk undervisning. Dessa har emellertid ofta utgjorts av enskilda föremål och byggnader. Många lärare har haft en alltför låg ambitionsnivå när de arbetat lokalhistoriskt De exempel man använt har varit mer eller mindre slumpmässigt valda och därmed har lokalhistoriens möjligheter utnyttjats alltför dåligt. Lokalhistoria har för vissa lärare (och därmed elever) inneburit att man tagit sig igenom ett antal mer eller mindre lättlästa och stimulerande skildringar av hembygden och därefter redogjort för detta i en eller annan form. De lokalhistoriska fenomen som studeras måste sättas in i ett större historiskt sammanhang, annars framstår de ofta som svårförståeliga och meningslösa. Lokalhistoria i undervisningen är ett medel att åskådliggöra, förklara och förstå allmänna historiska skeenden, inte ett mål i sig.

    Det första syftet med den här exempelsamlingen är att redovisa en del av det lokalhistoriska arbete som utförts i ett antal östgötaskolor inom ramen för det s k miljonprogrammet under läsåret 1992-93. Vid ett seminarium i Linköping den 2 juni 1993 diskuterade lärare och forskare innehållet i de uppsatser som härmed publiceras. Sedan Centrum för lokalhistoria startades 1988 är skolan ett prioriterat område. Därför är det naturligt för oss att ge ut dessa exempel i tryck. Miljonprogrammet, som nämns ovan, är ett projekt finansierat från utbildningsdepartementet som syftar till att öka kunskapen om hur skolutvecklingsarbete kan främjas genom samverkan mellan universitet (läramtbildning, fortbildning och forskning) och ungdomsskola. Miljonprogrammet har bekostat tryckningen av föreliggande exempelsamling.

    Det andra syftet med exempelsamlingen är att till en vidare krets av intresserade, främst lärare, sprida de erfarenheter som finns samlade här och dänned förhoppningsvis inspirera till eget lokalhistoriskt arbete.

    (...)

    Hans Nilsson

    Sven Hellström

  • 19.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Väckelsen1987In: Linköpingsbygden / [ed] Sven Hellström, Linköping: Linköpings kommun , 1987, p. 369-385Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie behandlas företrädesvis väckelserörelsen under dess uppbyggnadsskede. Till stiftet, precis som landet i övrigt, kom 1800-talsväckelsen i organiserad form först som bibelväckelse. 1819 bildades Linköpings stifts bibelsällskap. Tillsammans med Brittiska och Utländska bibelsällskapet spred man billighetsupplagor av helbiblar och Nya testamentet i bygden. Kring sekelskiftet 1800 var Sjögestad ett centrum för herrnhutisk väckelse. 1 af Ekenstam på Solla herrgård spred enligt traditionen biblar bland befolkningen kring 1810, alltså före bibelsällskapens tid. Genom ökat missionsintresse ombildades Linköpings stifts bibelsällskap till ett missionssällskap 1841, dvs samma år som nykterhetsrörelsen startade i Linköping.

  • 20.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ståhling, Magdalena
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Literacy and Childcare. A study of Infant Mortality in a Nineteenth-Century Swedish City1992Conference paper (Other academic)
  • 21.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundin, Jan
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Spatial and Social Aspects on Mortality in Nineteenth-Century Linköping and its Hinterland1991Conference paper (Other academic)
  • 22.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Willner, Sam
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Inflyttare till Linköping under 1800-talet1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 1989 fick Universitetet i Linköping de första leveranserna av datoriserat kyrkboksmaterial. Av detta, som från början var avpassat för forskningens krav, har vi börjat att bygga upp en historisk databas för Linköpingsområdet,Linköpings historiska databas (här benämnd LHDB). Strax efter år 2000  förväntas den geografiska utsträckningen vara färdig och ett område ungefär motsvarande Linköpings nuvarande kommun ska finnas tillgängligt på data. För tillfället är Linköpings stad och det närmaste omlandet registrerat. Det mycket omfattande arbetet med att överföra kyrkböckerna till datamediet har Demografiska databasen i Umeå svarat för. I ett andra steg har därefter Centrum för lokalhistoria vid Universitetet i Linköping bearbetat data och utvecklat enkla program för sökning i databasen. Utöver kyrk.boksmaterialet innehåller databasen en datoriserad version av Tabellverkets sockenstatistik för i stort sett alla församl ingar i Östergötland, dvs befolkningssiffror, yrkesuppgifter mm för tiden 1749-1859.

    Den här lilla uppsatsen om inflyttningen till Linköping är ett exempel på hur uppgifter ur databasen kan användas, och hur annat källmaterial kan kopplas ihop med databasens människor. Egentligen grundar sig innehållet i uppsatsen på flera olika studier, som på så sätt också illustrerar hur olika användare kan nyttja datamaterialet. Jan Sundin och Sven Hellström har gjort ett antal initiala studier över flyttningsmönster i Linköpingsbygden på 1830-, 1850- och 1870-talen tänkta att användas i ett europeiskt komparativt projekt om industristadens uppkomst. Därefter har en rad uppsatser skrivits på grundnivån i ämnet historia i Linköping. Tomas Widholms studie över samtliga inflyttare 1862 och 1868 förtjänar att nämnas, liksom Håkan Löfgrens uppsats om inflyttaröden. För att utöka kunskapen också till 1880-talet, den mest hektiska inflyttningsperioden, har studier av inflyttare åren 1880-1885 genomförts under Hans Nilssons ledning. Behjälpliga i detta arbete har Camilla Knudsen och Ingrid Olsson varit. För att bättre se vilken roll giftermålen har haft för att göra människor bofasta har Sam Willner gjort en giftermålsstudie. Willner har också svarat för sammanställningen av resultaten från de olika delstudierna. När inte annat anges är Linköpings historiska databas källa till uppsatsen.

    Utöver traditionellt universitetsfolk, som studenter och forskare, lämpar sig databasen för användning i släktforskn ing och på olika stadier i ungdomsskolan samt i lärarutbildningen. Genom uppgifterna i databasen kan skolhistorien bli konkret och gripbar. Den ger grundläggande demografiska fakta om befolkningen. Annat historiskt källmaterial som till exempel bouppteckningar, skattelängder, brev, fotografier, kartor och ritningar kan tillsammans med databasen ge en omfattande bild av levnadsvillkoren förr i tiden.

  • 23.
    Nordenfelt, Lennart
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Five Studies in Action Theory1984Book (Other academic)
    Abstract [en]

    The essays presented in this collection were written over a long period. The first two : "On the Classification of Verbs and Actions" and "On von Wright's Theory of Action" constitute steps in my preparation for the book Events, Actions, and Ordinary Language, Lund 1977. Much of the contents of the former paper was carried over to the book, whereas the analyses in the latter paper were more or less completely left out. These papers have not been published before .

    "On Various Forms of Interaction" is a development of soroe ideas in Events, Actions, and Ordinary Language. This paper was previously published in Swedish in Henschen-Dahlqvist A-M ed. Filosofiska smulor, Festskrift tillägnad Kon rad Marc- Wogau på hans 75-årsdag, Uppsala 1977.

    "Action- Explanations Reconsidered" was wri t ten in 1981 and has not been previously published . It is a short presentation of a basic idea in my dissertation Explanation of Human Actions, Uppsala 1974, as well as a commentary on sorne criticisrns that could be (and partly have been) directed against it .

    "On Not Being Able To Act", finally, is a slightly modified version of a paper previously published in Pauli T. ed <320311>, Philosophical essays dedicated to Lennart Åqvist on his fiftieth birthday, Uppsala 1982. The analysis sketched in this paper has been more fully developed in my Disabilities and Their Classification, Linköping 1983.

  • 24.
    Nordenfelt, Lennart
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Livskvalitet och hälsa: Teori och kritik2004Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna bok har skrivits parallellt i två olika former, dels som en akademisk avhandling på engelska, dels som en mer populariserad bok på svenska. De analyser som ligger till grund för bokens framställning om lycka och livskvalitet samt mätningen av dessa företeelser utfördes huvudsakligen under min vistelse i Edinburgh, Skottland, våren 1989. Jag är tack skyldig till The Institute for Advanced Studies in the Humanities som erbjöd mig forskarplats under denna period. Jag är också tacksam för de inspirerande samtal om livskvalitet och lycka som jag där hade med professor Timothy Spigge och Dr. Elizabeth Telfer. Dr Telfers egen avhandling Happiness (1989) är kanske den enskilda skrift som mest påverkat mitt eget synsätt i dessa frågor.

    Den grundsyn på hälsa och sjukdom som presenteras i denna bok finns mera utförligt redovisad i mitt arbete On the Nature of Health (1987). Texten i kapitel 1 utgör en bearbetning av min tidigare uppsats: Livskvalitet, en studie av ett begrepp, som publiceras i boken Häsa och värde (1991).

    Liksom i mina tidigare större projekt har jag fått stöd och många kloka synpunkter från professor Ingmar Pörn, Helsingfors. Två danska experter, Erik Ostenfeld och Anton Aggernaes, har givit mig flera värdefulla synpunkter. Jag tackar också mina kollegor på Tema Hälsa och sjukvården i samhället i Linköping för att de hjälpt mig förbi flera av de blindskär som det är så lätt att kollidera med i en framställning som denna. Jag vill särskilt framhålla Bo Petersson, Ingmar Nordin och Per-Erik Liss som läst och kommenterat hela mitt manuskript.

    Linköping i juni 1991

    Lennart Noredenfelt

  • 25.
    Torell, Ulrika
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den rökande människan.: Bilden av tobaksbruk i Sverige mellan 1950- och 1990-tal2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation deals with the cultural representations of smoking in Swedish popular press, books of etiquette, advertisment, popular medicine publications, and the health education genre. The questions focus on how tobacco has been used to represent specific values, ideas and ideals in relation to social and cultural contexts, as well as to femininity, masculinity, social stratification, risk, and health. An overall prpose is to show how meaning has been generated around tobacco during a period in which the risk involved in smoking have come to be more clearly defined.

    The study is organized around five analytgical headings. Part I, Refinement, is mainly concerned with the constitution of the the cultural roles of tobacco by means of the contemporary social mobility, class structure, and the gender order in Swedish society of the 1950s. Part II, Consumtion, focuses on structural changes in the tobacco industry during the 1960s, and the risk warnings from the medical shere. Part III, Restriction, deals with how public opinion and debates, legal trials, regulations, and governmental investigations concerning advertising influenced the images of smoking in the 1970s. Part IV, Responsibility, focuses on how the term passive smoking influenced the cultural representations of tobacco in the 1980s. Part V, Split Vision, reflects the accelerating tension between the tobacco industry and the public authorities in the 1990s. as well as how the concept of moderation and ritualized smoking functioned to re-legitimize tobacco use in the popular culture.

  • 26.
    Åhren Snickare, Eva
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Döden, kroppen och moderniteten2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation deals with attitudes towards death and the dead body in Sweden during the late 19th and the early 20th centuries. This was a period of intense social and cultural change, during which Sweden was transformed from an agricultural society to a modem industrial state. The process of modernisation included changes in the practices of handling dead human bodies. The purpose of this dissertation is to shed light upon the impact of modernity on the cultural customs and practices surrounding the dead body. The questions focus upon the cultural roles of the dead body: the meanings that have been attributed to it in different social contexts; the cultural configurations of varying attitudes; and the implications of these attitudes on courses of action and social organisation.

    The book contains five empirical chapters, each one centred on a specific cultural phenomenon. Cbapter 11, "The Use of the Dead to the Living" is a study of the use of dead bodies in anatomical and pathological science and education. This was a controversial practice, evoking protests from the public and giving the legislator the difficult task of adapting both to the doctors and the public. Chapter III, "Death on Display", considers medical science as a visual culture and puts it in relation to the commercial display of dead bodies in popular wax museums - a series of representing and ordering practices connect the two cultural spheres, which are regarded as parts of the same spectacular visual culture. Chapter IV, "Preparing the Dead Body", shows how the customs of washing and clothing the deceased changed from being the work of women into a task for specialisedprofessionals - the undertakers. Chapter V, "Pictures of Death", is a study of postmortem photography, a genre of pictures which was frequent in the family albums during the decades around 1900, but which did not survive in the visual culture of the 20th century. Finally, chapter VI, "Purifying Flames", deals with the introduction and establishment of cremation in Sweden. The new, hygienic technique of disposal is considered as congenial with modem attitudes towards thedead body - a frightening, ambiguous object, at the same time refuse matter and the remains of an individual that should be handled with reverence and respect.

1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf