Denna handledning är en del av projektet ”Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner”, ett forskningsprojekt som genomförts vid Linköpings Universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och har bedrivits parallellt med samverkansprojektet ”Energiplanering i Östergötland”. Några av Östergötlands kommuner har fungerat som bollplank och testfall för framtagna metoder. Under 2010 kommer samtliga kommuner i projektet att arbeta med de framtagna metoderna i arbetet med sina energiplaner.

Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:

1. ta fram nollalternativ
2. stämma av åtgärder mot energi‐ och miljömål
3. stämma av åtgärdspaket mot nollalternativ

Projektet resultat och metoder har sammanställts i tre delar: en Metodrapport, en Användarhandledning, samt en Exempelsamling med generaliserade exempel på åtgärder som kan finnas i energiplaner. Metodrapporten beskriver vetenskapliga metoder och val och ger en inblick i praktiska och teoretiska överväganden som gjorts under projektets gång. Målgruppen för metodrapporten är de som vill veta mer om den vetenskapliga grunden till verktygen. Användarhandledningen beskriver hur verktygen är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Målgruppen är främst de som är intresserade av att förstå hur verktygen är uppbyggda, kanske för att kunna göra egna kompletteringar. Exempelsamlingen är i sig ett av delverktygen. Samtliga rapporter finns att ladda ner från Linköping University Electronic Press, http://www.ep.liu.se/, eller Länsstyrelsen i Östergötland, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/. Excelfiler går att beställa från författarna eller Länsstyrelsen i Östergötland.

Denna exempelsamling är en del av projektet ”Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner”, ett forskningsprojekt som genomförts vid Linköpings Universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och har bedrivits parallellt med samverkansprojektet ”Energiplanering i Östergötland”. Några av Östergötlands kommuner har fungerat som bollplank och testfall för framtagna metoder. Under 2010 kommer samtliga kommuner i projektet att arbeta med de framtagna metoderna i arbetet med sina energiplaner.

Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:

1. ta fram nollalternativ
2. stämma av åtgärder mot energi‐ och miljömål
3. stämma av åtgärdspaket mot nollalternativ

Projektet resultat och metoder har sammanställts i tre delar: en Metodrapport, en Användarhandledning, samt en Exempelsamling med generaliserade exempel på åtgärder som kan finnas i energiplaner. Metodrapporten beskriver vetenskapliga metoder och val och ger en inblick i praktiska och teoretiska överväganden som gjorts under projektets gång. Målgruppen för metodrapporten är de som vill veta mer om den vetenskapliga grunden till verktygen. Användarhandledningen beskriver hur verktygen är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Målgruppen är främst de som är intresserade av att förstå hur verktygen är uppbyggda, kanske för att kunna göra egna kompletteringar. Exempelsamlingen är i sig ett av delverktygen. Samtliga rapporter finns att ladda ner från Linköping University Electronic Press, http://www.ep.liu.se/, eller Länsstyrelsen i Östergötland, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/. Excelfiler går att beställa från författarna eller Länsstyrelsen i Östergötland.

Denna rapport är en del av projektet ”Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner”, ett forskningsprojekt som genomförts vid Linköpings Universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och har bedrivits parallellt med samverkansprojektet ”Energiplanering i Östergötland”. Några av Östergötlands kommuner har fungerat som bollplank och testfall för framtagna metoder. Under 2010 kommer samtliga kommuner i projektet att arbeta med de framtagna metoderna i arbetet med sina energiplaner.

Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:

1. ta fram nollalternativ
2. stämma av åtgärder mot energi‐ och miljömål
3. stämma av åtgärdspaket mot nollalternativ

Projektet resultat och metoder har sammanställts i tre delar: en Metodrapport, en Användarhandledning, samt en Exempelsamling med generaliserade exempel på åtgärder som kan finnas i energiplaner. Metodrapporten beskriver vetenskapliga metoder och val och ger en inblick i praktiska och teoretiska överväganden som gjorts under projektets gång. Målgruppen för metodrapporten är de som vill veta mer om den vetenskapliga grunden till verktygen. Användarhandledningen beskriver hur verktygen är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Målgruppen är främst de som är intresserade av att förstå hur verktygen är uppbyggda, kanske för att kunna göra egna kompletteringar. Exempelsamlingen är i sig ett av delverktygen. Samtliga rapporter finns att ladda ner från Linköping University Electronic Press, http://www.ep.liu.se/, eller Länsstyrelsen i Östergötland, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/. Excelfiler går att beställa från författarna eller Länsstyrelsen i Östergötland.

Syftet med denna lathund för sammanställning av energiplan är att beskriva vad som bör ingå i ett kommunalt energiplansdokument samt hur innehållet kan presenteras och paketeras. Materialet är framtaget inom ramen för projektet ”Energiplanering i Östergötland”, ett samverkansprojekt mellan Linköpings universitet och Regionförbundet Östsam. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket och Regionförbundet Östsam. Lathunden kommer att användas för att sammanställa energiplanerna i de kommuner som deltar i projektet . Innehållet i lathunden har tagits fram med inspiration från redan existerande energiplaner från Motala, Helsingborg, Falun, Boxholm, Kil, Kungälv, Norrköping, Finspång, Eksjö, Trollhättan, Landskrona, Hultsfred och Lilla Edet. Dessutom har innehåll från utkast till energiplaner från Vadstena, Söderköping och Valdemarsvik använts.

Själva sammanställningen har utgått från tidigare erfarenheter och forskning inom kommunal energiplanering. Även Klimatkommunernas dokumentguide och Uthållig kommuns handbok för energi‐ och klimatstrategier har använts som inspiration. Samtliga källor finns angivna när de används i texten. Författarna vill påpeka att denna lathund inte är någon allomfattande handbok, utan ett arbetsunderlag som säkerligen kan utvecklas och förfinas. Synpunkter på innehållet eller önskemål om kompletteringar mottas tacksamt!

Mer information om projektet och författarnas övriga publikationer inom  energiplaneringsområdet finns på www.energiplanera.se.

Denna rapport bygger på en mindre studie av olika kommuners erfarenheter från uppföljning av energiplaner. Materialet är framtaget som bakgrundsmaterial för projektet ”Energiplanering i Östergötland”, ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet Östsam, Linköpings universitet, Energikontoret Östra Götaland och Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket och Regionförbundet Östsam. Författarna vill påpeka att studien inte är någon heltäckande beskrivning av uppföljning av energiplaner, utan är ett axplock av erfarenheter från ett antal små och medelstora kommuner.

I samband med projektet sker ytterligare utvecklingsarbete. Resultat och rapporter finns tillgängliga på www.energiplanera.se och Linköping University Electronic Press

Den här checklistan har utvecklats inom ett samarbetsprojekt mellan Motala kommun och Länsstyrelsen Östergötland med finansiering från Energimyndigheten. Projektet initieradesmed utgångspunkt i Motalas energiplan och är nära kopplat till den regionala klimat-och energistrategin för Östergötland. Inom projektet har Linköpings universitet tagit fram en rapport om detaljplaners inverkan på växthusgasutsläpp, se nedan. Den här skriften bygger på universitetets rapport. För mer information, kontakta någon i projektgruppen.

Checklistan är avsedd att kunna användas av alla kommuner som är intresserade av att tydligare föra in energi- och klimatfrågor i den fysiska planeringen. Störst fokus ligger på detaljplaner och listan är tänkt att kunna användas för att visa hur ett aktuellt planförslag kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser genom minskad energianvändning och ökad andel förnybar energi. Listan kan även användas för att jämföra två olika planförslag. Checklistan ska kunna användas som en del i miljöbedömningsprocessen, men även separat för planer som inte bedöms få en betydande miljöpåverkan och därmed saknar lagkrav om miljöbedömning.

Den kommunala planeringen har en mycket viktig roll att spela i samhällets arbete för minskade utsläpp av växthusgaser. Den här checklistan riktar sig till politiker och tjänstemän som på olika sätt arbetar med fysisk planering i svenska kommuner. Med checklistan vill vi visa på hur planeringen och särskilt utformningen av en detaljplan påverkar utsläppen av växthusgaser. Listan är tänkt att kunna användas för att visa i vilken mån ett aktuellt planförslag kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser genom minskad energianvändning och ökad andel förnybar energi.

Checklistan har utvecklats inom ett samarbetsprojekt mellan Motala kommun och Länsstyrelsen Östergötland med finansiering från Energimyndigheten. Skriften bygger på en rapport från Linköpingsuniversitet.

Den här checklistan har utvecklats inom ramen för ett samverkansprojekt mellan Linköpings Universitet, Länsstyrelsen i Östergötland och Motala kommun. Projektet har finansierats av medel från Energimyndigheten. Under projektet har en referensgrupp funnits bestående av representanter från samtliga tre organisationer. De som har deltagit är: Leif Sjögren, Stefan Jonsson och Marie Hägglund (Motala Kommun); Linda Malmén och Jenny Lindqvist (Länsstyrelsen Östergötland) samt Mikael Sonesson och Jenny Ivner (Linköpings Universitet). Initiativet till projektet togs av Motala kommun tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland som sedan anlitade Linköpings Universitet som konsult. Vi vill tacka Energimyndigheten som har finansierat detta projekt och gjort det möjligt att genomföra. Checklistan finns tillgänglig via www.ep.liu.se samt genom Länsstyrelsen och kommunen.