liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 41 av 41
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergqvist, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Petersson, KennethLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Sundkvist, MariaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Korsvägar. En antologi om möten mellan unga och institutioner förr och nu1995Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är det som händer ute på de olika institutioner där barn och ungdomar tillbringar stora delar av sina liv? Varför vill vuxna i till exempel skolan en sak, medan de unga vanligen är intresserade av någonting helt annat? Det är sådana frågor som Korsvägar försöker ge svar på. Bokens titel syftar på de ibland konfliktfyllda möten som sker mellan barn, ungdomar och vuxna. De olika artiklarna vill synliggöra spelet mellan unga och olika institutioner utifrån de ungas perspektiv. Likaså studeras hur de vuxnas ideal om den goda barn- och ungdomstiden förändrats under de senaste hundra åren och hur ungdomarna förhållit sig till detta.  

  • 2.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sammanhållningens genealogi – viljan att ordna2018Ingår i: Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, s. 201-221Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om just viljan att förebygga konflikter och att skapa gemenskap och sammanhållning och hur denna vilja har gestaltats i olika tider. Dagens debatt om utanförskapets problem och de olika interventioner som följer i dess spår har påfallande likheter med debatten om den ”sociala frågan”, som den fördes under det sena 1800-talet. Den sociala frågan, nu som då, handlar om hur alla människor ska fås med på resan in i det framtida välfärdssamhället – där en rad interventioner riktas mot de delar av befolkningen och de geografiska områden som fallit utanför samhällsgemenskapen (Petersson m.fl. 2015). Utifrån en genealogisk belysning ägnar vi oss i kapitlet åt att spåra den samtida förståelsen av utanförskapets problem, med särskilt fokus på hur det relateras till städernas mångetniska periferier, bakåt i tiden, närmare bestämt till den senare delen av 1800-talet och just debatten om ”den sociala frågan”.

    Kapitlet är upplagt enligt följande: Inledningsvis redogör vi för huvudlinjerna i en genealogisk ansats, där vi argumenterar för värdet av att göra en genealogisk spårning, för att åskådliggöra hur samtida problembilder knyter an till skilda historiska praktiker. Därefter presenteras i tur och ordning de historiska praktiker som bildar en historisk fond för samtida förståelser av det så kallade utanförskapsproblemet; det tidiga 1800-talets kristna filantropi; det sena 1700-talets husförhör; det sena 1800-talets räddningsprojekt i form av Frälsningsarmén samt idén om det lokala samhällets Gemeinschaft. Efter denna genomgång närmar vi oss samtiden med fokus på återkomsten av dessa historiska praktiker som kan skönjas i form av nutida strävanden efter mobilisering av lokala krafter och uppslutning bakom gemensamma värden. Detta som uttryck för en gemensam vilja att skapa sammanhållning och ordning i en tid av hot, splittring och osäkerhet.

  • 3.
    Hultqvist, Kenneth
    et al.
    Inst. för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
    Petersson, KennethLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Foucault. Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik1995Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken presenterar det man idag utvunnit och förnyat från den foucaultska traditionen, inom olika human- och socialvetenskapliga kunskapsområden. Bokens bidragsgivare exemplifierar och urskiljer i ett samlat grepp, hur den forskningslogiska kärnan i Foucaults nutidshistoriska angreppssätt specificerats och modifierats. Artiklarnas innehåll representerar en Foucaultinspirerande forskning av internationellt hög klass, som fyller ett tomrum i den post-Foucaultska litteraturen. I inledningskapitlet klargörs den nutidshistoriska forskningens grundproblematik. Texten i de efterföljande kapitlen är en provkarta på nutidshistoriska studier, inom pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik. Boken avslutas med en omfattande bibliografi som ger en god bild av den postfoucaultska forskningen.  

  • 4.
    Hultqvist, Kenneth
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Iscensättningen av samhället som skola.: Konstruktionen av nya nordiska människotyper under det sena 1900-talet.2000Ingår i: Pedagogik: En grundbok / [ed] Jens Bjerg, Stockholm: Liber, 2000, 1, s. 496-527Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Hultqvist, Kenneth
    et al.
    Inst. för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Postmoderna strömningar och den politiska rationaliteten. En ny barn- och ungdom i varande?1995Ingår i: Seendet och seendets villkor. En bok om barns och ungas välfärd / [ed] Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist, Stockholm: HLS , 1995, s. 209-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln problematiserar vad som uppfattas som iscensättningen av ett post-modernt projekt i skola och utbildning, ungdomspolitiken och forskningen liksom i en rad andra sammanhang. Drivkraften bakom denna post-modernisering är dagens utvidgade decentraliseringsprocesser. I studien undersöks tre s.k. -case- och som visar sig bekräfta postmoderniseringstesen. I samtliga fall går det att skönja tecken till en politisk styrning som mer än någonsin i modern tid utgår från individerna själva, i form av ökade krav på autonomi, självförverkligande m.m. Vi är kort sagt förpliktigade att agera som fria individer. Den fria människan är därmed inte längre villkorslöst fri, hon är förpliktigad att vara fri. Möjligheterna att ty sig till andra och lägga ut sitt personliga ansvar på entreprenad kommer att i det postmoderna samhället att beskäras. Så ser tendenserna ut och om detta är av ondo eller godo överlåter författarna till läsaren att bedöma. 

  • 6.
    Krejsler, John Benedicto
    et al.
    Aarhus University, Denmark.
    Olsson, Ulf
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Sweden.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The transnational grip on Scandinavian education reforms: The open method of coordination challeging national policy-making2014Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 34, nr 3, s. 172-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reveals how templates that emerge from opaque albeit often inclusive policy processes in transnational forums (EU, OECD & the Bologna Process) affect education reform policy in Scandinavian countries, such as Denmark and Sweden. The open method of coordination is the mother template of the political technologies (standards, performance indicators, scorecards, best practices) that are instrumental in fashioning reforms. This template commits countries in consensus-making ways to comparison, and normalizes the competitive incentive of mutual peer pressure. The authors draw on post-Foucauldian governmentality-studies to scrutinize policy documents and literature on policy reform to display the forces make up reforms, which to date have not figured prominently in national debates.

  • 7.
    Krejsler, John
    et al.
    Aarhus Universitet, Denmark.
    Olsson, Ulf
    Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet, Sweden.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Governing Europe by comparision, peer pressure and self-interest: On the Bologna Stocktaking Process2012Ingår i: Bulletin of Institute of Technology and Vocational Education, ISSN 1348-4893, Vol. 10, nr 9, s. 35-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Bologna Process and the creation of a European Higher Education (EHEA) signify that European nations commit to making different education systems comparable and advancing quality by competition. Employing a governmentality lens, this article scrutinizes the Bologna Process as a set of transnational political technologies at work. The Open Methos of Coordination appears as the key political technology to advance the Bologna Process. In a voluntarily based political process the OMC brings about a transnational forum by simultaneously catching national players between the lures of peer pressure and self-interest. This complex of advancing national educational policies by means of on-going and gradual transnational concensus-building is exemplified in analyses of the crucial 2009 Bologna Stocktaking Report and its context.

  • 8.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Inst. för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Dewey as an epistemic figure in the changing fashion of governing the self2008Ingår i: Inventing the Modern Self and John Dewey: Modernities and the Traveling of Pragmatism in Education / [ed] Thomas S. Popkewitz, New York: MacMillan Palgrave , 2008, s. 39-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Pragmatism provoked both admiration and fear, as global changes brought into the twentieth century provoked a revisioning of the cultural narratives about who the citizen and child are and should be. In a new book edited by Thomas S. Popkewitz, scholars representing twelve nations provide original chapters to explore the epistemic features and cultural theses figured in Dewey's writings as they assembled in the discourses of public schooling. The significance of Dewey in the book is not about Dewey as the messenger of pragmatism, but in locating different cultural, political, and educational terrains in which debates about modernity, the modern self, and the making of the citizen occurred.

  • 9.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Stockholms Universitet; UTEP.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    El funcionament del coneixement I la construccio del subjecte de L'educacio permanent.2010Ingår i: Foucault I L'aprenentatge Permanent: Governant El Subjecte / [ed] Andreas Fejes & Katherine Nicoll, Valencia: Edicions del Crec i Denes Editorial , 2010, 1, s. 115-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [ca]

    Durant els últims vint anys ha hagut un interès creixent en el treball de Michel Foucault en sociologia i en particular el relacionat amb l'educació. Aquest és el primer llibre que utilitza el seu treball per a considerar l'educació permanent por sí mateix, explora la importància de les polítiques i les pràctiques de l'educació permanent (...) aquest llibre ofereix visions en qüestions com:

    ¿Quines són els efectes de les polítiques de l'educació permanent dins dels sistemes socio-polítics de govern?

    ¿Què fa l'educació permanent per la nostra comprensió de nosaltres mateixos com a ciutadans?

    ¿Com actua l'educació permanent en la regulació i la reordenació d'allò que les persones fan?

    Suggereix que la interpretació de l'educació permanent com a contribució a l'economia del coneixement, la globalització o el nou ordre del treball pot necessitar ser revisada si hem d'entendre el seu impacte de manera més completa.

  • 10.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Stockholms Universitet; UTEP.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    El funcionamiento del conocimiento y la construccion del sujeto de la educacion permanente2010Ingår i: Foucault Y El Aprendizaje Permanente.: Gobernando El Sujeto / [ed] Andreas Fejes & Katherine Nicoll, Valencia: Ediciones del CREC , 2010, 1, s. 113-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [ca]

    Durant els últims vint anys ha hagut un interès creixent en el treball de Michel Foucault en sociologia i en particular el relacionat amb l'educació. Aquest és el primer llibre que utilitza el seu treball per a considerar l'educació permanent por sí mateix, explora la importància de les polítiques i les pràctiques de l'educació permanent (...) aquest llibre ofereix visions en qüestions com:

    ¿Quines són els efectes de les polítiques de l'educació permanent dins dels sistemes socio-polítics de govern?

    ¿Què fa l'educació permanent per la nostra comprensió de nosaltres mateixos com a ciutadans?

    ¿Com actua l'educació permanent en la regulació i la reordenació d'allò que les persones fan?

    Suggereix que la interpretació de l'educació permanent com a contribució a l'economia del coneixement, la globalització o el nou ordre del treball pot necessitar ser revisada si hem d'entendre el seu impacte de manera més completa.

  • 11.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Inst. för utbildningsvetenskap med inr mot tekniska,estetiska och praktiska kunskapstraditioner Lärarutbildningen vid Stockholms universitet.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle.
    The operation of knowledge and construction of lifelong learning subject2008Ingår i: Foucault and Lifelong Learning - Governing the subject / [ed] Andreas Fejes and Katherine Nicoll, London & New York: Routledge , 2008, s. 61-73Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Over the last fifteen to twenty years, there has been increasing interest in the work of Michel Foucault in the social science in general and in relation to education in particular. This, the first book to link Foucault and lifelong learning, explores the significance of Foucault's work for our understanding of the policies and practices of lifelong learning.

    Since the ground-breaking work of Stephen Ball in 1990, there have been many texts which have explored the significance of Foucault's work for education. However, most of those texts have focused on the significance of Foucault for schooling and for higher education.

    With its great spread of international contributors, this book brings together different approaches to the analysis of lifelong learning derived from Foucault, including:

    • socio-political systems of governance
    • institutions for education and training
    • understandings of ourselves as citizens within society
    • identity, gender and diversity
    • Foucault's contribution to research on lifelong learning

    Taking up differing resources and possible approaches to Foucault, the articles focus on the significance of lifelong learning for educational policy and practice and the wider societies of which education is a part.

    This book therefore offers new insights into lifelong learning and makes a significant contribution to its study and to the wider use of Foucault within educational studies.

  • 12.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Inst. för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Tönnies som epistemisk figur i samtidens styrningsproblematik2007Ingår i: Att rätt förfoga över tingen. Historiska studier av styrning och maktutövning / [ed] Johannes Fredriksson & Esbjörn Larsson, Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet , 2007, s. 61-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Författarna undersöker hur dagens kriminalpolitiska, utbildningspolitiska och hälsopolitiska tänkande organiseras med hjälpa av historiska tankefigurer och styrningspraktiker. Genom att spåra förflutna element bakåt i tiden visas att mer än hundra år gamla tankefigurer rörande Gemeinschaft och Gesellschaft fortfarande strukturerar det politiska och sociologiska tänkandet i nutida sammanhang. Studien visar att det faktum att vi styrs i namn av gemenskap, närhet och vänskap inte kan betraktas som ett resultat av framsteget eller en förmildring av sederna, utan bör snarare ses som ett resultat av ett kreativt återanvändande av gamla styrningsformer. 

  • 13.
    Olsson, Ulf
    et al.
    UTEP Stockholms Universitet, Sweden.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Krejsler, John
    Departmen of Education. School of Education, University of Aarhus, Denmark.
    'Youth' Making Us Fit: On Europe as operator of political technologies2011Ingår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 10, nr 1, s. 1-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article problematitizes the construction of youth as a 'driving force' in the contemporary configuration of the European Union (EU) as an educational and political space. The study draws emperical nourishmet out of documents that are central to the ongoing formation of the Union, be it White Papers, scripts or memos concerning political arenas such as youth and education policies and the Bologna process. Theoretically the article draws on insights from post-Foucauldian traditions with a focus on mentalities, subject constructions, technologies and practices operation within the ongoing governmentalization of Europe. Central questions are 'who' and 'what' the problematization of youth as political technology is about. Drawing on homologies in the coding of citizen, independent of age, the authors claim that problematization of youth is directed to all of us. We are all, in the name of youth, expected to constantly 'adapt' ourselves in compliance with the aim of the Lisbon process. Furthermore, as the Union ifself is coded in a similar way, we may even claim that the EU, literally speaking, appears as a youth project in itself. Thus, the notion that youth can be seen as political rationality that becomes a poweful driving force in the ongoing European project.

  • 14.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Krejsler, John B
    Aarhus Universitet.
    Elevcentrering som nutidshistoriskt problem2015Ingår i: Utbildning: makt och politik / [ed] Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1:1, s. 67-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med detta kapitel är att problematisera de föreställningar om lärande och elevcentrering som utgör grunden i dagens berättelser om skola och utbildning. Det sker mot bakgrund av att begreppet lärande under de senaste årtiondena blivit ett självklart inslag - eller kanske till och med etablerats som en dogm - i talandet, skrivandet och tänkandet om oss själva, andra människor, utbildning, arbetsliv och samhället

  • 15.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Krejsler, John B
    Aarhus Universitet.
    Lärandemålens politik2015Ingår i: Utbildning: makt och politik / [ed] Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1:1, s. 181-194Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förutsättningarna för att organisera de nordiska lärarutbildningarna har förändrats under de senaste åren eftersom utbildningarna har blivit en del av ett större europeiskt projekt, nämligen Bolognaprocessen. Denna process syftar emellertid inte till att all lärarutbildning ska bli lika. Den syftar i stället till att göra Europas högre utbildningar, och därmed också lärarutbildningarna, jämförbara genom införandet av en gemensam utbildningsstruktur med tydliga och jämförbara examina på tre olika nivåer, nämligen utbildning på grundnivå, på avancerad nivå samt på forskarnivå. För att möjliggöra jämförelser ska målen för alla europeiska lärarutbildningar uttryckas i termer av lärandemål som ska ange vad medlemsländernas studenter förväntas kunna, förstå och vara i stånd att göra efter ett helt utbildningsprograms eller en enskild kurs slut.

    Syftet med kapitlet har inte varit att diskutera Bolognaprocessen som sådan utan snarare att visa att Bolognaprocessen ur ett styrningsperspektiv kan uppfattas som mer än en pedagogisk process. I termer av lärandemål fungerar den nämligen också som ett politiskt verktyg i formandet av samtidens nationella och europeiska identiteter samt i formandet av samtidens Europa som föreställd gemenskap.

  • 16.
    Olsson, Ulf
    et al.
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Sweden.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Krejsler, John B.
    Aarhus University, Denmark.
    On confessional dialogue and collective subjects2014Ingår i: Foucault and a politics of confession in education / [ed] Andreas Fejes & Katherine Nicoll, New York: Routledge, 2014, 1, s. 93-105Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The concept of dialogue as an ideal for face-to face relationships in education has a long history in Western societies. Dialogue, however, does not only opeate in face-to-face relationships but also between collective subjects such as national states. The focus of this chapter is to discuss the operation of dialogue as a governmental practice in the construction of the contemporary European Higher Educational Area (EHEA) as a transnational political space. In this context the Bologna Process, as an expression of the rationalities of Open Method of Coordination, operates as a goal directed machinery or, as we prefer to call it, as a dialogic dispositive for the governmentalisation of Europe as a transnational political space. Dialogue operates as a means to reaching a form of unity in diversity considered inevitable if the hope for a future Europe with smart, sustainable and inclusive growth and with high levels of employment and social cohesion is to be realised. Consequently, a theme of salvation is inscribed into this hope for the future.

  • 17.
    Palmblad, Eva
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete Hälsohögskolan i Jönköping.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Skolhälsofostran: om strävandena att styra de ungas hälsouppförande2003Ingår i: Problembarnets århundrade: normalitet, expertis och visionen om framsteg / [ed] Mats Börjesson, Eva Palmblad, Lund: Studentlitteratur , 2003, 1, s. 173-215Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I vårt samhälle hänger barn och problem nära samman. Vanart och DAMP, ordblindhet och dyslexi, sinnesslöhet och utvecklingsstörning, allmän stökighet och motoriska problem är benämningar som berättar om denna kulturella logik; särarrangemang för barn med svårigheter vittnar om dess betydelse i vardagen. Under drygt ett sekel har vetenskapsföreträdare och professionella framfört löften om att vi närmar oss lösningen av problembarnens gåta. Formuleringar som "nya forskningsrön visar" stärker oss i övertygelsen om att vi gör landvinningar när det gäller barns problem och behov. Varje tidtror sig därtill besitta ett större mått av humanitet och demokrati när det gäller bemötandet av de problematiska barnen och deras familjer. Men vari består egentligen framstegen och hur argumenteras det för en sådan säkerhet och humanitet? I denna bok analyserar sex samhällsvetare och humanister ett hundraårsspann av synsätt på och åtgärder gentemot de problematiska barnen. Boken vänder sig till ett brett spektrum av samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar som på något sätt handlar om barn och professionellt arbete med människor. Bokserien "Handikapp och samhälle" syftar till att tematiskt presentera aktuella socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder och handikapp för såväl universitets- och högskolestuderande som andra intresserade.

  • 18.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att dela bo med sitt objekt. Om vetandeteknik och disciplinering1994Ingår i: Samhällsvetenskap & Vardagserfarenhet. Teori, praktik, etik / [ed] Bengt Erik Eriksson, Elisabet Näsman, Stockholm: Liber utbildning , 1994, s. 113-147Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Fängelset och den liberala fantasin. En studie om rekonstruktionen av det moraliska subjektet inom svensk kriminalvård2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i en problemställning som riktar uppmärk¬samhet på vilket sätt de politiska och moraliska villkoren medverkar och avsätter betydelse för de pågående förändringarna som äger rum inom nutida svensk kriminalvård, samt vad detta innebär i fråga om förändring av synen och sinnebilden av verksamma inom kriminal¬vårdsmiljöerna, såväl personal som intagna. Det material som i huvudsak legat till grund för undersökningen har utgjorts av Kriminalvårdens egen textproduktion, dvs. de mer eller mindre ideologiska bilder som är närvarande i programtexter, presentationer av verksamheter, årsrapporter, utvärderingar m.m. En del statliga PM, direktiv, betänkanden och andra offent¬liga texter finns också med i bilden. Allt detta material, som i huvudsak berör 1990-talet och det tidiga 2000-talet, har baserats på tankeprincipen att rikta uppmärksamhet på de delar av Kriminalvården som är att betrakta som nysatsningar, dvs. tillkomsten av påverkansprogram, kontaktmannaskap, professionalisering men även klientutbildning. Dock finns även annat empiriskt material närvarande i studien i form av en s.k. fallbeskrivning, baserad på inter¬vjuer av personal på Östragårds öppna anstalt för rattflylleridömda, samt på en del övrigt internt material.

  • 20.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hälsa, neo-liberalism och multidisciplinaritet. Hälsofrämjandet som ett nutida exempel på en stilart i konsten att styra1999Ingår i: Möten. En vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings Universitet , 1999, s. 417-442Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mobilisering av gemenskapen. Om den socialpedagogiska offensiven i lokalmiljön1997Ingår i: I stadens utkant. Perspektiv på förorter! / [ed] Karl-Olov Arnstberg, Ingrid Ramberg, Tumba: Mångkulturellt Centrum , 1997, s. 86-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ungdom, livsvillkor, makt: En studie av erfarenheternas rum i det moderna1990Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis has been to study power relations between suburb youth and institutions. Data have been assembled during one year of field work, through participant observation, field notes, interviews, informal conversations, and the study of official reports, investigations and documentation.

    In chapter 1, the youth groups are introduced. I describe in what way the informal group gains a basis of experience. Tbrough "territoriality" and "doing nothing", the social group marks its sense of kinship with its own generation and its own social class.

    The youth groups of Wemmenborg do not have a free choice of action. The group members are intent on keeping what they have. In this way, they become dependent of institutions and grown-up persons in authority.

    In chapter 2, I give an account of how the strategies of the informal group work, as they mark a distinction between "us" and "them". Still, at the same time, these strategies form the process which ties the group even tighter to the authorities rejected. I describe in what way social workers and police officers are used as "negative models", in oder to remove the feeling of being Seduced or tricked into something. Through this strategy, authority becomes invisibly but efficiently legitimated.

    Chapter 3 describes the environment which brings forth specific technologies and practices of power. These have their own historical conditions as disciplinary foundations through which the subject is made into an object of knowledge. Due to the proceeding form of "prophylacticrationality", knowledge is accumulated in order to anticipate the genesis of conditions producing social conflict, and in order to balance these conflicts.

    In chapter 4, I show how this knowledge and power combine into a practice which is applied to young people. I try to see how the social technologies work and what they bring about.

    In chapter 5, I tie together the principal lines in an discussion about power and the situation of young people who are under influence of modernization processes in the post-modem era.

    There is a tendency to regard young people as one universal group without making any social distinctions. This tendency generates and legitimates techniques and practises for normalization.

    The concept of "resistance" is discussed interpreted both as a "possibility" and as an involuntary submission of power.

  • 23.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Viljan att förekomma - om unga i den svenska profylaxens ordningsprojekt1995Ingår i: Seendet och seendets villkor. En bok om barns och ungas välfärd / [ed] Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist, Stockholm: HLS , 1995, s. 161-208Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln är en problematisering av den svenska profylaxens ordningsprojekt. Det förebyggande arbetet har sedan länge varit en hörnsten inom svensk socialpolitik och att betydelsen av detta snarast ökat än minskat i senmodern tid, inte minst inom området för barns och ungas välfärd. I artikeln diskuteras såväl den moderna profylaxens tankeform som praktik. Det empiriska materialet hämtas från tre fält: medicin, kriminologi samt från en mycket speciell praktik från vårt sekels första hälft, de s.k. arbetsstugorna. Metodiskt sett är studien inspirerad av Michel Foucault och hans s.k. genealogi. Tillvägagångssättet i analysen innebär att äldre diskursformer, som i det här fallet arbetsstugornas tankeform och praktik, speglas i samtida praktiker. Detta förhållningssätt möjliggör en problematisering av vad som kan benämnas som -det likas återkomst-. Få saker är nya, men trots det blir vi ständigt överraskade av den variationsrikedom som historien bjuder på när den omsätts i -nya- situationer och sammanhang. Gamla former, sätt att tänka och handla återkommer, men dessa varieras ständigt och ger upphov till nya och oförutsedda konsekvenser. Studien är således en analys av nutiden speglad i det -förflutna-. Bland annat diskuteras samverkansperspektiv och helhetssyn i dagens svenska ungdomspolitik mot bakgrund av arbetsstugeideologin från seklets början. Studien visar att det förebyggande arbete som vid sekelskiftet bedrevs av Retzius (arbetsstugornas -chefideolog-) m.fl i form av självhjälpsprofylax uppvisar tydligt släktskap med dagens ungdomspolitik. Samtidigt framstår den nutida ambitionsnivån som mer komplicerad och paradoxal. Idag förutsätts de unga vara mer fria och autonoma än någonsin samtidigt som insatserna beträffande den förebyggande verksamheten - -nya- socialteknologier ser dagens ljus - ständigt expanderar.  

  • 24.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dahlstedt, MagnusLinköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Plymoth, BirgittaLinköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fostran av framtidens medborgare: normer och praktiker bortom välfärdsstaten2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    FOSTRAN AV FRAMTIDENS MEDBORGARE skildrar vad som sker med individer och kollektiv mot bakgrund av de senaste decenniernas förändring av den svenska välfärdsstaten. Statens ansvar för medborgarnas välfärd och trygghet har minskats och istället förväntas enskilda individer ta en mer aktiv del i att planera för och skapa sin egen välfärd. Det svenska folkhemmet som stod för kollektiv trygghet har tonat bort för att istället ge plats åt ett individ orienterat samhälle. Boken handlar om skapandet av goda medborgare. Den undersöker dels förändringen av förväntningarna och kraven på hur vi människor ska uppträda, tänka och dels den uppsättning av praktiker som omsätts i syfte att skapa dessa medborgare. Den belyser ur ett tvärvetenskapligt perspektiv fostran av både vuxna och unga på en rad olika arenor. De olika bidragen pekar på hur pågående välfärdsstatliga förändringar tar sig uttryck i olika sammanhang, till exempel hur krav på lärande möter oss i en mängd olika situationer, exempelvis som föräldrar och elever, i egenskap av socialtjänstens klienter, som idrottsutövare, föreningsaktiva eller som tv-tittare. Medborgarna ställs inför att tillägna sig nya egenskaper som bland annat handlar om refl exivitet, livslångt lärande, livskompetens, entreprenörsskapande och ledningsförmåga. Dessa påbud om lärande uppträder tillsammans med föreställningar om ökat oberoende för individen.

  • 25.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hultqvist, Kenneth
    Lärarutbildningen Stockholms universitet.
    Iscensættelsen af samfundet som skole. Konstruktionen av nye nordiske mennesketyper i slutningen av det tyvende århundrade1998Ingår i: Pædagogik - en grundbog til et fag / [ed] Jens Bjerg, Köpenhamn: Hans Reitzels Förlag , 1998, s. 480-511Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet är en aktuell och historisk kritisk genomgång av det Svenska Lärarförbundets program för livslångt lärande som lanserades under mitten av 90-talet. I detta program skrevs det in ett långtgående syfte som i princip handlar om försök skapa -ett samhälle som skola- I programmets visionära utgångspunkter antas att förändringarna och styrningen av den svenska skola skall ta sin utgångspunkt inte från centrala håll, dvs statsmakten och den centrala skolbyråkratin, utan från lokala aktörers viljeyttringar och perspektiv, som exempelvis skolpolitiker, lärare, elever, föräldrar och andra intresseaktörer. Det som sker är sålunda en ny form av politisk problematisering dels i fråga om styrningen av svenskt skolväsen men framför allt en ny syn på hur vi skall styra såväl skoleleven som människan i största allmänhet och hur vi skall styra oss själva. Kapitlet beskriver och analyserar hur relationen mellan så att säga -folkpedagogiska yttringar- och den centralt initierade styrningen av skolan är allt annat än oproblematisk.  

  • 26.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Olsson, U.
    Stockholm Institute of Education, Stockholm, Sweden, Stockholm Institute of Education, Box 34103, 100 26 Stockholm, Sweden.
    Popkewitz, T.S.
    University of Wisconsin, Madison, WI, United States.
    Nostalgia, the future, and the past as pedagogical technologies2007Ingår i: Discourse. Studies in the Cultural Politics of Education, ISSN 0159-6306, E-ISSN 1469-3739, Vol. 28, nr 1, s. 49-67Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article provides a genealogical perspective on narratives about the past and the future as governmental discourses in teacher education, public health, and criminal justice in Sweden. Contemporary governmental strategies bring nostalgic memories of the past and visions and fears about the future back to life in the present. The past (history) is a technology of the present to re-memorialize who "we" are and have been. The future is a spatial concept, a technology to shape and nurture the "future oriented" subject bent on the pursuit of lifelong learning. The notions of history and future in the construction of the lifelong learner function to link and harmonize the interest of the individual with that of society. As technologies of government these are not new. Similar technologies were operating in the discourses about the future, society, and the citizen in the first part of the 20th century. What is new is the particular capabilities and capacities of the individual as an agent of the future and the collective principles in which life is lived. © 2007 Taylor & Francis.

  • 27.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Krejsler, Benedicto, John
    Aarhus universitet, Danmark.
    Europa som fostran: Exemplen lärarutbildning och ungdomspolitik2012Ingår i: Fostran av framtidens medborgare: Normer och praktiker bortom välfärdsstaten / [ed] Kenneth Petersson, Magnus Dahlsted & Birgitta Plymoth, Lund: Sekel , 2012, 1, s. 203-223Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    FOSTRAN AV FRAMTIDENS MEDBORGARE skildrar vad som sker med individer och kollektiv mot bakgrund av de senaste decenniernas förändring av den svenska välfärdsstaten. Statens ansvar för medborgarnas välfärd och trygghet har minskats och istället förväntas enskilda individer ta en mer aktiv del i att planera för och skapa sin egen välfärd. Det svenska folkhemmet som stod för kollektiv trygghet har tonat bort för att istället ge plats åt ett individ orienterat samhälle. Boken handlar om skapandet av goda medborgare. Den undersöker dels förändringen av förväntningarna och kraven på hur vi människor ska uppträda, tänka och dels den uppsättning av praktiker som omsätts i syfte att skapa dessa medborgare. Den belyser ur ett tvärvetenskapligt perspektiv fostran av både vuxna och unga på en rad olika arenor. De olika bidragen pekar på hur pågående välfärdsstatliga förändringar tar sig uttryck i olika sammanhang, till exempel hur krav på lärande möter oss i en mängd olika situationer, exempelvis som föräldrar och elever, i egenskap av socialtjänstens klienter, som idrottsutövare, föreningsaktiva eller som tv-tittare. Medborgarna ställs inför att tillägna sig nya egenskaper som bland annat handlar om refl exivitet, livslångt lärande, livskompetens, entreprenörsskapande och ledningsförmåga. Dessa påbud om lärande uppträder tillsammans med föreställningar om ökat oberoende för individen.

  • 28.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen.
    Krejsler, John
    Aarhus universitet: Inst for Uddanelse of Pedagogik.
    La question sociale revisitée. La configuration de la dimension sociale dans l'espace éducatif européen2013Ingår i: Education et Societes, ISSN 1373-847X, Vol. 31, nr 1, s. 111-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    La fabrication de la question sociale est problématisée ici dans deux discours historiques sur l’intégration sociale : le discours philanthropique et celui de l’Espace Européen de l’Enseignement Supérieur (EEES). De quelle manière et sous quelles circonstances, la relation entre les sujets inclus et exclus et la société se reproduit-elle et fonctionne-t-elle d’une époque à une autre ? La méthode généalogique utilisée est inspirée de la notion de gouvernementalité de Foucault. Dans le discours contemporain, des technologies d’espoir et de peur de l’avenir sont en jeu : certains groupes sociaux sont créés pour représenter les menaces vis-à-vis de l’espoir d’avenir et l’éducation est construite comme une technologie cruciale pour la bonne inclusion de ces mêmes groupes. La comparaison avec les mécanismes éducatifs de la philanthropie montre que ce n’est pas nouveau. La société européenne au début du XIXe siècle craignait une population ayant perdu son orientation religieuse, égarée dans un ordre social prédestiné. La crainte dans l’Europe contemporaine est d’être laissée en arrière dans la course mondiale pour la société de la connaissance la plus éminente et durable.

  • 29.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Ulf
    Stockholms Universitet, Sweden.
    Krejsler, John B.
    Aarhus Universitet, Denmark.
    Den sociala frågans återkomst2014Ingår i: Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs / [ed] Thom Axelsson, Jutta Balldin & Jonas Qvarsebo, Lund: Studentlitteratur, 2014, 1:1, s. 147-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom samtidens berättelse om Europeisk utbildningspolitik betraktas livslangt lärande och den sociala dimensionen som centrala begrepp för att göra det möjligt att förverkliga den vision, EUROPE 2020 om ett framtida Europa med "smart, hållbar och inkluderande tillväxt", som antogs i 2010 (COM, 2010, s.1). I denna berättelse betraktas det livslånga lärande som en förutsättning för såväl samhällets som individens lyckosamma utveckling samt för att skapa ett gott samhälle, demokratisk förståelse och ett aktiv medborgerligt deltagande (London Kommuniké 2007).

  • 30.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet, Sweden.
    Krejsler, John B
    Aarhus universitet, Denmark.
    On Community as a Governmental Technology: The Example of Teacher Education2014Ingår i: Systems of reason and the politics of schooling: school reform and the politics of schooling in the thought of Thomas S. Popkewitz / [ed] Barry Franklin, Miguel Pereyra, New York: Routledge, 2014, 1, s. 220-234Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate the reinstatement of community as a historical practice and governmental technology in contemporary political discourses of European Union (EU), and more specifically in the context of higher education including the education and training of teachers in the Nordic countries. Our focus is not educational policy as a base for ways of thinking about and organising education in Europe, but as a base for ways of thinking about and constructing Europe as a community (Nóvoa, 2004; Larner & Walters, 2004). To do this we use a genealogical method inspired by Michael Foucault, exploring the system of reasoning that orders contemporary political discourses and policies in the early 19th and the turn of the 21st Century (Foucault, 2004).

  • 31.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Krejsler, John B.
    Aarhus universitet.
    The Social Qestion Revisited: the configuration of the social dimension in the european education space2014Ingår i: The "Reason" of Schooling: historizing curriculum studies, pedagogy, and teacher education / [ed] Thomas S. Popkewitz, New York: Routledge, 2014, 1, s. 200-214Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 32.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Olsson, Ulf
    Inst. för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
    Popkewitz, Thomas S.
    Dept.Of Curriculum and Instruction University of Wisconsin-Madison, USA.
    Hultqvist, Kenneth
    Inst. för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
    Framtiden som styrning: en genealogisk betraktelse av det utbildningsbara subjektet och pedagogisk teknologi under det tidiga 2000-talet2007Ingår i: Viljan att styra. Individ, samhälle och välfärdens styrningsmentaliteter / [ed] Sophia Lövgren & Kerstin Johansson, Lund: Studentlitteratur , 2007, s. 239-268Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bokkapitlet belyser och problematiserar hur nya former av reglering av det pedagogiska tänkandet opererar i styrningen av samhälle och medborgare genom det lokala. I ljuset av dessa styrningsomvandlingar analyseras hur förändring av det historiska styrschemat också omfattar en gestaltning av framtiden i namn av teknologier inom olika politikområden (i det här sammanhanget utbildningspolitik, kriminalpolitik och hälsopolitik). Sett i ett nutidshistoriskt, eller genealogiskt, perspektiv fungerar nostalgiska föreställningar och minnen av det förflutna som verktyg och mobiliseringsstrategier för att relatera och sammanknyta människor i nutiden, det vill säga ett sätt att tänka och organisera nutiden i namn av framtiden. Framtiden och det framtida samhället kan sålunda betraktas, inte som ett temporalt utan som ett spatialt begrepp i vilken tid och rum gestaltas till en princip för styrning. Emellertid skall inte pedagogik och kunskap inte betraktas som medel för att förbereda individer för framtiden, utan snarare att kunskap och pedagogik tas i bruk för att konstruera framtiden, genom att fabricera särskilda framtidsorienterade subjekt och reglera en uppsättning olikartade diskursiva och institutionella element.   

  • 33.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Popkewitz S., Thomas
    Univerity of Wisconsin/Madison, USA.
    Olsson, Ulf
    Stockholms Universitet, Sweden.
    Krejsler B., John
    AArhus Universitet, Denmark.
    Engaging in Foucault's Governmentality and Styles of Reasoning2013Ingår i: European Education: Issues and Studies, ISSN 1056-4934, E-ISSN 1944-7086, Vol. 45, nr 3, s. 4-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    n/a

  • 34.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Popkewitz S., Thomas
    University of Wisconsin/Madison, USA.
    Olsson, Ulf
    Stockholms Universitet, Sweden.
    Krejsler, John B.
    Aarhus Universitet, Denmark.
    Engaging in Foucault's Governmentality and Styles of Reasoning: A Short Summery.2013Ingår i: European Education: Issues and Studies, ISSN 1056-4934, E-ISSN 1944-7086, Vol. 45, nr 4, s. 4-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    n/a

  • 35.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Popkewitz, Thomas S.The University of Wisconsin/Madison USA.Olsson, UlfKrejsler, John B
    Governmentality (II): Making People and Rethinking Governmentality2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 36.
    Petersson, Kenneth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Popkewiz, Thomas S.University of Wisconsin/Madison, USA.Olsson, UlfStockholms universitet, Sweden.Krejsler, John B.Aarhus Universitet Denmark, Denmark.
    Governmentality (I): Governing in Curriculum and Making People2013Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 37.
    Popkewitz, Thomas
    et al.
    Dept. of Curriculum and Instruction. University of Wisc/Madison, USA.
    Olsson, Ulf
    UTEP Stockholms Universitet, Sweden.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sociedade da Aprendizagem, Cosmopolitismo, Saude Publica, Prevencao a Criminalidade2009Ingår i: Educacao&Realidade, ISSN 0100-3143, Vol. 34, nr 2, s. 171-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    A “sociedade da aprendizagem” é um conceito que expressa princípios de uma Humanidade universal e uma promessa de progresso que parece transcender a ideia de Nação. Este artigo indica como essa sociedade é governada em nome de um sujeito cosmopolita ideal que, a despeito de suas pretensões universalistas, incorpora modos particulares de inclusão e exclusão. Isso se deve à inscrição de distinções e diferenciações entre as características daqueles que incorporam uma razão cosmopolita e aqueles que não incorporam os princípios de civilidade e normalidade desse cosmopolitismo. Ao mapear a circulação da noção de “sociedade da aprendizagem” no âmbito do sistema de saúde e da justiça criminal suecas e nas reformas escolares suecas e americanas, examina-se o modo de vida do cidadão dessa sociedade: o aprendente, representante de um “cosmopolitismo inacabado”.

  • 38.
    Popkewitz, Thomas S.
    et al.
    University of Wisconsin/Madison.
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Sociedade da Aprendizagem, Cosmopolitismo, saúde Pública e Prevenção à Criminalidade2009Ingår i: Educação & Realidade, ISSN 0100-3143, E-ISSN 2175-6236, Vol. 34, nr 2, s. 73-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning Society, Cosmopolitan, Public Health, Criminal Prevent Today. The learning society expresses principles of a universal humanity and a promise of progress that seem to transcend the nation. The paper indicates how this society is governed in the name of a cosmopolitan ideal that despite its universal pretensions embodies particular inclusions and exclusions. These occur through inscribing distinctions and differentiations between the characteristics of those who embody a cosmopolitan reason that brings social progress and personal fulfilment and those who do not embody the cosmopolitan principles of civility and normalcy. Mapping the circulation of the notion of the learning society in arenas of Swedish health and criminal justice, and Swedish and US school reforms is to examine the mode of life of the citizen of this society: the learner, as a representative of the unfinished cosmopolitanism.

  • 39.
    Popkewitz, Thomas S
    et al.
    Department of Curriculum and Instruktion, University of Wsconsin/Madison, USA.
    Olsson, Ulf
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Stockholms Univ.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Learning Society, the Unfinished Cosmopolitan, and Governing Education, Public Health and Crime Prevention at the Beginning of the Twenty-First Century2007Ingår i: The Learning Society from the Perspective of Governmentality / [ed] Jan Masschelein, Maarten Simons, Ulrich Bröckling & Ludvig Pongratz, Oxford: Blackwell , 2007, 1, s. 17-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The ”learning society” expresses principles of a universal humanity and a promise of progress that seems to transcend the nation. The paper indicates how this society is governed in the name of a cosmopolitan ideal that despite its universal pretensions embodies particular inclusions and exclusions. These occur through inscribing distinctions and differentiations that distinguish between the characteristics of those who embody a cosmopolitan reason that brings social progress and personal fulfillment and those who do not embody the cosmopolitan principles of civility and normalcy. Mapping the circulation of the notion of the ”learning society” in actual arena’s of Swedish health and criminal justice, and Swedish and US school reforms lets appear the mode of life of the citizen of this society, the learner, as an ”unfinished cosmopolitanism” and also directs attention to its ”other(s)” – those that are outside.

  • 40.
    Popkewitz, Thomas S.
    et al.
    Dept. Of Curriculum and Instruction University of Wisconsin-Madison, USA.
    Olsson, Ulf
    Inst. för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    The Learning Society, the unfinished Cosmopolitan, and Governing Education, Public Health and Crime Prevention at the Beginning of the Twenty-First Century2006Ingår i: Educational Philosophy and Theory, ISSN 0013-1857, E-ISSN 1469-5812, Vol. 38, nr 4, s. 431-449Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The -learning society- expresses principles of a universal humanity and a promise of progress that seems to transcend the nation. The paper indicates how this society is governed in the name of a cosmopolitan ideal that despite its universal pretensions embodies particular inclusions and exclusions. These occur through inscribing distinctions and differentiations that distinguish between the characteristics of those who embody a cosmopolitan reason that brings social progress and personal fulfillment and those who do not embody the cosmopolitan principles of civility and normalcy. Mapping the circulation of the notion of the -learning society- in actual arena-s of Swedish health and criminal justice, and Swedish and US school reforms lets appear the mode of life of the citizen of this society, the learner, as an -unfinished cosmopolitanism- and also directs attention to its -other(s)- - those that are outside.

  • 41.
    Popkewitz, Thomas S.
    et al.
    University of Wisconsin-Madison, USA Dept. Of Curriculum and Instruction.
    Petersson, KennethLinköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.Olsson, UlfLärarhögskolan i Stockholm Inst. för samhälle, kultur och lärande.Kowalczyk, JamieUniversity of Wisconsin-Madison, USA Dept. of Curriculum and Instruction.
    "Future Is Not What It Appears To Be": pedagogy, genealogy and political epistemology : in honor and in memory of Kenneth Hultqvist2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book honors and is in memorial to Kenneth Hultqvist who helped initiate the broader research project to which this volume contributes. This book examines changes in the politics of knowledge in modern social life. The contributors provide important interventions in contemporary discussions about power, change, and the challenges that were raised in the Enlightenment about knowledge, reason, and the possibilities of humanity. The studies in the book examine a range of social programs and educational reforms to understand their implications, assumptions and consequences. Firstly, the chapters contribute to an international discussion on the historical relationships between social change, political rationalities, and the technologies of the self in a range of social life that included pedagogy. Secondly, the book offers new ways of studying and understanding the relation of the welfare state, social and education sciences, and todays configurations of liberal governing. Thirdly, the discussion brings into focus and critiques the distinctions of social and educational theories that differentiate "context" and programs, divides discourse from the "real", separates the subjective and objective and the personal and the public, and disconnects civil society from the state "reason" in modern government. "Trots sin ojämnhet är boken väl värd att läsa. Ansatsen bidrar till att skapa utrymme för reflektion kring vår samtid och de sätt varpå vi talar om skola, utbildning och framtid. Hur kommer det sig att vi talar om ett kunskapssamhälle? Vad har gjort ett sådant talesätt möjligt och vad för effekter i form av exkluderingspraktiker har det? Det är frågor som kan relateras till den förhoppning författarna har om att boken och det forskningsprojekt boken är kopplad till skall leda till 'an expanded, problematizing discussion of ongoing changes in the politics of knowledge in modern social life' (s 17). En god ambition som andas kritik i form av exempel i motsats till en mer grundläggande och föreskrivande kritik, något som inte är allt för vanligt i utbildningsvetenskaplig forskning idag."

1 - 41 av 41
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf