liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 82
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Gustavsson, MariaLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.Fejes, AndreasLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden2017Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden
  • 2.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Fejes, Andreas
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Professional practice, education and learning: A sociomaterial perspective2018In: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 40, no 3, p. 239-241Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, National Centre for Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, National Centre for Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Hälsofrämjande arbetsplats: att skapa möjligheter för lärande och hälsa2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2002-hösten 2003 genomfördes ett interventionsprojekt vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Projektet syftade till att utveckla förutsättningarna och kompetensen inom organisationen att hantera frågor som främjar hälsa.

    Alla medarbetare på kliniken har träffats i arbetsgrupper och under handledning arbetat enligt problembaserat lärande med frågor som berör hälsa i arbetet. Grupperna dokumenterade sitt arbete i s.k. loggböcker, samt i rapporteringar från två heldagar då alla medarbetare samlades. Ett strategiskt urval av medarbetarna har intervjuats vid interventionens början, samt efter avslutad interventionstid. Personalen har även följts med landstingets personalenkät och sjukfrånvarostatistik.

    Interventionsprojektet har lett fram till en mängd förbättringsförslag och genomförda åtgärder på alla nivåer i organisationen, såsom t.ex. ökad medicinsk-teknisk kompetens, förbättrat socialt klimat, ökad regelbundenhet i personalutvecklingssamtal, ökade förutsättningar för patientflödet i verksamheten och utveckling av strategier för att hantera långtidssjukskrivna. PB-gruppernas rangordning av prioriterade områden för hälsofrämjande utvecklingsarbete var ledarskap, organisation, kompetens, information och kommunikation, samt vårdkvalitet.

    Interventionen har bidragit till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personalen, vilket har inneburit både ett individuellt och ett kollektivt lärande. Personalen har också under interventionsprojektet ökat sin kompetens att hantera verksamhetsförändringar.

    Medarbetarna har utvecklat synen på hälsa, och vad som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Interventionsprojektet har belyst vikten av reflektion under arbetstid, samt betydelsen av delaktighet under förändringsprocesser.

    Resultaten visar på tre framträdande faktorer av betydelse för genomförandet och utfallet av interventionsprojektet. För det första har ledningen en väsentlig roll i utvecklingen av hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Ledningen behöver stötta och legitimera  utvecklingsarbetet. Ett sådant hälsofrämjande ledarskap ställer krav på kompetens hos ledningen. Ledare behöver därför extra stöd och utvidgad kompetens i hälsofrämjande utvecklingsarbete.

    För det andra är det viktigt att organisera för lärande och kollektiv reflektion. Det kräver en medveten strategi. Det problembaserade arbetssättet under interventionsprojektet har fungerat som ett forum där medarbetarna kontinuerligt har fått utrymme att tänka i nya banor. Resultatet av en sådan organisering för lärande har givit utslag i verksamheten i form av olika åtgärder och förändringar.

    För det tredje har de problembaserade grupperna fungerat som en buffert i organisationen, där medarbetarna har lärt en handlings- och förändringsberedskap. De har ökat sin kompetens i att hantera inre och  yttre krav på förändring, liksom att påverka sin egen organisation i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats.

    Download full text (pdf)
    Hälsofrämjande arbetsplats : att skapa möjligheter för lärande och hälsa
  • 4.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Quality Technology and Management. Linköping University, The Institute of Technology.
    Harlin, Ulrika
    Swerea IVF, Sweden Chalmers, Sweden .
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Safsten, Kristina
    Jonköping University, Sweden .
    New ways of organizing product introductions2012In: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 41, p. 4856-4861Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to describe and reflect on an interactive research approach used to address the challenges on how to improve product introductions, the part of the product realization process associated with the transfer of a product from product development to serial production. In the interactive research approach, research results as well as improvement of practice are given equal importance. The collaboration between researchers and practitioners therefore addresses both the focus and the process of the change. The approach includes four main iterative steps: 1) mapping/diagnosis, 2) feedback of results, 3) participation in development activities, and 4) follow-up/evaluation. The paper reports findings from interactive research in one company within office product industry and one company group, consisting of three company units within the engine industry. Preliminary findings indicate that the participating companies afterwards work in a more structured way with product introductions and that the employees have gained deeper knowledge about product introductions as well as experienced the advantages of working across functional boundaries. Furthermore, the interactive research approach is suitable to run projects from an ergonomics perspective as it focuses on developing both practice and theory, it is human-centered, and it emphasizes broad participation from practitioners.

  • 5.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Quality Technology and Management. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Harlin, Ulrika
    Swerea IVF AB, Mölndal.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Säfsten, Kristina
    Jönköping University, School of Engineering.
    Development activities in product introductions – a cross functional approach2011Conference paper (Other academic)
  • 6.
    Bivall, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköping University, HELIX Competence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lindh, Annika
    Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Society and Health.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Students’ interprofessional workplace learning in clinical placement2021In: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 11, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ learning in the workplace during their clinical placements is an important part of their education to become healthcare professionals. Despite the number of studies of student interprofessional learning in clinical placements, little is still known about the significance of interprofessional learning and how it is facilitated and arranged for to occur. This article aims to investigate interprofessional learning between students collaborating in a workplace-driven arrangement integrated into a clinical placement. A focused ethnographic research approach was applied, comprising observations of ten students participating in the arrangement organised by clinical supervisors on a medical emergency ward at a Swedish university hospital, followed by group interviews. Using a boundary-crossing lens, the article analyses the workplace arrangement, in which students’ learning across professional boundaries and their negotiations around a boundary object were prerequisites to coordinate their interprofessional knowledge and manage emerging challenges while being in charge of care on the ward.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Conditions for presenteeism and production in changing organizations2015In: Sustainable development in organizations: studies on innovative practices / [ed] Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten, Malin Tillmar, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, p. 42-56Chapter in book (Refereed)
  • 8.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lundqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Reineholm, Cathrine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Fagerlind, Anna-Carin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Karlsson, Nadine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science.
    Eklund, Jörgen
    Avdelningen för ergonomi, Skolan för teknik och hälsa, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Leading and organising for health and productivity.2012Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Ekholm, Bodil
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Ellström, Eva
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    Ellström, Per-Erik
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    Utvecklingsinriktat lärande och arbetslagsdriven verksamhetsutveckling i kommunal verksamheter.2003In: Högskola och samhälle i samverkan - HSS,2003, 2003Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Ellström, Per-Erik
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lärande produktion1996In: Livslångt lärande / [ed] Per-Erik Ellström, Bernt Gustavsson, Staffan Larsson, Lund: Studentlitteratur , 1996Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Ellström, Per-Erik
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Svedin, Per-Olof
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Lärande i en temporär organisation - en studie av ett företagsinternt utvecklingsprogram för processoperatörer.2000Report (Other academic)
  • 12.
    Fagerlind, Anna-Carin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Gun
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Experience of work-related flow: Does high decision latitude enhance benefits gained from job resources?2013In: Journal of Vocational Behavior, ISSN 0001-8791, E-ISSN 1095-9084, Vol. 83, no 2, p. 161-170Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Flow is an experience of enjoyment, intrinsic motivation and absorption, which may occur in situations involving high challenges and high skill utilization. This study investigated the likelihood of experiencing work-related flow in relation to the job strain categories of the demand–control model, and to job resources such as social capital and an innovative learning climate. A questionnaire was sent out to employees in nine Swedish organizations (n = 3667, 57% response rate). Binary logistic regression analysis was performed. The results show that active jobs, low-strain jobs, a high degree of social capital and innovative learning climate increased the likelihood of experiencing work-related flow. In jobs with high decision latitude, regardless of demands, there was an increased likelihood to benefit from social capital and an innovative learning climate. The results emphasize the importance of autonomy and skill utilization, to enable the use of additional job resources in order to promote work-related flow and well-being at work.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Karlsson, Nadine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    The effect of lean tool use and work conditions on employee health: a longitudinal multilevel study2015Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Objectives: Although lean production is an increasingly common approach to increase the efficiency of organisations, its effect on employee health is not clear. This longitudinal study investigates the effect of lean tool use and work conditions on work-related flow. Flow is a measure of health that reflects the experience of intrinsic motivation, absorption and work enjoyment.

    Methods: A questionnaire was sent to employees in seven organisations on two occasions with an interval of two years (n =1722). Multilevel linear regression analyses were used in order to investigate the association between the use of lean tools (i.e. standardisation, value stream mapping, visual monitoring, housekeeping and resource reduction), decision latitude, social capital, and innovative learning climate at baseline, and work-related flow at follow-up.

    Results: In multivariate analyses, adjusted for flow at baseline, use of lean tools was positively associated with work-related flow at follow-up. When the tools were investigated separately, only value stream mapping remained significant after adjustment for work conditions and flow at baseline. Social capital and decision latitude were positively associated with flow at follow-up. Flow at baseline and follow-up were strongly associated.

    Conclusions: The extent to which lean tool use has an effect on employee health depends on which tools are used. Work conditions that support learning, such as decision latitude and social capital, are associated with a longitudinal increase in the experience of work-related flow, and are important for gaining health-promoting benefits from the use of lean tools.

  • 14.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Karlsson, Nadine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Johansson, Gun
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Associations between organisation of work, work conditions, work-relatedf low and performance: a multilevel analysis2015Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how organisation of work in terms of sociotechnical characteristics and use of tools inspired by lean production, and psychosocial conditions at the workplace, are associated with work-related flow and performance.

    A questionnaire including questions concerning work organisation, psychosocial work conditions, work-related flow and self-rated performance was sent to employees in ten Swedish organisations; 4442 people (56%) responded. Multilevel logistic regression analyses were used in order to investigate organisation of work and work conditions in relation to work-related flow and performance. In addition, the association between work-related flow and performance was investigated.

    Our results show that a high degree of lean tool use in combination with a low degree of sociotechnical characteristics was negatively associated with work-related flow but positively associated with performance. When decision latitude, social capital, and innovative learning climate were included in the model, the association was no longer significant in relation to work-related flow, but remained and was strengthen in relation to performance. Work-related flow had a positive association with performance.

    The conclusion is that work-related flow and work conditions that enable individual and collective skill use are important for increased performance. When lean tools are used to a high degree, good decision latitude, social capital and innovative learning climate buffer negative effects on health, and increase performance.

  • 15.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Karlsson, Nadine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Johansson, Gun
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Lean production tools and decision latitude enable conditions for innovative learning in organizations: a multilevel analysis2015In: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 47, p. 285-291Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The effect of lean production on conditions for learning is debated. This study aimed to investigate how tools inspired by lean production (standardization, resource reduction, visual monitoring, housekeeping, value flow analysis) were associated with an innovative learning climate and with collective dispersion of ideas in organizations, and whether decision latitude contributed to these associations. A questionnaire was sent out to employees in public, private, production and service organizations (n = 4442). Multilevel linear regression analyses were used. Use of lean tools and decision latitude were positively associated with an innovative learning climate and collective dispersion of ideas. A low degree of decision latitude was a modifier in the association to collective dispersion of ideas. Lean tools can enable shared understanding and collective spreading of ideas, needed for the development of work processes, especially when decision latitude is low. Value flow analysis played a pivotal role in the associations.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Gendered Vocational Identities – Female Students' Strategies for Identity Formation During Workplace-Based Learning in Male-Dominated Work2021In: International Journal for Research in Vocational Education and Training, ISSN 2197-8638, Vol. 8, no 3, p. 334-354Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: This article investigates female vocational students' strategies for becoming part of a workplace community, what these strategies are and how they are tied to the formation of vocational identities within male-dominated industrial work. Of particular interest is how female students enrolled on Swedish upper secondary industrial programmes experience workplace-based learning at industrial workplaces as part of their vocational education. The theoretical framework derives from Wenger's concept of community of practice, but his theoretical concept does not explicitly include gender dimensions. Therefore, the concept of community of practice is also combined with Paechter's assumption of gender, whereby femininity and masculinity can be considered as different communities of practice. 

    Methods: The article draws on evidence from a Swedish study based on interviews with 20 female students enrolled on the industrial programme at six upper secondary schools. In this vocational programme, there is a distinct gender distribution and only a small minority of the students on the programme are girls. In the analysis, the focus is on the female students' strategies used during workplace-based learning to become part of the work community which consists almost exclusively of male workers.

    Findings: The female students deliberately negotiated vocational identities as female industrial workers to become accepted in the male-dominated work community. The findings highlight three specific strategies that the female students used: Acting like gender does not matter, acting like boys (not like drama queens), and acting tough and joking around. The female students' strategies were part of – and tied to – a complex vocational identity formation process that featured contradictory requirements. By taking individual responsibility, they identified relevant information for becoming industrial workers and chose to act like boys. The female students saw no problem with being a girl, yet they struggled with implicit, diffuse and hidden gender structures and prejudices in the male-dominated industrial companies. Nevertheless, they strived for what they perceived to be an attractive vocational identity as industrial workers; it was an alternative, atypically feminine way of being that attracted the female students. 

    Conclusions: The study concludes that female students mostly rely on their individual agency when interacting with others in the male-dominated workplace community. A "gendered vocational identity" is formed which shows that the identity formation of female students is a complex double process, in which vocational and gender identities are formed simultaneously and in parallel within the male-dominated workplace. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elevers strategier för lärande av ett yrke på arbetsplatser2018In: Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, p. 101-117Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Louise
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Vocational students' identity formation in relation to vocations in the Swedish industrial sector2019In: Nordic Journal of Vocational Education and Training, E-ISSN 2242-458X, Vol. 9, no 2, p. 91-111Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article investigates vocational identity formation among students studying vocational education programmes that focus on vocations within Sweden’s industrial sector. The empirical material is based on twenty-eight qualitative interviews with students enrolled on industrial programmes at four upper secondary schools. Taking a situated learning perspective as our starting point, the study reveals how the students’ vocational identity formation can be understood by examining their learning trajectories, which are shaped by their social backgrounds, their perceptions of workplace-based learning and industrial vocations, and their thoughts about their vocational futures. The findings demonstrate that students’ vocational identity formation is not a single linear process. On the contrary, three learning trajectories emerged which correspond to three different student groups. The students oriented towards commitment intended to work in industrial vocations, while the students oriented towards flexibility were open to the possibility of careers outside the industrial sector, and the students oriented towards ambivalence had no obvious plans for their vocational futures. In conclusion, this article suggests that in order to better understand the formation of vocational identities, the notions of learning trajectory types and social categorisations need to be considered in greater depth and understood in relation to the upper secondary school environment.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX). Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX). Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    Situated gendered learning in management2009In: 6th International Conference on Researching Work and Learning, Roskilde 28 June - 1 July, 2009, 2009, p. 1-17Conference paper (Refereed)
  • 20.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Exploring the learning potential in problem handling - an empirical study of process operator work.1998In: European Conference on Educational Research ECER,1998, 1998Conference paper (Refereed)
  • 21.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX).
    Facilitating expansive learning in a public sector organization2009In: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 31, no 3, p. 245-259Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss how learning opportunities can be organized to promote expansive learning in work practice. The discussion draws on results from a case study examining local development work and conditions that facilitate processes of expansive learning in a work team within a public sector organization in a Swedish municipality. An interactive research design was used. Data were collected over almost four years through individual and group interviews with 12 workers in a work team and their three managers. In addition data were collected through observations of team meetings. The findings demonstrate that work can be organized as a learning environment to facilitate expansive learning even in a resource-limited public sector organization. Furthermore, patterns of expansive learning were evident in the work team's new work activities and new relationships in the organization. The findings also demonstrate the need to support managers in developing a role to facilitate expansive learning. However, the need for and extent of external support for promoting expansive learning in practice vary in different situations and stages during the development work.

  • 22.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Hälsofrämjande på en Akutklinik - lärande genom arbetsplatsbaserat utvecklingsarbete2008In: Tidsskrift for Arbejdsliv, ISSN 1399-1442, Vol. 10, nr 2, p. 46-60Article in journal (Refereed)
  • 23.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    Learning and propensity for changing the job or life situation during downsizing and redundancy2010Conference paper (Other academic)
  • 24.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Learning and propensity for changing the job situation during downsizing2011Conference paper (Refereed)
  • 25.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Learning and propensity for changing the job situation during downsizing2012In: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 24, no 7/8, p. 497-508Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – To investigate individuals’ learning and propensity for changing their job situation during downsizing in a company.

    Design/methodology/approach – A case study was carried out in an industrial company that had undergone major downsizing to adapt to changes in production. Approximately 100 employees retrained at the company’s training program and 350 employees received notice to quit their jobs. Data for this study consisted of qualitative interviews with 20 workers who faced different transition situations.

    Findings – Three general learning trajectories labelled stayers, leavers and reemployed leavers emerged as a consequence of the downsizing. The stayers were the individuals who remained at the company and later retrained to new jobs. The leavers were the individuals who more or less voluntarily left the company to start a new career. The reemployed leavers were dismissed and left involuntarily but were later reemployed at the company.

    Practical implications – In cases of downsizing it is important that the organization meets latent wishes for change and considers differentiated reactions connected to age, length of employment, former education, etc. among workers who face different transition situations.

    Originality/value – The results imply that the learning trajectories were shaped through participation, thus learning, in the transition program and workplace activities. Each worker has a specific history of experience which shape their disposition to learning and in which way they are able to adjust to a new job situation.

  • 26.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lärande i processoperatörsarbete: möjligheter och utmaningar2014In: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström / [ed] Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014, p. 108-118Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är drygt femton år sedan Styrelsen för teknisk utveckling (STU), senare NUTEK, initierade det tioåriga forsknings- och  utvecklingsprogrammet Driftsutvecklingssystem för Processindustrin (DUP). Programmet som pågick mellan 1987–1996 omfattade 100 projekt vilka fokuserade processoperatörens arbete, och hur dennes yrkesskicklighet togs tillvara och utvecklades inom processindustrin. Särskilt betonades operatörens förmåga att styra processer och dennes roll i utveckling av effektiva processtöd för att uppnå goda produktionsresultat. DUPprogrammets inriktning mot operatörens lärande och yrkesskicklighet parallellt med utformning av teknik engagerade en rad olika forskare från ett flertal discipliner. DUP-programmet ses som en av de första satsningarna där beteendevetare gavs möjlighet att forska under samma villkor som tekniker för att lösa disciplinöverskridande problem i processindustrin (Tengblad och Walldius, 2007). Per-Erik Ellström var en av forskarna i DUP-programmet som studerade yrkeskompetens och lärande i processoperatörers arbete. I denna text är min ambition att återvända till forskning om processoperatörers arbete och lärande, och särskilt diskutera möjligheter för lärande i högautomatiserad processindustri. Jag gör dock inte anspråk på att ge en heltäckande bild utan fokuserar på några frågor. De frågor jag ställer mig drygt femton år senare är: Har den relativt stabila bild av operatörsarbete som tidigare framträtt i forskningen förändrats? Vilka möjligheter för lärande finns i processoperatörsarbetet? Vilka lärutmaningar finns i processoperatörsarbetet om man blickar framåt?

    Download full text (pdf)
    Lärande i processoperatörsarbete: möjligheter och utmaningar
  • 27.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Lärande i åtstramningstider - det tar tid2006In: Tid för utveckling? / [ed] Kerstin Ekberg, Jörgen Eklund, Per-Erik Ellström, Stina Johansson, Lund: Studentlitteratur , 2006, 1, p. 53-79Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

  • 28.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX). Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    Organisering och rörlighetsmönster vid omställningsarbete i ett verkstadsindustriföretag2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att kartlägga och bidra till en ökad förståelse för ett omställningsarbete inom ett verkstadsindustriföretag samt individers benägenhet att under dessa omständigheter bryta upp från arbetet, yrket eller arbetsplatsen och söka sig vidare arbets- och yrkesmässigt. Omställningsarbetet som är i fokus initierades i företaget hösten 2004 och fortsatte därefter gradvis 2005 och trappades upp med varsel om uppsägning i början av 2006. Av de 350 som fick lämna företaget träffade cirka 200 anställda individuella uppgörelser med arbetsgivaren, medan 146 blev uppsagda. Arbetsgivaren omskolade också cirka hundra anställda till bristyrken i företaget. Omställningsarbetet pågick därefter under 2007 och 2008.

    En interaktiv forskningsansats har tillämpats i detta forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket betyder att planering och genomförande av forskningsarbetet skett i dialog med praktiker. Den empiriska basen utgörs i huvudsak av nio aktörsintervjuer samt tjugo intervjuer med individer som på olika sätt kom i kontakt med omställningsarbetet och dess åtgärder: omskolning, individuella uppgörelser och uppsägning.

    Resultaten i denna studie visar att i detta omställningsarbete framträder tre generella rörlighetsmönster: stannarna, lämnarna och återanställda lämnarna.Stannarna är de individer som aktivt valde att vara kvar på företaget och som senare omskolades till nytt yrke. Lämnarna är de som valde att lämna företaget för en ny arbets- och yrkesmässig karriär. Återanställda lämnarna är de som tvingades byta arbete, men senare aktivt valde att återvända till företaget. Man kan utifrån resultaten i denna studie också konstatera att vissa individer varit mer utvecklingsorienterade än andra. Det kan finnas en mängd förklaringar till ett mer utvecklingsorienterat förhållnings- och handlingssätt men tre aspekter verkar ha varit betydande: (a) individens personliga förutsättningar, (b) viljan till att frivilligt röra sig inom eller från företaget, samt (c) omgivningens stöd och tillfälligheter som inträffat under omställningsarbetet. Yttre omständigheter som under omställningsarbete kan ha fungerat som stöd i individernas sökande efter annat jobb eller annan sysselsättning, och som kan ha ökat rörligheten inom eller från företaget är: omställningsarbetets organisering, aktörernas tidiga involvering och tidiga samarbetsinsatser, erbjudande om olika typer av omställningsåtgärder/aktiviteter däribland verktygslådan samt löpande personalavveckling parallellt med stegvis personalomflyttning.

    Download full text (pdf)
    Organisering och rörlighetsmönster vid omställningsarbete i ett verkstadsindustriföretag
  • 29.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    Organizing for learning opportunities in a public sector organization2007In: The second Nordic Conference on Adult Education,2007, 2007Conference paper (Refereed)
  • 30.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Organizing for learning opportunities in a resource squeezed public sector organization2006In: The joint Linköping University - Roskilde University Conference in Linköping 17-18 april 2006,2006, 2006Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

      

  • 31.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Potentialer för lärande i processoperatörers arbete: En studie av operatörers lärande och arbete inom högautomatiserad processindustri2000Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation is concerned with potential for learning in process operator work. The purpose of this thesis is to study and contribute to increased understanding in different conditions which can be assumed to create potentials for learning in the daily work of the process operators' .

    The thesis presents a contextual perspective on learning based on situated learning and activity theory. Learning is in some sense both recreative and developmental. Recreative learning takes place in many daily situations where people become better at doing what they already do at work. In all work which, in some sense, is recreative, there is a trivial variation that may lead to a new understanding and the development of new approaches and working methods, but there is also something long-lasting that extends outside the situation and which mayencourage the development of activity systems and communities of practice.

    The empirical study is based on case studies of four teams at apaper mill. The four shift teams differ since they are located in different production environments with unique qualities and have different work organizational conditions. The study uses diaries, interviews, documents and informant interviews to collect empirical information.

    It appears from the results that the common characteristics shared by the shift teams predominate. One finding is that different positions and operators have access to different machines and workstations within the department. In many situations, the operators must balance what they are allowed to do and what they are able to do in the shift teams. In the teams, common competence is of great or even decisive importance for the cooperation that develops. Another important result is that there are differences between more experienced and less experienced operators. These differences are reflected in their action and interaction pattems, Le. what they do (and in particular do not do) and how interaction takes place between more experienced and less experienced operators in the shift teams.

    Download full text (pdf)
    Potentialer för lärande i processoperatörers arbete : En studie av operatörers lärande och arbete inom högautomatiserad processindustri
  • 32.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Potentialer för lärande i processoperatörsarbete2004In: Lärande och förändring i organisationer: om pedagogik i arbetslivet / [ed] Per-Erik Ellström & Glenn Hultman, Lund: Studentlitteratur , 2004, p. 65-87Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik. Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.

  • 33.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Potentialer för lärande i processoperatörsarbete: Ett kontextuellt perspektiv.2005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, no 3/4, p. 244-255Article in journal (Refereed)
  • 34.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life.
    The potential for learning in industrial work2007In: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 19, no 7, p. 453-463Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this article is to discuss the potential for learning that is present for process operators in their work at a paper mill. The term learning potential is used to denote the opportunities operators have for learning in their daily work. Design/methodology/approach - A case study of the work and learning of process operators in four different shift teams in four different departments at a paper mill, using diaries and interviews, provides the data for identifying potential for learning in the work of process operators. Findings - Findings show that the work of operators is dominated by an adaptive form of learning, that is becoming better at an already known task, and solving daily work problems. At the same time there is potential for a more development oriented learning, but with a local and ad hoc emphasis in the shift teams. However, the desire and willingness of the operators is important for the utilization of existing learning potential. Research limitations/implications - In general, limitations of the case study methodology mean that it may not be possible to generalize to other industrial and organizational settings. Practical implications - The research highlights that there is potential for learning, but the "invisible" learning that is found on the shopfloor in the shift teams must be supported by the company so that it can lead to development of the organization. Originality/value - The research has indicated that potential for development has a mainly local and ad hoc emphasis, primarily through the contradictions that exists in shift teams. Nothing, however, indicates that this potential might also include development of the organizational level at the paper mill.

  • 35.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barajas, Josefin
    Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Kompetensförsörjning och rehabilitering - rörlighetens två stuprör: En studie om rörlighet inom och mellan organisationer2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande rapport är att bidra till ökad kunskap om uppfattningar om rörlighet i arbetslivet, hur samverkan för rörlighet utformas i praktiken, och förutsättningar för rörlighet inom och mellan organisationer. I detta projekt har samverkan skett med olika praktiker, framför allt med ringsamordnare, arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare i de två företagsringarna från Boxholm respektive Norrköping som varit delaktiga i projektet. Den empiriska basen utgörs i huvudsak av intervjuer med aktörer som företräder företagsringarna, arbetsgivare, fackliga organisationer samt offentliga myndigheter, främst Försäkringskassan men även bl.a. Länsarbetsnämnden, Företagshälsovården och Hälso‐ och sjukvården.

    Två övergripande slutsatser om rörlighet inom och mellan organisationer dras utifrån detta forsknings‐ och utvecklingsprojekt. Den första slutsatsen är att olika aktörers arbete med att försöka stödja rörlighet inom och mellan organisationer sker i två s.k. stuprör – kompetensförsörjning och rehabilitering. Dessa stuprör kan, men behöver inte nödvändigtvis ha med varandra att göra. Så länge det inte finns ett helhetsperspektiv på rörlighet trampar varje aktör på i sitt eget stuprör.

    Öppningen kan vara att på gemensam grund utveckla nya strategier för att hantera frivillig men även påtvingad rörlighet för att stödja lärande, hälsa och verksamhetsutveckling inom och mellan organisationer Detta förutsätter ett ökat lärande om hur rörlighet kan främja såväl människors som organisationers utveckling och hälsa, samt nya samverkansformer och tydligare aktörsroller och beröringspunkter för att mer effektivt kunna hantera rörlighet inom och mellan organisationer.

    Den andra slutsatsen är att företagsringar är nödvändiga, men inte ett tillräcklig forum för rörlighet åtminstone om man inte bara vill begränsa rörlighet till rehabilitering. Företagsringar lägger fokus på rehabilitering. Företagsringar är en god resurs då inget annat har lyckats i rehabiliteringsarbetet. Om företagsringar ska vara det verktyg för rörlighet som önskas, pekar resultaten på behov av att bredda perspektivet på rörlighet och att arbeta mer med olika typer av rörlighet. Detta kan dock företagsringar inte göra själva eftersom arbetsgivare ”betalar” för de tjänster de vill att företagsringen ska utföra. Om tjänster ska utvecklas krävs att arbetsgivarna i ringen ställer krav på nya tjänster, vilket skulle innebära att företagsringar kan få en mer betydande roll vid för rörlighet. Viktiga frågor är vilket syfte ringen ska ha? Är ringen enbart en arena för rehabilitering eller ska ringen ha en annan roll i stödjandet av rörlighet inom och mellan organisationer, d.v.s. vara en arbetsmarknadsintermediär?

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Bivall, Ann-Charlotte
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lindh Falk, Annika
    Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Society and Health.
    Verksamhetsförlagd utbildning: - mellan högskola och vård- och omsorgsgivare2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     Denna rapport redovisar erfarenheter och lärdomar från ett forskningsprojekt som handlar om att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning som ett led i att möta förändringar inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter. Utmaningar kan gälla organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet och olika vård- och omsorgsgivare, men även förändrade förutsättningar på arbetsplatser som formar verksamhetsförlagd utbildning till innehåll och de möjligheter studenter har till professionellt och interprofessionellt lärande i praktiken. Rapportens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan högskola och vård- och omsorgsgivare, och vad som händer på arbetsplatser när nya arrangemang genomförs för att möjliggöra professionellt och interprofessionellt lärande som ett moment under verksamhetsförlagda utbildning. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor:Hur organiseras verksamhetsförlagd utbildning inom och mellan högskola och vård- och omsorgsgivare?Hur sker samverkan kring organisering av verksamhetsförlagd utbildning?Hur sker studenters professionella och interprofessionella lärande i praktiken under verksamhetsförlagd utbildning?Vilka förutsättningar och utmaningar kan identifieras på organisations- och arbetsplatsnära nivå gällande att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning? 

    Forskningsprojektet omfattar två delstudier genomförda under tidsperioden 2017 till och med 2019. I delstudie 1 ligger fokus på hur verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar organiseras och hur aktörer samverkar vid planering och utförande av verksamhetsförlagd utbildning för att tillgodose studenters behov av utbildningsplatser. Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med centrala aktörer som har till uppgift att organisera verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet (medicinsk fakultet) och vård- och omsorgsgivare (en Region och en kommun). I delstudie 2 ligger fokus på studenters professionella och interprofessionella lärande på arbetsplatser. Ett särskilt fokus ligger på arbetsplatsdrivna arrangemang som stödjer studenters interprofessionella lärande, så kallade IPL-arrangemang, som en del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det empiriska materialet baseras på fallstudier genomförda på arbetsplatser inom ett universitetssjukhus och två kommunala omsorgsverksamheter. Datainsamling har skett genom observationer av tre IPL-arrangemang, sju fokusgruppintervjuer med totalt 23 studenter och 13 individuella intervjuer med vårdpersonal/handledare på arbetsplatserna.Resultatet aktualiserar en rad frågor om verksamhetsförlagd utbildning och särskilt arbetsplatsdrivna IPL-arrangemang inom vård- och omsorgsverksamheter. En sådan fråga gäller hur planeringspusslet kan hanteras på ett sätt som underlättar organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre huvudmännen. Vid sidan av den nära samverkan som finns mellan medicinska fakulteten och Regionen respektive kommunen är det viktigt att fundera över om det finns behov av samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre parterna kring den logistik som krävs för att organisera verksamhetsförlagd utbildning. Att ett sådant behov finns kan avspeglas i den problematik de centrala aktörerna befinner sig i. Trots fokus på långsiktighet genom samverkan mellan utbildning och vård- och omsorgsutövare i olika forum, får det arbetet ofta stryka på foten då arbetet med att lösa ständigt närvarande akuta lägen som finns inom dygnet-runt-verksamheter i praktiken upptar större delen av arbetsutrymmet.En annan central fråga, är frågan varför läkarprogrammet skiljs från övriga vårdprogram när det gäller rutiner för beställning av utbildningsplatser. Detta kan relatera till dels det ovan nämnda dilemmat med samordning av verksamhetsförlagd utbildning, dels till en uppdelning som inte direkt gynnar interprofessionellt lärande mellan studenter från olika utbildningar.

    Interprofessionellt lärande och samarbete lyfts idag fram som både en nödvändighet och en möjlighet för framtidens hälso- och sjukvård i nationella såväl som internationella sammanhang. Med tanke på framtida behov och förändringar, kan man fundera på universitetets roll för att samorganisera professionerna. Interprofessionellt lärande omfattar mer än att träna samarbete utan det förutsätter att studenter – även läkarstudenter, ges möjlighet att över tid få sätta sitt eget yrkesperspektiv gentemot andra professioners perspektiv och på så sätt utveckla en yrkeskunskap om sin profession i förhållande till andra professioner.Slutligen, vill vi lyfta ytterligare en central fråga, som också är i behov av forsknings­mässig uppmärksamhet, gällande vilken status arbetsplatsdriva IPL-arrangemang har i förhållande till ’ordinarie’ verksamhetsförlagd utbildning. Vanligtvis utför studenterna professionsspecifikt arbete utifrån professionsspecifika lärande- och kompetensmål och följer sina handledares arbete med fokus på professionsutveckling till skillnad mot de IPL-arrangemang som redovisats i denna rapport som syftar till att stärka studenters interprofessionella lärande och stimulera samarbete över professionsgränser. Sådana arrangemang tycks följa en egen logik inom vilket samarbetet med andra studenter och professioner är något annat än studenter vanligtvis möter under verksamhetsförlagd utbildning. Sådana arrangemang blir också en angelägenhet för arbetsplatsers eldsjälar – ofta huvudhandledare med ambition att utforma ett nytt interprofessionellt moment utöver ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. På central nivå välkomnas initiativ tagna på arbetsplatser för att stödja interprofessionellt lärande, men endast om utövarna är lojala mot de pedagogiska ramar och lärande mål som ställs av utbildningen. Vikten av dessa lokala IPL-arrangemang stannar vid den nytta de kan tillföra den specifika verksamheten, och på central nivå ses de som “goda exempel” vilka gärna får spridas mellan verksam­heter så att även andra kan ta del av dem, inspireras och göra liknande satsningar. Hur detta är tänkt att ske är mindre uppenbart.Det är mot denna bakgrund empiriskt viktigt att studera IPL-arrangemang som lokalt genomförs på arbetsplatser och de förutsättningar de ger studenter för både professionellt och interprofessionellt lärande under olika betingelser. Arbetsplatsen erbjuder en annan pedagogisk miljö som bygger på att tillämpa teoretiska kunskaper och träna profession­ella och interprofessionella färdigheter som utbildningen avsett att ge, men också på ett professionellt och interprofessionellt lärande som handlar om att socialiseras in i en tilltänkt profession genom att anpassa sig till regler, traditioner och professionella hierarkier som gäller inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter.

  • 37.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Learning to promote health at an emergency care department: identifying expansive and restrictive conditions2015In: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 37, no 1, p. 18-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article reports on the findings of a planned workplace health promotion intervention, and the aim is to identify conditions that facilitated or restricted the learning to promote health at an emergency care department in a Swedish hospital. The study had a longitudinal design, with interviews before and after the intervention and follow-up interviews one year after the intervention. Data were collected through individual interviews with employees and managers, in total 69 interviews. In addition, data were collected from documents. The study provided insight into conditions which were found to act as expansive and restrictive reinforcements for learning to promote health. The conclusion is that the workplace health promotion intervention was shaped by conditions that existed outside the local workplace level which restricted the workplace health promotion. Nevertheless, collective employee-driven activities had the capacity to facilitate learning for change in order to create a health-promoting workplace. The advantage of combining theories of learning and workplace health promotion provided a holistic analytical view of learning to promote health at work and helped to uncover and monitor changed conditions during a planned workplace health promotion intervention.

  • 38.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa.
    Fagerlind, Anna-Carin
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Karlsson, Nadine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Lundqvist, Daniel
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Reinerholm, Cathrine
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ledarskap och organisering för hälsa och produktion (LOHP)2011Conference paper (Other academic)
  • 39.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Ekholm, Bodil
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Ellström, Eva
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Ellström, Per-Erik
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Fostering Work-Based Learning in Teams Through an Educational Intervention2004In: European Conference on Educational Research ECER,2004, 2004Conference paper (Refereed)
  • 40.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gendered learning environments in managerial work2010In: Studies in the Education of Adults, ISSN 0266-0830, E-ISSN 1478-9833, Vol. 42, no 2, p. 141-155Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to investigate female and male managers’ learning environments with particular focus on their opportunities for and barriers to learning and career development in the managerial work of a male-dominated industrial company. In the case study 42 managers, 15 women and 27 men in the company were interviewed. The findings demonstrate that the male managers were provided with significantly richer opportunities to participate in activities conducive to learning and career development than were female managers. The opportunities and barriers in terms of horizontal and vertical manager mobility, senior managers’ support, strategic networks, career system, freedom of action and gender stereotypes operated simultaneously as opportunities and barriers to learning and career development for the female and male managers, respectively. The conclusion is that the expansive-restrictive continuum developed by Fuller and Unwin (2004) does not cover the extent to which gender operates as a condition for learning and career development, nor the extent to which the gender order influences the learning environment. Therefore we suggest that the expansive-restrictive model of learning environments would benefit from incorporating or, at least considering, gender dimensions in order to form a gender-sensitive model to analyse learning environments in workplaces.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Lundqvist, Daniel
    Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation.
    Nilsson, Peter
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Work and Rehabilitation.
    Lokalt ledarskap i en global organisation: kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer och utöva ledarskap inom ett verkstadsindustriföretag2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Frågor som rör chef- och ledarskap genererar alltid ett stort intresse såväl i arbetslivet som inom forskning. Det tema som fokuseras i den här rapporten är chef-/ledarskap och kön, särskilt könsfördelningen på ledande befattningar. I dagsläget är merparten av alla chefer i svenskt arbetsliv män. Män är överrepresenterade på chefsbefattningar i relation till samtliga anställda män i såväl privat som offentlig sektor. På de högsta chefsbefattningarna blir mansdominansen än tydligare (SCB, 2006). Mansdominansen på ledande befattningar kan sägas utgöra en utgångspunkt för de forskningsfrågor som formulerats inom forskningsområdet chef-/ledarskap och kön. Forskningsfrågorna handlar t.ex. om varför så få kvinnor är chefer samt på senare år om hur ledarskap är könsmärkt, dvs. hur ledarskap förknippas med kön. En återkommande fråga i mansdominerade organisationer är: Hur kan vi få fler kvinnor på ledande befattningar? Det är just denna problematik som fokuseras i föreliggande rapport som sammanfattar erfarenheter från ett forsknings- och utvecklingsprojekt som pågick från senhösten 2007 till senhösten 2008.

    Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga och analysera villkor för kvinnor och män att bli chefer och att utöva chef- och ledarskap, samt varför få kvinnor har chefspositioner. Utgångspunkten för denna analys är en empirisk studie inom ett globalt verkstadsindustriföretag baserad på intervjuer med chefer, både kvinnor och män, på olika chefsnivåer och från olika divisioner. Följande mer specifika frågeställningar har formulerats:

    1. Vad karaktäriserar chefernas uppfattningar om ledarskap, chefsrekrytering, lärande och karriär, jämställdhet samt hälsa i företaget?
    2. Vilka förutsättningar finns för kvinnor och män att rekryteras till chefspositioner samt utöva chef- och ledarskap i företaget?
    3. Vilka orsaker finns till varför få kvinnor har chefspositioner i företaget?

    För att kunna diskutera skillnader mellan kvinnors och mäns uppfattningar och villkor närmar vi oss forskningsfrågorna utifrån ett genusperspektiv. Med genusperspektiv avser vi i denna rapport synsättet att vi formas till kvinnor och män genom det vi gör, och de aktiviteter vi deltar i, i samspel med andra människor i det dagliga arbetet. Våra könsidentiteter är beroende av rådande, socialt konstruerade, föreställningar i samhället och vi lär oss och lär oss att förhålla oss till dessa föreställningar i det dagliga arbetet. Vi utvecklar dessa tankar ytterligare i kapitel 2.

    Download full text (pdf)
    Lokalt ledarskap i en global organisation - kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer och utöva ledarskap inom ett verkstadsindustriföretag
  • 42.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Creating a co-platform for transformative action2022Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The paper’s purpose is to investigate stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform between a Swedish regional authority organisation (RAO) and civil society organisations (CSOs) to provide welfare services. The research questions are:

    1. How is the collaborative coalition organised within and between the RAO and the CSOs?

    2. What challenged learning and transformative action when developing the collaboration platform?

    In this qualitative study, the main data consists of 22 semi-structured interviews and observations of seven general meetings at which RA officials and CO representatives met. The development of the collaboration platform was viewed through the lens of the theory of transformative action through double stimulation. The findings reveal that the signed agreement, stipulating collaboration between the two sectors (public and civil society) became a second stimulus for shared transformative agency after some additional stimuli, but only to a certain extent. Challenges remained in the form of conflicts of motives within each sector and between different hierarchical levels in large organisations, which delayed the development of the collaboration platform. Surprisingly, it was not conflicts of motives between the two sectors, but conflicts of motives within each sector, that were most challenging.

  • 43.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Integrating Formal and Informal Learning – Experiences from a Competence Development Programme Targeting Manufacturing SMEs2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Small and medium sized enterprises (SMEs) play a significant role in the economy in an era of globalization and international competition (European Commission, 2007). It is therefore of importance to deepen our knowledge of conditions that enable innovativeness in SMEs so that such companies remain globally competitive. In recent years, a variety of training and competence development initiatives, in particular efforts that focus on the application of Lean production, have been undertaken in Sweden to support the development of innovation and competitiveness in SMEs. In Sweden, one such initiative is the national competence programme The Production Leap and more than 200 enterprises have participated in the programme’s main components: courses for education in Lean, and coaching of individual enterprises. The aim of this paper is to investigate in what way competence development activities offered by The Production Leap were linked to informal learning within enterprises, and the conditions that facilitate or hinder learning that can contribute to production improvements. The discussion draws on empirical material based on 17 interviews with owners, managers, Lean coordinators and operators from four manufacturing SMEs that participated in The Production Leap.

    Based on empirical findings, two conclusions can be made. The first is that competence development activities focusing on Lean production are an important trigger for innovative learning in SMEs. The formal competence development activities offered in the Production Leap programme seemed to have a better impact if the learning environment inside the enterprise was supportive. Competence development as a trigger for innovative learning and thus a driving force for innovation is important but less useful if it is not integrated into daily work activities. The second conclusion made is that three different ways of linking formal and informal learning within the enterprises were identified in terms of different approaches; Lean coordinator-driven approach, engineer-driven approach and an employee-driven approach. All three approaches had some element of employees generating and implementing ideas and actions. In the first two approaches there was joint learning between the employees and Lean coordinator/engineer in the generation and implementation of ideas and actions that took place within the continuous improvement work. Therefore, we suggest that it is essential to consider that employee-driven innovations may be assumed to take different shapes, involving other functions that have the capacity to support innovative learning that goes beyond minor adjustments in the existing standards of the production.

  • 44.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology.
    Karlsson, Nadine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ekberg, Kerstin
    Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences.
    The relationship between learning conditions at work and employees’ perception of change in organizations 2013Conference paper (Refereed)
  • 45.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Köpsén, Susanne
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Inledning2018In: Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, p. 13-22Chapter in book (Other academic)
  • 46.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Köpsén, Susanne
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv2018 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gymnasial yrkesutbildning utgör en viktig del av det svenska utbildningssystemet och har ett komplext samhälls- och utbildningsuppdrag. Arbetslivet och skolan kan ha skilda förväntningar och målsättningar som ibland är svårförenliga. Yrkesutbildningarna ska å ena sidan svara mot arbetsmarknadens behov av yrkeskunskaper och leda till arbete. De ska å andra sidan även ge en bred allmänutbildning för att främja ett livslångt lärande. Boken belyser balansakten mellan skola och arbetsliv: hur yrkeslärare, elever och handledare på arbetsplatser anpassar och balanserar de politiska kraven och det mångsidiga samhällsuppdraget på lokal nivå. Boken ger ett helhetsperspektiv på gymnasial yrkesutbildning och beskriver bland annat

    • yrkeslärares och handledares pedagogiska och didaktiska utmaningar
    • elevers strategier för lärande på arbetsplatsen
    • behovet av samverkan mellan olika kategorier lärare för ämnesintegrerad och yrkesrelaterad undervisning
    • yrkeslärares behov av kompetensutveckling i sitt yrkesämne.

    Boken bidrar till praktiknära kunskap om gymnasial yrkesutbildning och hur balansakten mellan utbildning och arbetsliv kan förstås och utvecklas. Den är skriven för blivande och redan aktiva yrkeslärare, men vänder sig också till rektorer och skolledare som har ansvar för att samverkan mellan skola och arbetsliv fungerar i yrkesutbildningen.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 47.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Competence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology.
    Nilsson, Peter
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Kompetensförsörjning – att attrahera och behålla personal inom svensk hälso- och sjukvård: – exemplet Magnetmodellen2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om kompetensförsörjning inom en stor offentlig hälso- och sjukvårdsorganisation inom en Region. Ett led i Regionens kompetensförsörjningsarbete för att attrahera och behålla vissa yrkesgrupper, särskilt sjuksköterskor har varit att implementera en kompetensförsörjningsmodell som förknippas med magnetsjukhus. Begreppet magnetsjukhus myntades i början av 1980-talet då studier genomfördes för att undersöka varför vissa amerikanska sjukhus var bättre än andra på att attrahera och behålla kvalificerade sjuksköterskor trots en nationell sjuksköterskebrist. Ett magnet­sjukhus beskrivs som en organisation som likt en magnet attraherar och behåller kompetenta sjuksköterskor trots att efterfrågan på yrkesgruppen överstiger utbudet på arbetsmarknaden.Regionens mål att införa magnetmodellen var dels att utveckla och behålla adekvat kompetens, dels att ytterligare förbättra vårdkvaliteten baserad på evidens. Utvecklings- och implementeringsarbetet omfattade inte bara den strategiska ledningsnivån utan inkluderade hela chefskedjan ut till lokala arbetsplatser. Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande rapport att bidra med kunskap om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården genom att närmare följa och analysera:

    • det lednings-/stabsdrivna och organisationsövergripande utvecklingsarbetet med att ta fram och implementera en modell för kompetensförsörjning – en östgötsk version av den så kallade magnetmodellen inom Regionen; samt

    • det arbetsplatsnära arbetet med att attrahera och behålla sjukvårdspersonal på kliniker och arbetsplatser inom Regionens sjukhus. 

    Forskningsprojektet har pågått under tre års tid och omfattar två delstudier. I den första delstudien ligger fokus på det lednings-/stabsdrivna och organisationsövergripande utvecklingsarbetet med att utforma och implementera Regionens version av magnet­modellen. I den andra delstudie ligger fokus på organisering av implementeringsarbetet ut i kärnverksamheten och det arbetsplatsnära utvecklings- och implementeringsarbete som skett i dagligt arbete på kliniker och arbetsplatser inom Regionen. Det totala empiriska materialet som är insamlat består av fältanteckningar från observationer av arbetsgrupper, möten, workshops, intervjuer med HR, utvecklingsledare, chefer och vårdpersonal samt en mängd olika typer av dokument.

    Resultatet visar att det funnits flera utmaningar under utvecklingsarbetet och implemen­teringen av den organisationsövergripande magnetmodellen. Magnetmodellen, och främst den amerikanska originalmodellen förknippats med sjuksköterskeprofessionen och därför har det funnits frustration kring otydligheter och ifrågasättanden av modellen. Något som kan ha bidragit till att utmana implementeringen är den målkonflikt som denna modell härbärgerar – å ena sida fokus på kompetensförsörjning, å andra sidan förbättrad vårdkvalitet. Vilket kan förklaras av att det fanns flera uppfattningar och tolkningar av vad den östgötska varianten egentligen innebar. Implementeringsarbetet handlade mycket om att skapa arenor för erfarenhetsutbyte (arbetsgrupper, workshops och informations­möten) för att skapa möjligheter till lärande och delaktighet kring att anpassa magnet­modellen efter östgötska förhållanden genom att involvera centrumutsedda personer (HR och utvecklingsledare) med ansvar för implementering, chefer och annan sjukvårds­personal. I ett nästa steg erbjuda stöd via gap-analyser för att identifiera och prioritera utvecklingsbehov som utgick från lokala förutsättningar i kärnverksamheten.

    Men resultatet visar också att det som också utmanat implementeringen av den östgötska magnetmodellen har att göra med huruvida kärnverksamheten uppfattar Regionens magnetmodell som en relevant lösning för de kompetensförsörjningsproblem de brottas med. Problem med kompetensförsörjning yttrar sig alltid på arbetsplatsnivå, exempelvis i form av möjligheter eller svårigheter att attrahera och behålla kompetent personal. Resultaten visar att det fanns flera utmaningar där vissa av dessa utmaningar var klinik- och arbetsplatsspecifika, medan andra var mer generella. En sådan mer generell utmaning handlade om hur en organisationsövergripande enhetlighet och standardisering skulle balanseras mot klinikers och enskilda arbetsplatsers lokala förutsättningar och specifika behov av kompetensförsörjning, och därtill andra verksamhetsutvecklingsbehov. Från ett kompetensförsörjningsperspektiv, kan som denna studie visar lokala förutsättningar på klinik- och arbetsplatsnivå i hög grad skilja sig åt. En av de studerade klinikerna var en välmående arbetsplats där många anställda stannat under lång tid och där ett begränsat utflöde av kompetens med råge balanserades av det potentiella inflödet. Kliniken kan med andra ord beskrivas som en magnetklinik som attraherar och behåller sjukvårdspersonal. Kompetensförsörjningsläget vid den andra studerade kliniken, framförallt när det gäller sjuksköterskor, kan beskrivas som en stor utmaning. Över flera års tid hade utflödet av kompetenta sjuksköterskor överstigit inflödet, vilket gjort att de tvingats använda hyrsjuksköterskor från bemanningsföretag.

    Slutsatsen som dras är att den östgötska magnetmodellen kan fungera som ett stöd för kliniker och arbetsplatser för att komma vidare i sitt lokala kompetensförsörjningsarbete, men denna modell kan inte ensamt lösa att attrahera och behålla personal. En lärdom är att kompetensförsörjning, speciellt vid personalbrist, är ett komplext problem som kan ha multipla orsaker. En klinik och arbetsplats kan göra en hel del för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare, men detta kompetensförsörjningsarbete påverkas även direkt och indirekt av regionala, nationella och globala förhållanden. 

  • 48.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Students’ Vocational Learning: Enabling Conditions for Putting Knowledge to Work2018In: Handbook of Vocational Education and Training: Developments in the Changing World of Work, / [ed] Simon McGrath, Martin Mulder, Joy Papier and Rebecca Suart, Springer, 2018, p. 1-18Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this chapter is to contribute knowledge about school-related and workplace-related conditions that enable students’  vocational learning during workplace-based learning within vocational education. The research underpinning the chapter draws on evidence from a research project on students’  vocational learning in the industrial vocational education program at six different Swedish upper secondary schools. The theoretical concept of recontextualization contributes to uncovering the dynamic conditions that enable students’  vocational learning as they bring knowledge from the school context to the workplace context and back in vocational education programs. The argument is that both school- and workplace-related conditions must support putting knowledge to work in the workplace context. The ways in which different types of knowledge are put to use form the basis for examining how school-related and work-related conditions can support students in their vocational learning. The students’  ways of making sense of workplace-based learning as an extension of their educational program and of putting knowledge to work in the workplace are connected with their identity formation processes. Students use different learning strategies to bridge school-based and workplace-based knowledge that support changes in the workplace. The implications of this study are discussed in terms of potential changes in practices for vocational learning in the context of vocational education.

  • 49.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kompetenslyft för klimatomställning. Kunskapsläge och fortsatta forskningsbehov2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en kunskapsöversikt som ska ge ett underlag till Vinnovas regeringsuppdrag att förbereda genomförande av ett kompetenslyft för klimatomställning. I rapporten fokuseras internationell forskning i syfte att reda ut begrepp, beskriva kunskapsläget, ge intressanta exempel samt visa behov och förutsättningar inför kompetenslyft för klimatomställning i företag.Tre centrala slutsatser baserad på internationell forskning kan dras beträffande behovet av och förutsättningar för kompetenslyft för klimatomställning inom industrin. Den första slutsatsen är att kompetenslyft inom industrin primärt måste utgå från företagens behov av kompetensförsörjning både på kort och lång sikt. Den andra slutsatsen förordar ett helhetsperspektiv implicerande att industrins klimatomställning går i takt med andra omställningssystem för grön omställning inom utbildning och det större demokratiska samhället. Den tredje slutsatsen accentuerar vikten av att bringa klarhet i den begreppsoreda och de potentiella målkonflikter som följer av olika förståelser av grön omställning. Parallellt som dessa slutsatser summeras nedan framhålls områden där det krävs förstärkning av kunskap och forskning. Slutligen sammanfattas sju åtgärdsområden som kan vägleda ett kompetenslyft för klimatomställning i industriföretag.

    Kompetenslyft inom industrin behöver utgå från företagens kompetensbehov

    Forskningsöversiktens slutsatser innebär att kompetenslyft inom företag behöver identifiera efterfrågan på grön kompetens i företag, uppmärksamma övergångar mellan utbildning och gröna jobb/yrken samt informeras av yrkesanalyser av gröna färdigheter, kompetenser och arbeten. För det andra fordrar kompetenslyft för grön omställning inom industrin systematisk kunskap om behov av lärande, och förutsättningar därmed för anställda inom industrin. Genom forskningsöversikten framgår en betydande kunskapslucka gällande grön omställning i förhållande till individers och gruppers motivation och drivkrafter (vilja) för att delta i kompetenslyft. För att möta denna utmaning krävs att incitament och stödstrukturer utvecklas för att främja att anställda väljer att omskola sig till gröna arbetsuppgifter och utvecklar gröna beteenden. Detta pekar också fram mot vikten av flexibla utbildningsinsatser som ibland kan innebära att anställda förbereds för gröna yrken som är i vardande. Exempel på sådana kurser finns numera inom svensk yrkeshögskola som framgent kan förväntas fylla en viktig funktion för flexibla och behovsstyrda utbildningsinsatser. För det tredje identifieras genom analysen av forskningsläget ett relativt förbisett behov av att utveckla mer kunskap om medarbetardriven innovation på arbetsplatser. Det innebär att fler grupper av arbetstagare som inte traditionellt driver innovation på arbetsplatser behöver läras upp och involveras i innovationsarbetet. Arbetstagarnas lärande i det dagliga arbetet måste därför stödjas och det är nödvändigt att de får tillgång till olika former av arbetsplatslärande varvat med inslag av formell utbildning.

    Parallella omställningssystem för industrins klimatomställning behöver gå i takt

    Det nationella utbildningssystemets gröna omställning behöver vara i samklang med den gröna omställning som sker i industriföretag. Behovet av samverkan är ingen nyhet utan förefaller tvärtom vara ett kroniskt problem. Just därför behövs framåtpekande lösningar på hur samordning kan ske mellan utbildningssidans respektive industrins engagemang för klimatomställningen. Rapporten behandlar denna ”stuprörs-problematik” dels på systemnivå, dels på en praktiknära nivå. På systemnivå behöver den oförutsägbarhet och komplexitet som omgärdar grön omställning i företag ses i ett helhetsperspektiv. Denna synvända innebär att företags gröna omställning inte ses som isolerat från den gröna omställning som måste ske i utbildningssystemet. I stället ses industrins klimatomställning som delar i ett omställningssystem där utbildningsinsatser inom nationella utbildningssystem och företag korsbefruktar och överlappar varandra. En modell för ett sådant systemperspektiv indikeras i rapporten (se figur 5.1, sid. 37).På en praktiknära nivå illustrerar forskningsöversikten innovativa forskningsprojekt där utbildningsanordnare inom universitet och yrkesutbildningar i samspel med företag tillsammans utvecklar korta utbildningsinsatser. Exempel är utveckling av skräddarsydda kurser för olika grupper av anställda och utbildningsanordnare och utveckling av digitala plattformar för masspridning av kunskaper om grön omställning. Andra insatser som sticker ut är externa utvecklingsprogram som designats för att stötta företagens gröna omställning eller hur studenter tagit en drivande roll i utvecklingsprojekt för att skapa gröna innovationer inom industriföretag. Företag kan vinna på att bjuda in studenter till arbetsplatser för att stärka kontaktytorna mellan utbildning och företag, och presumtiva medarbetare (studenter). Samtidigt pekar forskningsöversikten på vikten av att projektresultat blir hållbara över tid genom att föras in i och komma till nytta i företagens och utbildningsanordnarens reguljära verksamheter. Annars riskerar samverkansformer att upphöra när projekt avslutas. Ett liknande problem är uppskalning av metoder som utvecklats i samverkan mellan olika aktörer för att stötta företagens gröna omställning. Företagsbehov och metoder finns men det är brist på långsiktiga resurser och planer för att tillhandahålla metoderna och tillgodose behovet. Forskningsöversikten tydliggör också att svensk forskning om samverkan mellan utbildning och industriföretag kopplat till grön omställning är ytterst eftersatt. Det talar för vikten av att utveckla en mer etablerad plattform för sådan forskning.

    Att bringa klarhet i grön omställning

    En betydande utmaning för denna rapport har varit att nå klarhet i den begreppsoreda som utmärker olika diskurser om grön omställning. Försök har därför gjorts för att bättre förstå begreppets olika betydelser och konsekvenser för satsningar på kompetenslyft inom industrin utifrån aktuell forskning. Tekniska färdigheter och kompetenser är grunden för klimatomställning inom industrin men teknikfokus behöver utvidgas med olika typer av relationell kompetens och förändringskompetens vilka påverkar hur tekniska kunskaper tillämpas och utvecklas. Gröna jobb och gröna kvalifikationer kan också vara fruktbara att förstå utmed ett kontinuum av yrken som kräver olika typer av gröna färdigheter. En mer mångfacetterad förståelse av gröna färdigheter och kompetenser kan också bidra till att undvika att gröna jobb främst likställs med jobb inom bio-näringen som varit vanligt i Sverige. Begreppsoredan gällande grön omställning kan också bero på att begreppet används på olika sätt inom policy-områden och på sätt som förstärker kända målkonflikter mellan exempelvis arbetsmiljö och klimatmålsättningar. Arbete med gröna jobb är inte automatiskt lika med god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden för anställda inom industrin. Återkommande i forskningsöversikten betonas att visionen om grön omställning måste relateras till de radikala systemförändringar som måste ske både inom utbildning och arbetsliv för att sociala hållbarhetsmål ska kunna förenas med klimat- och miljöhänsyn i enlighet med Agenda 2030. Det noteras att internationell forskning i andra världsdelar som Asien är mer radikala än Sverige i betoningen på att social och ekonomisk rättvisa samt gröna jobb måste gå hand i hand. Beträffande svenska förhållanden implicerar satsningar på grön omställning inom industrin att olika politikområden i arbetslivet behöver samverka för att uppnå positiva synergieffekter av internationellt sanktionerade ekologiska och sociala målsättningar.

    Rekommendationer

    Följande åtgärdsområden kan vara vägledande så att fler kan ta del av ett kompetenslyft för klimatomställning i industriföretag:·      

    Avsätt tillräckligt med medel för information. Potentialen för ett kompetenslyft att göra verklig skillnad för klimatet börjar i att informationen kommer fram till de som bäst behöver lyftet. Alla företag kommer dock inte själva att söka information även om det finns behov av kompetenshöjning i företaget – gäller framför allt små och medelstora företag. Men de kan nås av information i sina egna nätverk och agera därefter. Därför är det viktigt att de organisationer som befinner sig i företagens närhet informeras. Det finns många myndigheter, organisationer och nätverk som kan agera som informationsbärare. Dessa kan också nyttjas som inspiratörer och insiktsskapare samt lotsa vidare till nationella program så som Produktions- och Omställningslyftet och till utbildningsanordnare både inom och utanför utbildningssystemet.·      

    Skapa korta, flexibla och digitala kurser och utbildningar. Det finns ett tydligt behov av att utveckla korta, flexibla och digitala kurser för företag i samspel med aktörer inom utbildning för att bidra till klimatomställningen. Korta utbildningsinsatser är viktiga för vidareutbildning av anställda, och det kan fordra en mix av olika flexibla utbildningsinsatser, ibland på kort varsel, för att möta företagens kompetensbehov. Att utnyttja digitaliseringens möjligheter och digitala plattformar blir viktigt för att nå större grupper av individer som behöver kompetensutvecklas och omskolas. Yrkeshögskolan är en central nyckelaktör och kan fungera som ett viktigt komplement till det nationella utbildningssystemet för att hantera snabba omställningar inom olika yrken och kompetensbehov för grön omställning. Utbildningsaktörer inom yrkeshögskolan kan organisera kortare utbildningar på plats eller på distans för studerande inklusive vidareutbildningar för anställda inom industrin.·      

    Varva formella utbildningsinsatser och lärande i dagligt arbete och planera parallellt hur nya färdigheter ska användas i befintliga eller nya arbetsuppgifter för att tillgodose företags kompetensförsörjningsbehov. Det finns ett behov av att systematiskt varva olika typer av utbildningsinsatser med lärande i dagligt arbete, det vill säga använda olika typer av hybridmodeller för att kompetensutveckla anställda för klimatomställning i företag. Redan på kort sikt kommer klimatomställningen att innebära massiva behov av kompetensutveckling och omskolning av anställda för att tillgodose företags kompetensförsörjningsbehov. Samtidigt visar forskningen att vilka färdigheter eller kompetenser som behövs är kontextberoende och kan därmed skilja sig betydligt företag emellan. Därför är det viktigt med kompetenskartläggningar och planer för kompetensutveckling som tar hänsyn till företagets strategier för att klara den gröna omställningen och hur nya färdigheter ska användas i befintliga eller nya arbetsuppgifter. Viss kompetens­utveckling kan ske på arbetsplatsen medan för större kompetensutvecklingsbehov krävs utbildningsanordnare utanför företagen vilket försvårar kopplingen mellan den mer formella utbildningen och det dagliga arbetet.·      

    Stärk företagsledningars och chefers kompetens i förändringsledning. Den förändring som behöver ske sett till nya produktions-, organisations- och styrningsprinciper kommer ställa fler krav på företagsledningars och chefers förmåga att leda förändring vid industrins gröna omställning för att nå en klimatomställning. I denna omställning kommer företagsledningar och chefer behöva utöva ett förändrings­stödjande ledarskap, men detta ledarskap får dock inte bli alltför enkelspårigt teknikfokuserad. Vid förändringsledning är det viktigt att det finns en tydlig målbild av vad klimatomställning innebär för företaget. Företagsledningar och chefer har därför en central roll att skapa förutsättningar för delaktighet och att involvera de anställda i diskussionen kring organisationens mål i klimatomställningen. Ett förändringsstödjande ledarskap växer inte fram med automatik, utan företagsledningar och chefer måste ges förutsättningar att lära sig leda en förändring mot grönare produkter och produktionsprocesser. Det pekar fram emot att utbildningsinsatser måste också skräddarsys för olika typer av chefer.·      

    Stärk utbildares, lärares och företagcoachers gröna kompetens. Ska olika hybridlösningar kunna genomföras med stöd av formella utbildningsanordnare utanför företagen är det också rimligt att i ett kompetenslyft för klimatet stärka utbildares, lärares och företagcoachers kompetens. Forskningen har visat att denna grupp kan arbeta med att stärka olika typer av kompetenser i företag såväl som utbildningar. En sådan kompetens är att ha förmåga att medvetandegöra och skapa gröna mindsets. Ett positivt mindset ses som en grundförutsättning eller basen för all grön omställning i företag. Oavsett vilken typ av utbildning eller företagscoachning som avses och vilken typ av kompetens eller färdighet som denna grupp har att stärka, är utbildningsbehovet hos dem själva stort. 

    Följande åtgärdsområden kan vara vägledande för att utveckla former för samverkan kring utbildningsinsatser mellan myndigheter, andra organisationer och industrin.·      

    Utveckla långsiktig samverkan mellan utbildning och företag för att säkerställa industrins framtida kompetensförsörjning. För att minska risken för att kompetenslyftet blir ett tomtebloss krävs långsiktiga utbildningssatsningar för att säkerställa kompetensförsörjning inom industrin som främjar klimatomställningen. Det är därför centralt att det sker en ömsesidig samverkan och ett samlärande mellan utbildning och företag för att identifiera vad industrin har för behov. Universitets- och högre yrkesutbildning har en vital roll för att lägga grunden för ett livslångt lärande samt kritiskt och självständigt tänkande gällande grön omställning som kan föras in i industrierna. Företag kan därför vinna på att bjuda in studenter till arbetsplatser inom industrin för ett ömsesidigt lärande. Goda exempel i forskningsöversikten illustrerar hur studenter kan ta en drivande roll i kunskapsutveckling om grön omställning inom ramen för kontakter med företag.·      

    Bygg broar inom och mellan befintliga samverkansplattformar och nätverk. Det finns en potential att stimulera användning av befintliga myndigheter och organisationer för att fortlöpande identifiera och öka kunskapen om olika typer av behov av utbildning- och kompetenshöjande insatser för grön omställning inom industrin. Kartläggningar av behov av kompetenshöjande insatser behöver också följas av frågor om hur ansvaret – vem/vilka ska betala, styra, organisera och praktiskt driva utbildningar? – ska fördelas mellan olika utbildningsaktörer och företag, inklusive de organisationer som stöttar företagen på olika sätt. Ansvarsfrågan är kritisk då samverkan mellan utbildningsinstitutioner och arbetsliv i forskningslitteraturen beskrivs som ett närmast kroniskt problem.För en mer utförlig beskrivning av rekommendationerna, se kapitel 6 i rapporten.

  • 50.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Rönnqvist, Dan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Företagare i sin profession. I spänningsfältet mellan företagar- och yrkesidentitet2004Report (Other academic)
12 1 - 50 of 82
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf