liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2001: Linköpings universitet2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet klarade 2001 takbeloppet inom grundutbildningen, och det med råge: plus 18 miljoner.

    Det är ett imponerande resultat, inte minst med tanke på att Linköpings universitet sedan mitten av 90-talet växt betydligt snabbare än något annat svenskt universitet. Förra året var tillväxten inom grundutbildningen 10 procent. Och expansionen har främst skett inom den sektor, teknik och naturvetenskap, där studieplatserna på många håll gapar tomma. Vi är idag näst störst i landet när det gäller utbildning inom NT-sektorn.

    När vi för fem år sedan sa att Campus Norrköping skulle ha 5 000 studenter i början av 2000-talet lät det som ett fjärran visionärt mål. Idag är vi där, med en väl etablerad utbildningsmiljö och en forskning i snabb uppbyggnad. Och det är ingen tillfällighet att Norrköpings kommun under året utnämndes till landets studentvänligaste. Vi kommer under det närmaste året att ta nya initiativ för att stärka forskningsmiljön i Norrköping och för att förbättra kommunikationerna mellan våra campusområden i Linköping och Norrköping.

    Det är inte bara grundutbildningen som expanderar. Inom forskarutbildningen framlades 141 avhandlingar, det högsta antalet någonsin. Det är i det närmaste en tredubbling på tio år. Vid installationshögtiden i november var det 49 nya professorer som installerades, även det nytt rekord. Satsningen på biomedicin och livsvetenskapernas teknologier fortsatte med en internationell utlysning av 8 professurer som lockat ett stort antal mycket kompetenta sökande. För att kraftsamla inom hälsoområdet har vi sett över organisationen och inrättat två nya institutioner – Institutionen för hälsa och samhälle i Linköping och Institutionen för vård och omsorg i Norrköping – som försetts med extra basresurser för att stärka forskningen.

    Den statliga satsningen på att expandera grundutbildningen har emellertid inte motsvarats av en liknande satsning på forskningen. Resultatet är ett växande gap mellan utbildnings- och forskningsresurser. I längden är det den kanske viktigaste kvalitetsfrågan inom högskolesystemet. Inte minst för Linköpings universitet med de redan från början mycket låga fakultetsanslagen är detta ett problem. Linköpingsforskarna har alltid varit duktiga på att attrahera externa forskningsanslag men det kan aldrig fullt ut uppväga bristerna i den fria basresursen. Det finns många aspekter: låt mig bara peka på två; det blir svårare att ge all grundutbildning en tillfredsställande forskningsanknytning och vi har mycket begränsade möjligheter att skapa karriärtjänster för unga lovande forskare. Det finns därför skäl att upprepa ett från universitetet tidigare framfört önskemål, fördela fakultetsanslagen efter prestation, inte efter tradition.

    Bokslutet som helhet visar på ett tillfredsställande resultat. Målet för 2001 var att styra mot ett nollresultat. När året summeras kan jag konstatera att resultatet är i paritet med målet: -14,6 mkr, d.v.s. bara lite mer än en halv procent av våra intäkter på 2,1 miljarder. Detta, tillsammans med vårt ackumulerade överskott, gör att Linköpings universitet står väl rustat inför framtiden.

  • 2.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2002: Linköpings universitet2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För första gången sedan 1996 kan Linköpings universitet presentera ett bokslut som uppvisar ett ekonomiskt överskott. När alla intäkter och utgifter för universitetets olika institutioner och andra enheter har sammanställts blir resultatet +14 miljoner kronor. Naturligtvis är det inget självändamål för ett statligt universitet att uppvisa stora resultatöverskott då vi i princip skall omsätta alla ekonomiska resurser i aktiviteter som relaterar till våra utbildnings- och forskningsuppdrag. Men jag är samtidigt övertygad om att ingen vill tillbaka till situationen för 3-4 år sedan då universitetet upp-visade stora underskott. En sådan situation leder till att alltför mycket energi läggs på skuldsanering, att man lappar och lagar och inte vågar satsa offensivt på strategisk utveckling. Linköpings universitet har i dag enligt min mening funnit en bra balans mellan att vara ett universitet som vågar satsa och erövra nya ”akademiska marknadsandelar” och samtidigt ha en god kontroll på ekonomin.

    Universitetet fortsätter att växa. Antalet anställ -da ökar och uppgår nu till drygt 3 500, en ökning med 200 personer i förhållande till 2001. Förra året ökade dessutom antalet studenter med över 2 000 och vi har i dag uppemot 25 000 studenter. En intressant notering är expansionen inom fristående kurser där antalet studenter ökat med 20 % till närmare 9 000. Denna ökning bör förstärka våra möjligheter att uppnå ambitionerna att ut -veckla universitetet ur ett mångfaldsperspektiv och även på ett bättre sätt verka för ett livslångt lärande. En annan glädjande siffra är att Campus Norr-köping nu har 5 400 studenter. Antalet examina inom grundutbildningen om minst 120 poäng är nu uppe i ca 2 700, en ökning i förhållande till 2001 med hela 600 examina beroende bl.a. på att examinationen från Campus Norrköping påbörjats i stor skala. Inom forskarutbildningen når universitetet ett ”all time high” med 165 nya doktorer.

    Linköpings universitet har genomgått en mycket snabb expansion inom grundutbildningen och ser vi utvecklingen över en tioårsperiod finns det inget annat universitet som ligger i närheten. I det perspektivet är det inte så märkligt att vi inte fullt ut når upp till takbeloppet 969 miljoner kronor. För år 2002 fattas ca 20 miljoner kronor och detta kan naturligtvis uppfattas som en plump i ett annars mycket positivt årsbokslut. Vi måste dock erinra oss att universitetet i januari 2002 på en direkt förfrågan från utbildningsministern tog extra nya utbildningsplatser som höjde universitetets takbelopp med 26 miljoner kronor utöver det åtagande som föreskrevs i budgetpropositionen inför 2002. Universitetet har m.a.o. klarat sitt ”ordinarie” utbildningsuppdrag för 2002. Det bör i detta sammanhang också påpekas att när vårdutbildningarna överfördes från landstinget till staten ”förlorade” vi dessutom 10 miljoner kronor vid den omräkning av ersättningsnivåerna som gjordes. Underprestationen på 20 miljoner kronor drabbar dock inte universitetet ekonomiskt då vi under flera år överpresterat inom grundutbildningen och har hela 77 miljoner kronor på ”prestationsbanken” från vilken vi nu kan ta ut de saknade miljonerna.

    Jag ser inför framtiden inte att Linköpings universitet skulle få problem (som många andra universitet och högskolor har) med sina grund-utbildningsprestationer. Ungdomskullarna kom -mer återigen att öka och Linköpings universitet har ett starkt varumärke bland landets studenter. Inte minst framkom detta i Högskoleverkets studentspegel som visade att Linköpings universitet har landets mest nöjda studenter. Uppenbarligen har vi lyckats att kombinera en kraftig expansion av utbildningsvolymen med bra kvalitet vad gäller utbildning och universitetsmiljö. Detta är en tradition att vårda och utveckla ty naturligtvis finns det mycket som inte är tillfredsställande t.ex. det låga antalet lärarledda undervisningstimmar vid ett flertal utbildningar inom den filosofiska fakulteten.

    Universitetets expansion och goda bokslut baseras på ökningen inom grundutbildningen och på LiU-forskarnas förmåga att attrahera externa forskningsbidrag. Fakultetsanslagen fortsätter dock att vara låga och man kan bara hoppas att regeringen får till stånd någon form av prestationsbaserat inslag vid fördelningen av fakultetsanslagen i den kommande forskningspolitiska propositionen. I dag samarbetar SUHF och Vetenskapsrådet för att hitta en form för en sådan fördelning. Linköpings universitet har som sagt levt högt på sin förmåga att dra in externa pengar. Dock har inte universitetet varit bland de större bidragsmottagarna från Vetenskapsrådet (eller dess föregångare). Det är därför mycket glädjande att LiU under 2002 signifikant har ökat sina anslag från Vetenskapsrådet till en nivå som ligger i paritet med sedan länge etablerade grundforsknings-universitet. Detta är ett viktigt kvitto på att universitetets forskning håller hög kvalitet. Uppenbarligen behöver det inte finnas en motsättning mellan hög inomvetenskaplig kvalitet och tvärvetenskaplighet och samhällsrelevans – adelsmärken för forskningen vid Linköpings universitet.

    I Sverige utgör långtidssjukskrivningarna ett stort samhällsproblem där högskolesektorn på intet sätt är förskonad. Universitetets personalenhet har dock visat att andelen långtidssjukskrivna bland de anställda vid LiU är jämförelsevis låg, vilket är tillfredsställande. Dock får vi inte slå oss till ro med detta konstaterande utan ha en hög ambitionsnivå inom ett område där det är relevant att tala om en nollvision. Motiverad personal som trivs med sina arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö är en förutsättning för att Linköpings universitet även de kommande åren skall kunna prestera goda verksamhetsmässiga och ekonomiska bokslut. Jag kan som rektor bara tacka för de insatser som gjorts på de olika institutionerna, de tre fakulteterna och centralt inom universitetet för att 2002 blev ett bra år för Linköpings universitet.

  • 3.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2003: Linköpings universitet2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Verksamhetsmässigt blev 2003 ett nytt starkt år för universitetet. Vi utbildade fler studenter än någonsin, vi utfärdade fler än 3 000 examina i grundutbildningen, vi utfärdade fler doktorsexamina än någonsin och antalet pro­fessorer är nu över 300.

    Universitetet har under året arbetat fram en ny forskningsstrategi för 2005-2008 och vi har tillsammans med landstinget i Östergötland enats om profilerade satsningar inom fem viktiga om­råden inom medicin och hälsa. Universitetet har fortsatt att öka sina i konkurrens erhållna medel från Vetenskapsrådet, inom det utbildningsveten­skapliga området står vi i särklass. Ytterligare två av våra forskare har av VR fått stöd inom ramen för särskilt excellenta forskare med internationell lyskraft. Antalet projekt med finansiering från EUs ramprogram har ökat.

    Vi har fortsatt att driva på den pedagogiska förnyelsen av grundutbildningen. Här kan nämnas GrundSIPA, regeringsuppdraget om en förnyelse av utbildningen inom humaniora-samhällsveten­skap, och vårt arbete tillsammans med bl.a. Massa-chusetts Institute of Technology för en förnyad ingenjörsutbildning – CDIO, ett projekt som fick mycket goda vitsord i en internationell utvärde­ring. Flera andra projekt vid LiU har på motsva­rande sätt erhållit internationella lovord.

    Högskoleverket har i den nationella s.k. frank-ingen gett oss toppbetyg för vårt arbete med jäm­ställdhet och studentinflytande.

    Så långt allt väl.

    Men bokslutet är kärvt, universitetet går 47 miljoner back.

    I grunden är detta en konsekvens av den urholk-ning av anslagen som vi sett under en längre tid. Över en tioårsperiod har anslagen till grundutbild­ningen tappat närmare 30 procent av sitt värde. Förr eller senare slår detta igenom. För närvarande verkar det fåfängt att tro på någon mer betydande statsfinansiell förstärkning. På sikt är dock en sådan förstärkning, eller ett ändrat regelverk som ger bättre egna intjäningsmöjligheter, en nöd­vändighet.

    Årets underskott kan också ses i ljuset av att personalkostnaderna det gångna året ökade med 109 miljoner. Ökningen har dock sin förklaring i ett under lång tid uppdämt behov – varnings­klockorna om risken för utbrändhet bland lärare har ljudit högt.

    Vi har visserligen 167 miljoner i eget myndig­hetskapital och sparade utbildningsprestationer till ett värde av 70 mkr och det kan sägas att 47 miljo­ner inte är mer än ca 2 procent av en omslutning på 2,4 miljarder. Det är naturligtvis sant, men det är fortfarande mycket pengar, vi kan inte fortsätta som om ingenting hänt. Att skapa en ekonomi i balans kommer att kräva ett hårt och mödosamt arbete på alla nivåer inom universitetet.

    Det är ansträngningar som naturligtvis inte får hindra oss från att fatta nödvändiga strategiska beslut och genomföra offensiva satsningar. Det är min fasta övertygelse att Linköpings universitet har alla förutsättningar att försvara sin position som landets bästa grundutbildningsuniversitet och att bibehålla och utveckla nya starka forskningspro­filer.

  • 4.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2004: Linköpings universitet2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    2004 var ett år av fortsatt expansion om än i något lugnare takt än vi varit vana vid. Antalet studenter fortsätter att öka och är nu närmare 27 000 och antalet examina ökar. Bokslutet är i balans med en omslutning på 2,5 miljarder. Sammantaget är det starka siffror för LiU.

    Universitetets årsredovisning innehål­ler massor med siffror och analyser. Jag tror kanske inte vi är så många som läser den från pärm till pärm. Men en sak vill jag gärna uppmana er till: läs årskrönikan. Ingenstans blir universitetets myllrande och mångfaset­terade verksamhet lika tydlig; här ges exempel på det stora internationella engagemang som många av våra forskare och lärare har, här finns priser och belöningar från internatio­nella akademier och svenska företag, här ges flera exempel på samverkansformer inom utbildning och forskning, här noteras några av de större externa forskningsanslag som LiU attraherat under året och här finns andra viktiga händelser. Listan är inte uttömmande; det hade gått utmärkt att göra en lika lång lista till. Men den samlade bilden är viktig. Här finns mycket av den levande institution som riskerar att komma bort i årsredovisningarnas formella sifferexercis.

    Grundutbildningen vid universitetet står stark. Vi har bakom oss en lång period av snabb expansion och på 10 år har antalet stu­denter ökat med 70 procent. Detta har skett inte bara med bibehållen utan med ökad effek­tivitet; antalet examina har mer än fördubblats under samma period. När det gäller kvaliteten får vi fortsatt mycket höga betyg såväl från studenter som från arbetsmarknad.

    Vi kan glädja oss åt att LiU-forskarna under året tog hem rekordstora anslag från Vetenskapsrådet och vi kan överlag se en stärkt forskningsfinansiering. De stora på­frestningar som minskade utdelningar från forskningsstiftelserna inneburit har kompen­serats med andra källor. Det innebär också att en lång trend, där grundutbildningssektorn vuxit relativt forskningen, brutits. Det är vik­tigt för att bibehålla den långsiktiga balansen mellan utbildning och forskning.

    LiUs låga fakultetsanslag och därmed stora beroende av externa källor gör det extra viktigt att vidga finansieringsbasen. Här är framgångarna för kampanjen Forskning och Framtid i Norrköping ett exempel. Under året har man säkrat 38 miljoner till stöd för unga lovande forskare i karriären. Medel som till stor del kommer från nya finansiärer och som går till ändamål som annars är svårt att få fi­nansiering till.

    Bokslutet visar på 1 mkr plus. Det är en väsentlig förbättring jämfört med 2003 (-47 mkr), det är 26 mkr bättre än vår egen halv­årsprognos och ett nollresultat ett år före tidta­bell. Lägg därtill att vi överproducerade utbild­ning för 25 mkr som vi inte får ersättning för så är det ett glädjande och starkt resultat. Del­vis kan det förklaras med den starka ökningen av externa forskningsmedel, men framförallt är det ett resultat av institutionernas mödo­samma arbete med att skapa budgetbalans. Det har i vissa fall krävts smärtsamma beslut och tuffa omställningar. Och även om det ser betydligt ljusare ut nu än för ett år sedan så är det en kostnadsjakt som måste fortsätta, inte minst för att skapa oss handlingsfrihet att göra nödvändiga strategiska satsningar.

  • 5.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2005: Linköpings universitet2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I slutet av 2005 kom beskedet att Stiftelsen för Strategisk Forskning satsar på tre centers of excellence vid LiU. En satsning som tar sin utgångspunkt i forskargrupper som levererar internationell spetsforskning samtidigt som de bedöms vara strategiskt viktiga för Sverige.

    Tre centers av 18 är en mycket god utdelning och ett kvitto på vår förmåga att bedriva spetsforskning med hög samhällelig relevans.

    LiU-forskare nådde framgångar också på många andra arenor under året. I en utvärdering av svensk fysikforskning lyftes flera forskargrupper vid LiU fram. Det är ingen tvekan om att vi i IFM har en av landets starkaste fysikinstitutioner. Utdelningen från forskningsråden blev god, och Vinnova satsade på ett s.k. Vinnex-center, Helix, om rörlighet i arbetslivet som ett sätt att främja hälsa och utveckling. En satsning som är intressant inte minst för att den engagerat flera av regionens största arbetsgivare.

    Inom forskarutbildningen tangerar vi 2003 års rekordnotering med 168 doktorsexamina. Det kommer förmodligen att stå sig ett tag. Vi ser sedan något år tillbaka en minskad antagning till forskarutbildning. Inte på grund av minskat intresse utan ändrade finansieringsmöjligheter, delvis till följd av ändrade strategier hos forskningsfinansiärerna. Det är inte säkert detta är enbart av ondo, det har inom vissa områden funnits tendenser till överproduktion i förhållande till vad arbetsmarknaden, inom och utanför akademin kan svälja.

    Grundutbildningen visar genomgående upp mycket goda resultat. 3 447 examina är det största antalet någonsin, på fyra år har antalet examinerade ökat med 50 procent. Studenternas produktivitet har ökat vilket gör att vi trots 100 färre studenter och ett utökat utbildningsuppdrag når takbeloppet med råge. Och studenterna är eftertraktade. I Högskoleverkets stora analys av studenternas etablering på arbetsmarknaden kommer LiU ut som klar etta av de stora universiteten.

    Även om söktrycket till flertalet utbildningar fortfarande är gott finns det vissa tendenser till en vikande rekrytering samtidigt som vi ser en hårdnande konkurrens om de nya studenterna. Vi behöver bli ännu bättre på att utveckla och marknadsföra utbildningar attraktiva för studenter med skilda behov, förutsättningar och ambitioner.

    Bokslutet slutade med ett överskott på 40 mkr, främst till följd av de goda prestationerna inom grundutbildningen och bantade personalkostnader. Det har varit en process som ställt tuffa krav på institutioner och andra enheter. Men det har varit nödvändigt och vi har varit framgångsrika. Vi behöver den handlingsfrihet som en ekonomi under kontroll ger.

    Högskolan står inför en period av stora förändringar, spelplanen ändras i viktiga avseenden. Den grundläggande utbildningen görs om inom ramen för den s.k.Bolognaprocessen, vi får ändrade villkor för utländska studenter (utanför EES-området) och det ställs ökade krav på universiteten att engagera sig i kommersialisering av forskningsresultat, för att nu nämna något av det som kommer att påverka oss de närmaste åren.

    För att möta detta har vi vid LiU tagit ett antal strategiska initiativ. Vi har lagt fast nya strategier för rekrytering av forskare och lärare och för internationalisering, vi har tagit viktiga initiativ för att stärka vår externa finansiering och initierat en översyn av institutionsstrukturen. Åtgärder som tillsammans med en ekonomi under kontroll och en stark verksamhet inom både utbildning och forskning gör att det finns anledning att blicka framåt med tillförsikt.

  • 6.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2006: Linköpings universitet2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2006 fortsatte Linköpings universitet arbetet med att omsätta sin strategi – fastställd av universitetsstyrelsen 2004 – i praktisk verklighet. Visionen för LiU är att vara Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion. Principerna för universitetets s.k. strategikarta godkändes av universitetsstyrelsen i juni 2006.

    Strategiarbetet, som sker dels på övergripande nivå, dels på fakultetsnivå, kommer under de närmaste åren att bedrivas på olika sätt, exempelvis genom kompetensutveckling av personal, strategisk rekrytering till forskningsmiljöer och satsning på internationellt konkurrenskraftiga master- och forskarutbildningsprogram liksom intensifiering av studentrekryteringsarbetet.

    Linköpings universitet kommer att fortsätta sina insatser för att stimulera till nyföretagande, tillväxt, välstånd och välfärd i regionen och bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

    Under året utreddes förutsättningarna för en ny institutionsorganisation med syfte att ytterligare stimulera samverkan mellan ämnesområden. Efter en omfattande remissomgång fattade universitetsstyrelsen beslut om den nya organisationen, som innebär att vissa institutioner slås ihop och att antalet minskar från 22 till 17 (se omslagets sida 3). Den nya organisationen träder i kraft 1 januari 2007.

    För att aktivt möta de förändringar som informationsteknologi medför inom vetenskaplig kommunikation och grundutbildning antogs en strategi för informationsförsörjning 2005. I den lyfts universitetsbibliotekets roll fram ytterligare vad gäller utveckling av tjänster och informationskompetens hos studenter, lärare, forskare och andra anställda. Arbetet med att praktiskt genomföra strategin pågick under hela 2006.

    Denna årsredovisning utgår huvudsakligen från de krav som ställs i regleringsbrevet, d.v.s. följande redovisas:

    • utbildningsuppdrag och måluppfyllelse för de två verksamhetsgrenarna utbildning och forskning
    • universitetets kvalitetsarbete
    • universitetets internationaliseringsarbete.

    Därutöver ges en kortfattad beskrivning av hur universitetet samverkar med det omgivande samhället samt mål och strategier för universitetets personalförsörjning. Årsredovisningen avslutas med sedvanlig finansiell redovisning.

    Detta innebär att endast en del av den omfattande verksamhet som har bedrivits under år 2006 vid Linköpings universitet kommer att belysas här.

  • 7.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2007: Linköpings universitet2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2007 fortsatte Linköpings universitet arbetet med att omsätta sin strategi – fastställd av universitetsstyrelsen 2004 – i praktisk verklighet. Visionen för LiU är att vara Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion. Principerna för universitetets s.k. strategikarta godkändes av universitetsstyrelsen i juni 2006.

    Strategiarbetet, som sker dels på övergripande nivå, dels på fakultetsnivå, kommer under de närmaste åren att bedrivas på olika sätt, exempelvis genom kompetensutveckling av personal, strategisk rekrytering till forskningsmiljöer och satsning på internationellt konkurrenskraftiga master- och forskarutbildningsprogram liksom intensifiering av studentrekryteringsarbetet.

    Linköpings universitet kommer att fortsätta sina insatser för att stimulera till nyföretagande, tillväxt, välstånd och välfärd i regionen och bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

    Under året genomfördes den nya institutionsorganisation som beslutats av universitetsstyrelsen efter en omfattande remissomgång. Den nya organisationen innebär att vissa institutioner slås ihop och att antalet minskar till 14 (se omslagets sida 3). Syftet är att ytterligare stimulera samverkan mellan ämnesområden.

    Denna årsredovisning utgår huvudsakligen från de krav som ställs i regleringsbrevet, d.v.s. följande redovisas:

    • utbildningsuppdrag och måluppfyllelse för de två verksamhetsgrenarnautbildning och forskning
    • universitetets samverkan med det omgivande samhället och med andra lärosäten
    • universitetets kvalitetsarbete
    • pedagogisk utbildning för universitetslärare
    • universitetets internationaliseringsarbete
    • universitetets jämställdhetsarbete
    • universitetets arbete med personalförsörjning

    Årsredovisningen avslutas med sedvanlig finansiell redovisning.

    Endast en del av den omfattande verksamhet som har bedrivits under år 2007 vid Linköpings universitet kommer därmed att belysas här.

  • 8.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2008: Linköpings universitet2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2008 fortsatte Linköpings universitet arbetet med att omsätta sin strategi i praktisk verklighet. Visionen för LiU är att vara Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion. Principerna för universitetets strategi som operationaliserats i universitetets strategikarta ärV

    • Visa excellens
    • Ta ansvar
    • Bygg styrka
    • Skapa effektivitet.

    Strategiarbetet, som sker dels på övergripande nivå, dels på fakultetsnivå, kommer under de närmaste åren att bedrivas på olika sätt, exempelvis genom kompetensutveckling av personal, strategisk rekrytering till forskningsmiljöer och satsning på internationellt konkurrenskraftiga master- och forskarutbildningsprogram liksom intensifiering av studentrekryteringsarbetet.

    Linköpings universitet kommer att fortsätta sina insatser för att stimulera till nyföretagande, tillväxt, välstånd och välfärd i regionen och bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

    Denna årsredovisning utgår huvudsakligen från de krav som ställs i regleringsbrevet, d.v.s. följande redovisas:

    • utbildningsuppdrag och måluppfyllelse för de två verksamhetsgrenarna utbildning och forskning
    • universitetets samverkan med det omgivande samhället och med andra lärosäten
    • universitetets kvalitetsarbete
    • pedagogisk utbildning för universitetslärare
    • universitetets internationaliseringsarbete
    • universitetets jämställdhetsarbete
    • universitetets arbete med personalförsörjning.

    Årsredovisningen avslutas med sedvanlig finansiell redovisning.

    Endast en del av den omfattande verksamhet som har bedrivits under år 2008 vid Linköpings universitet kommer därmed att belysas här.

    Linköpings universitet är en av de statliga myndigheter som omfattas av förordningen (SFS 2007:603) om intern styrning och kontroll. I anslutning till underskriften i årsredovisningen skall styrelsens ledamöter lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen vid universitetet är betryggande. Denna bedömning grundas på en särskild rapport som lämnats till styrelsen (dnr LiU 2008/00613) och sombeskriver den process som med anledning av förordningen pågår vid universitetet och utgjort underlaget för styrelseledamöternas ställningstagande.

  • 9.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2009: Linköpings universitet2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2009 fortsatte Linköpings universitet arbetet med att omsätta sin strategi i praktisk verklighet. Visionen för LiU är att vara Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion. Principerna för universitetets strategi som operationaliserats i universitetets strategikarta är

    • Visa excellens,
    • Ta ansvar,
    • Bygg styrka,
    • Skapa effektivitet.

    Strategiarbetet, som sker dels på övergripande nivå dels på fakultetsnivå, bedrivs på olika sätt, exempelvis genom kompetensutveckling av personal, strategisk rekrytering till forskningsmiljöer och satsning på internationellt konkurrenskraftiga master- och forskarutbildningsprogram liksom intensifiering av studentrekryteringsarbetet.

    Linköpings universitet fortsätter sina insatser för att stimulera till nyföretagande, tillväxt, välstånd och välfärd i regionen och bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

    Denna årsredovisning utgår huvudsakligen från de krav som ställs i regleringsbrevet, dvs följande redovisas:

    • utbildningsuppdrag och måluppfyllelse för de två verksamhetsgrenarna utbildning och forskning,
    • universitetets samverkan med det omgivande samhället och med andra lärosäten,
    • universitetets kvalitetsarbete,
    • pedagogisk utbildning för universitetslärare,
    • universitetets internationaliseringsarbete,
    • universitetets jämställdhetsarbete,
    • universitetets arbete med personalförsörjning.

    Årsredovisningen avslutas med sedvanlig finansiell redovisning.

    Linköpings universitet är en av de statliga myndigheter som omfattas av förordningen (SFS 2007:603) om intern styrning och kontroll. I anslutning till underskriften i årsredovisningen skall styrelsens ledamöter lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen vid universitetet är betryggande. Denna bedömning grundas på den rapport som lämnats till styrelsen (dnr LiU-2010-00310) och som beskriver den process och det arbete som med anledning av förordningen pågår vid universitetet och utgjort underlaget för styrelseledamöternas ställningstagande.

  • 10.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2010: Linköpings universitet2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    2010 har varit ett år av fortsatt kraftfull expansion inom både utbildning och forskning. Studenterna är fler än någonsin, antalet anställda har vuxit med närmare 300 personer och intäkterna med 11 % till 3,2 miljarder kronor (se tabell 1). Samtidigt var det ett år som i mycket kom att präglas av förberedelser för kommande stora förändringar.

    Universitetet fortsätter att attrahera studenter från hela landet, ca en tredjedel kommer från Östergötland. Söktrycket till universitetets utbildningsprogram har ökat dramatiskt under den senaste treårsperioden, från 10 691 förstahandssökande till 13 439, en ökning med 26 %. Stora ungdomskullar och en besvärlig arbetsmarknadskonjunktur är de främsta förklaringarna. Två nya utbildningsprogram för högskolenybörjare startade hösten 2010, civilingenjörsprogrammet i medicinsk teknik och kandidatutbildningen i flyglogistik med möjlighet till trafikledarutbildning, båda utbildningarna hade ett betydande söktryck. Därtill startade fyra nya masterprogram...

  • 11.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2011: Linköpings universitet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Året kom att präglas av fortsatta förberedelser för en ökad autonomi, ett skifte på rektorsposten, en dramatisk minskning av antalet icke-europeiska studenter till följd av introduktionen av studieavgifter och fortsatta framgångar för universitetets forskning.

    Som framgår av figur 1 så har intäkterna för forskning och forskarutbildning ökat väsentligt snabbare än intäkterna för grundutbildning de senaste fyra åren. Efter att under flera år har varit ungefär lika stora utgör idag intäkterna för forskning och forskarutbildning 54 procent av universitetets intäkter och intäkterna för grundutbildning 46 procent.

    Den 1 februari lämnade rektor Mille Millnert LiU för att bli generaldirektör för Vetenskapsrådet. Prorektor Karin Fälth-Magnusson trädde in som tf rektor under våren. Efter förslag från universitetet utsåg regeringen Helen Dannetun, tidigare dekanus för den tekniska fakulteten, till rektor från 1 juli.

    Det stora organisatoriska översynsprojekt som inleddes under 2010, Orakel, resulterade under våren i ett förslag till ny anställningsordning och karriärväg som universitetsstyrelsen kunde fastställa. Orakel genomförde också en översyn av ledningsstrukturerna vid LiU som blev ett viktigt underlag för den tillträdande rektorn. Med bland annat detta som underlag fattade rektor beslut om inrättande av tre nya strategiska ledningsråd för utbildning, forskning respektive samverkan.

  • 12.
    Rydberg, Lars (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2012: Linköpings universitet2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet, LiU, har under 2012 stärkt sin position på flera internationella rankinglistor och tillhör nu de bästa 3 procenten i världen. Detta gäller till exempel Shanghai-listan och QS rankinglista.Samtidigt hårdnar konkurrensen alltmer. För att kunna behålla och helst förbättra denna position arbetar universitetet kontinuerligt för attmöta kommande utmaningar. I början av 2012 gjorde rektor Helen Dannetun vissa förändringar i ledningsorganisationen, bland annat inrättades tre strategiska ledningsråd: ett för utbildning, ettför forskning och ett för samverkan.

    Rektor har under året initierat och lett ett brett strategiarbete. Arbetet har inkluderat många medarbetare och under hösten besökte rektor samtliga institutioner. En ny strategikarta klubbades av universitetsstyrelsen på decembermötet 2012. Visionen är »Ett universitet med internationell lyskraft – där människor och idéer möts och utvecklas«. De senaste årens satsning på forskning ska fortsätta, men det är också rektors bestämda ambition att LiU ska försvara och stärka sin position som ett av landets bästa universitet när det gäller utbildning.

    Linköpings universitet har därför inlett »Det pedagogiska språnget« – ett samlingsnamn för aktiviteter som ska bevara och utveckla LiU:s roll som en framstående utbildningsanordnare. Det handlar om hur framtidens pedagogik och lärmiljöer ska se ut och vilka resurser och lokaler som behövs för detta. Arbetet med Det pedagogiska språnget är nära förknippat med projektet »Campus LiU 2015«, som initierats under 2012för att utveckla campusmiljöerna.

    I slutet av året tillsattes en grupp som ska se över det framtida forsknings- och utbildningsutbudet vid Linköpings universitet. Viktiga frågor i gruppens arbete är vilka utbildningar LiU ska erbjuda, på vilka campus de ska finnas och hur forskningsanknytningen ska bli ännu bättre. Utredningens resultat kommer att presenteras i november 2013.

    LiU:s forskning och utbildning ger avtryck nationellt såväl som internationellt. Här finns forskning av hög internationell klass inom några spetsområden, och både utländska studenter som söker sig till Linköping universitet för att studera och LiU-alumner som återfinns runt om i världen, vittnar om att våra utbildningar är relevanta – och internationellt gångbara. I en stigande konkurrenssituation blir också förmågan att samverka än mer viktig. Linköpings universitet tillmäts en naturligt stor betydelse som en stark samverkanspartner i den egna regionen, något som avspeglas inte minst i alla de utvecklings- och innovationsstödjande projekt där forskare, lärare och studenter medverkar.

  • 13.
    Frode Blomberg, Agneta (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2013: Linköpings universitet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet har alltsedan starten utvecklats till ett universitet med en omfattande och välrenommerad utbildning och en forskning på hög internationell nivå. Denna utveckling har skett inom ramen för fyra verksamhetsområden, humanistisk-samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, medicin och teknik. Universitetet hävdar sig väl vid internationella jämförelser och har klättrat mest av alla svenska lärosäten på den så kallade Shanghai listan.

    Under 2013 har Linköpings universitet fortsatt att utveckla sin utbildning. Den kännetecknas av att den främst är campusförlagd och att den består av avancerade professionsutbildningar. Genom att programmen är väl integrerade skapas mervärden för studenterna såväl under utbildningstiden som vid inträdet på arbetsmarknaden. Att utbildningen håller hög kvalitet vittnar Universitetskanslersämbetets utvärderingar av utbildning om, där Linköpings universitet erhållit omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet i 90 procent av de utvärderade utbildningarna.

    Antalet helårsstudenter 2013 var 17 900, vilket är på samma nivå som föregående år. Studentantalet förväntas ligga kvar på denna nivå de närmaste åren.

    Linköpings universitet har kunnat etablera starka och framgångsrika forskningsmiljöer inom samtliga verksamhetsområden. Här finns en av landets starkaste teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning, samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Karaktäristiskt för forskningen vid LiU är en strävan att ta sig an frågeställningar som inte bara är vetenskapligt fruktbara utan också samhällsrelevanta.

    Under 2013 har inflödet av forskningsbidrag fortsatt att öka. Universitetet har kommit väl ut vid den kvalitetsbaserade omfördelningen av forskningsanslagen som skett de senaste åren, men har fortfarande ett lågt basanslag för forskning i förhållande till sin storlek i övrigt.

    Universitetets satsning på yngre forskare har krönts med framgång. I slutet av 2013 stod det klart att av 19 unga framstående forskare i Sverige som tilldelats 18 miljoner kronor vardera från Vetenskapsrådet, kom fem från Linköpings universitet och en sjätte kommer att flytta till universitetet under 2014.

    En ökad satsning har skett på uppgiften att samverka med det omgivande samhället och den satsningen förväntas avkasta resultat de närmaste åren. Detta har bland annat utmynnat i ett utvecklingsarbete mellan Linköpings universitet och region East Sweden.

    Antalet anställda fortsätter att öka under 2013 med 42 årsarbetare till ca 3 700 årsarbetare totalt.

    Det ekonomiska resultatet för 2013, uppvisar ett underskott om 57 mnkr, där 6 mnkr hänför sig till utbildningen och 51 mnkr till forskningen. Detta ska ses mot bakgrund av en medveten strategi att minska universitetets balanserade kapital, som vid utgången av 2013 uppgick till 747 mnkr. Totalt uppgick intäkterna till 3 423 mnkr, varav 45 procent utbildning och 55 procent forskning. Forskningens andel har ökat under de senare åren, samtidigt som LiU fortsätter att ha en omfattande grundutbildning.

  • 14.
    Frode Blomberg, Agneta (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2014: Linköpings universitet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet har alltsedan starten utvecklats till ett universitet med en omfattande och högt värderad utbildning och en forskning på hög internationell nivå. Universitetet hävdar sig väl vid internationellajämförelser och har klättrat uppåt på flera välrenommerade rankningslistor.

    Under 2014 har Linköpings universitet fortsatt att utveckla sin utbildning. Den kännetecknas av att den främst är campusförlagd och att den består av avancerade professionsutbildningar. Genom att programmen är väl integrerade skapas mervärden för studenterna såväl under utbildningstiden som vid inträdet på arbetsmarknaden. Att utbildningen håller hög kvalitet vittnar Universitetskanslersämbetets utvärderingar av utbildning om, där Linköpings universitet erhållit omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet i 85 procent av de utvärderade utbildningarna.

    Antalet helårsstudenter 2014 var 17 600, det motsvarar cirka 27 000 individer, vilket är samma nivå som föregående år. Studentantalet förväntas ligga kvar på denna nivå de närmaste åren.

    Linköpings universitet har kunnat etablera starka och framgångsrika forskningsmiljöer inom samtliga verksamhetsområden. Här finns en av landets starkaste teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Karaktäristiskt för forskningen vid LiU är en strävan att ta sig an frågeställningar som inte bara är vetenskapligt fruktbara utan också samhällsrelevanta.

    Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer, ERC-grants samt projektmedel från Wallenbergstiftelserna. De externa medlen har ökat kontinuerligt sedan 2010. Universitetet har också kommit väl ut vid den kvalitetsbaserade omfördelningen av forskningsanslagen som skett de senaste åren, men har fortfarande ett lågt basanslag för forskning i förhållande till sin storlek i övrigt. Vidare har forskare vid LiU erhållit ett flertal priser för sina prestationer såsom Nordiska medicinpriset, Marcus Wallenbergpriset och Göran Gustafssonpriset. En ökad satsning har skett på uppgiften att samverka med det omgivande samhället och synliggöra goda samverkansexempel inom både utbildning och forskning. Under året har en ny samverkanspolicy arbetats fram och den ligger nu till grund för ett omfattande utvecklings- och strategiarbete.

    Antalet anställda fortsätter att öka under 2014 med 122 personer till totalt 4 074 medarbetare.

    Det ekonomiska resultatet för 2014, se tabell 1.1 uppvisar ett underskott om 88 mnkr, där 23 mnkr hänför sig till utbildningen och 65 mnkr till forskningen. I syfte att minska det balanserade kapitalet bedöms att verksamheten några år framåt komma att bedrivas med högre kostnader än intäkter. En omställning för att anpassa kostnaderna till förväntade intäkter och nå en ekonomisk balans behöver dock ske inom några år. Totalt uppgick intäkterna till 3 537 mnkr, varav 44 procent utbildning och 56 procent forskning. Forskningens andel har ökat under de senare åren, samtidigt som Linköpings universitet fortsätter att ha en omfattande grundutbildning.

  • 15.
    Frode Blomberg, Agneta (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2015: Linköpings universitet2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet har alltsedan starten utvecklats till ett universitet med en omfattande och högt värderad utbildning och en forskning på hög internationell nivå. Universitetet hävdar sig väl vid såväl nationella som internationella jämförelser. Ett bevis på detta är UKÄ:s senaste rapport som visar en topplacering vad gäller etableringsgraden för de studenter som tagit examen vid LiU.

    Även under 2015 har Linköpings universitet fortsatt att utveckla sin utbildning. Den kännetecknas av att den främst är campusförlagd och består av avancerade professionsutbildningar. Dock är de fristående kurserna viktiga även för programstudenterna inom universitetets samtliga fakulteter, eftersom de erbjuder möjligheter att både bredda och fördjupa programutbildningarna. Antalet helårsstudenter 2015 var cirka 17 400. Det motsvarar nära 27 000 individer, vilket är samma nivå som föregående år. Studentantalet förväntas ligga kvar på denna nivå de närmaste åren.

    Linköpings universitet har kunnat etablera starka och framgångsrika forskningsmiljöer inom samtliga verksamhetsområden och har en stark position inom forskning, såväl nationellt som internationellt. Här finns framstående teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en välrenommerad filosofisk fakultet, känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning, samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Stora och prestigefyllda forskningsanslag har kommit LiU till del även 2015, till exempel Wallenberg Autonomous Systems Program (WASP), och Forskningsrådet Formas och Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) som har beviljat ett av de största forskningsanslagen i Sverige inom humanistisk miljöforskning. De och flera andra anslag är ett uttryck för vår starka position. Sammantaget handlar det om en betydande ökning av externa bidrag – över 10 procent – vad det gäller forskningsfinansieringen.

    Som ett led i att realisera LiU:s samverkanspolicy har LiU under 2014-2015 drivit ett omfattande projekt för strategisk samverkansutveckling. Det så kallade LiPSS-projektet (LiU:s Policy för Strategisk Samverkan) har fokuserat på 4 delar: forskningssamverkan;  utbildningssamverkan; ledning och organisation samt systemutvärdering.

    Samverkan sker i allt högre utsträckning även på en internationell arena. Tillsammans med sina samarbetspartner deltar LiU aktivt vid  delegationsresor, studiebesök, konferenser samt i nätverk och internationella projekt för att gemensamt bidra till en internationaliserad agenda. Vidare har en ökad satsning skett på uppgiften att samverka med det omgivande samhället och synliggöra goda samverkansexempel inom både utbildning och forskning.

    Det ekonomiska resultatet för 2015 uppvisar ett underskott om 48 mnkr, där 41 mnkr hänför sig till utbildningen och 7 mnkr till forskningen (se tabell 1.1). I syfte att minska det balanserade kapitalet har universitetet arbetat med att omsätta resurserna till verksamhet. Bedömningen är att verksamheten ytterligare några år framåt kommer att bedrivas med högre kostnader än intäkter. En omställning för att anpassa kostnaderna till förväntade intäkter och nå en ekonomisk balans pågår. Totalt uppgick intäkterna till 3 688 mnkr, varav 43 procent utbildning och 57 procent forskning. Forskningens andel har ökat under de senare åren, samtidigt  som Linköpings universitet fortsätter att ha en omfattande grundutbildning.

    Som ett led i att behålla en stark position har LiU genomfört ett fördjupat varumärkesarbete. Under 2015 lanserades bland annat en ny grafisk profil för LiU.

  • 16.
    Frode Blomberg, Agneta (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2016: Linköpings universitet2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet har utvecklats till ett universitet med en omfattande och högt värderad utbildning. Det visar sig bland annat genom att antalet studenter som är kvar i utbildningen år 2 är högst bland alla flerfakultetsuniversitet i Sverige och våra studenter är de som snabbast får jobb efter utbildningen.

    För att möta det nya nationella kvalitetssäkringssystemet för utbildningsområdet har det lokala arbetet tagit fart under 2016. Bland annat har det skett en kartläggning av det kvalitetsarbete som görs vid fakulteterna och en utveckling av det gemensamma system som ska gälla för kvalitetssäkring av utbildning på samtliga nivåer vid LiU.

    Den snabba och omfattande digitaliseringen av det svenska samhället är utgångspunkten för LiU:s strategi att öka satsningen på olika former av e-lärande. Utvecklingen ställer nya krav på ”digital kompetens” inom såväl arbets- som privatliv vid sidan av kompetenser som förmågan att läsa, skriva och räkna.

    LiU har under 2016 haft en fortsatt positiv utveckling av forskningen. De externa medlen fortsätter att öka, likaså antalet publikationer. De nationella strategiska forskningsområdena, de så kallade SFO:erna som LiU är värd för, har både i budget- och i den forskningspolitiska propositionen föreslagits att erhålla en förlängning för de kommande 4 åren. Arbetet med de långsiktiga, strategiska partnerskap som påbörjades 2014 – med Saab, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Tekniska verken i Linköping AB och ABB Sverige – har fortsatt och utvidgats med Linköpings kommun och Ericsson AB.

    Under året har LiU, liksom övriga svenska universitet och högskolor, genomgått en extern utvärdering kring samverkan, genomförd av VINNOVA. Enligt bedömarna använder LiU samverkan på ett tydligt och medvetet sätt för profilering och för att öka kvaliteten i forskning och utbildning. I genomförda fallbeskrivningar (så kallade Impact Case Studies) visar LiU vidare upp mycket goda exempel på aktiviteter som omfattar många typer av samverkan och samverkansparter, inklusive civilsamhället.

    Det ekonomiska resultatet för 2016 uppvisar ett underskott om 29 mnkr. Utbildningen visar ett överskott på 4 mnkr medan forskningen visar ett underskott på 33 mnkr. LiU har under de senaste åren arbetat med att minska det balanserade kapitalet.

  • 17.
    Frode Blomberg, Agneta (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2017: Linköpings universitet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet (LiU) har hög kvalitet i utbildningarna och i den senaste utvärderingen som Universitetskanslersämbetet genomförde var Linköpings universitet näst bäst av flerfakultetsuniversiteten. Att nå och behålla hög kvalitet i utbildningarna är den viktigaste förutsättningen för att rekrytera de studenter som är bäst lämpade.

    Utbildningsutbudet har förändrats genom att nya utbildningar startat vid LiU under hösten 2017. Som exempel kan nämnas ett nytt kandidatprogram i samhällsplanering och en masterutbildning i design. Projektet Digitala resurser för lärande spelar en viktig roll i ljuset av förberedelserna för den snabba och omfattande digitaliseringen av det svenska samhället.

    Med anledning av de senaste årens ökade antal nyanlända har universitetet tillsammans med andra aktörer arbetat aktivt med att skapa möjligheter för de nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden eller kunna påbörja en utbildning. LiU har exempelvis genomfört kompletterande utbildning för personer med avslutad biomedicinsk analytikerutbildning, en introduktionsutbildning för läkare med utländsk legitimation, en arbetsmarknadsutbildning för arabisktalande nyanlända lärare och förskollärare samt kompletterande utbildning för lärare med utländsk examen.

    Linköpings universitet bedriver flera olika insatser som syftar till en breddad studentrekrytering. Arbetet följs årligen upp i LiU:s handlingsplan för Lika villkor och kunskap om Lika villkor sprids också bland studenter som deltar i studentrekryteringsaktiviteter.

    Under 2017 har LiU visat mycket god förmåga att attrahera externa medel och därigenom kunnat fortsätta bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Antalet vetenskapliga publikationer författade av forskare från LiU ökar ständigt och trots en allt hårdare internationell konkurrens klarar sig universitetet också väl i olika rankningar.

    Det framgångsrika arbetet med att etablera viktiga forskningssamarbeten med såväl universitet som industri och omgivande samhälle fortsätter, både nationellt och internationellt. Ett exempel på detta är arbetet inom Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, WASP, som är landets enskilt största forskningsprogram och som mötts av ett stort intresse från industrin med många ansökningar till platserna som industridoktorander.

    Under det gångna året har en rad utvecklingsprojekt ytterligare stärkt LiU:s samverkansförmåga och tydliggjort det breda nyttiggörande som lärosätets forskning och utbildning bidrar till. En stor del av verksamheten har även fokuserat på framtida utmaningar där LiU tillsammans med ett antal andra svenska lärosäten formulerat grunden för de Vinnovafinansierade strategiska utvecklingsprojekt som startat under senare delen av året.

    Genom en utvecklad dialog och spetsforskning i nära samverkan med samhälle och näringsliv, regionalt, nationellt och internationellt, bidrar LiU till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Under det gångna året har en rad exempel på forskningens nyttiggörande och samhälleliga genomslag tagits fram i form av såväl skrivna som filmatiserade fallstudier, så kallade ”impact case studies”.

    LiU har etablerat förinkubatorn LiU Impact Factory som är inriktad på studenters sociala och hållbara innovationer. Studenterna erbjuds rådgivning, verifieringsarbete och tillgång till lokaler på Campus Valla och Campus Norrköping. Alla projekt under 2017 handlade om de globala hållbarhetsmålen. Webbportalen studentuppdrag.se har lanserats i en ny version. Där kan kursansvariga vid LiU synliggöra projektkurser där man söker externa uppdrag som studenterna kan jobba med under sin utbildning.

    Under året har Linköpings universitet fortsatt sitt arbete med att stärka och utveckla de utomeuropeiska kontakterna, framför allt inom ramen för de strategiskt utvalda länderna/regionerna Brasilien, sydöstra Kina samt sydöstra Afrika. Under året har fokus legat på intern kommunikation, nätverksbyggande samt kartläggning av befintliga samarbeten och utbyten mellan LiU och länder i Afrika inom både utbildning och forskning. Utöver satsningarna på de strategiskt utvalda länderna/regionerna, har året präglats av nationella internationaliseringssamarbeten.

    De huvudsakliga rekryteringsaktiviteterna till masterprogram på engelska för avgiftsskyldiga studenter sker via digitala kanaler, som exempelvis portaler och webbinarier. LiU har, i samarbete med andra svenska lärosäten och Svenska Institutet, deltagit i rekryteringsaktiviteter på plats i Brasilien, Kina, Sydkorea och Indonesien.

    Under året har LiU erhållit flera stora anslag som har en stark miljökoppling. Det gäller till exempel forskning om nästa generations organiska solceller respektive bränsleceller i papper och kring en ny typ av material som lämpar sig för bland annat solceller och lysdioder. Ytterligare forskning som får stöd handlar om att bidra med kunskap och stöd till implementeringen av FN:s globala mål.

    När det gäller arbetet med jämställdhet har insatser för att motverka förekomst av kränkande behandling varit prioriterade. En handlingsplan för jämställdhetsintegreringen vid LiU, Equitas, har tagits fram och beslutats.

    Linköpings universitet har ett fortsatt stort behov av att rekrytera kärnkompetens och därför har det under året varit fortsatt fokus på LiU:s förmåga att attrahera och rekrytera lärare och forskare så att det blir möjligt att nå målen kring excellent utbildning och forskning. Ett annat angeläget arbete syftar till att behålla och utveckla kompetensen hos universitetets anställda samt att arbeta för att kunna erbjuda ett gott arbetsklimat och möjligheter till utveckling i det egna arbetet.

    Det ekonomiska resultatet för 2017 uppvisar ett överskott om 38 mnkr, se tabell 1.1. Utbildningen visar ett överskott på 47 mnkr medan forskningen visar ett underskott på 9 mnkr.

  • 18.
    Frode Blomberg, Agneta (Editor)
    Linköping University, University Services.
    Årsredovisning 2018: Linköpings universitet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den ekonomiska tillväxten har fortsatt under 2018 och Linköpings universitet (LiU) redovisar en omsättning av intäkter på 4 miljarder kronor. LiU har erkänt hög kvalitet i utbildningarna. Att behålla den höga kvaliteten är fortsatt den viktigaste förutsättningen för att rekrytera de bäst lämpade studenterna och för att ha en fortsatt framgångsrik forskning.

    Lärosätet bedriver flera olika insatser som syftar till en breddad studentrekrytering. Arbetet följs årligen upp i LiU:s handlingsplan för Lika villkor och kunskap om Lika villkor sprids också bland studenter som deltar i studentrekryteringsaktiviteter.

    Under 2018 har universitetet utvecklat flera utbildningsprogram. Bland nyheterna kan nämnas att LiU för första gången har startat ett program på kandidatnivå på engelska, Experimental and Industrial Biomedicine.

    LiU arbetar med uppdragsutbildning utifrån visionen ”Uppdragsutbildning i samverkan – för ett livslångt lärande på vetenskaplig grund och för kvalificerade analyser av nuvarande och framtida kompetensbehov”. I januari 2018 startade en särskild nhet för att stödja institutionerna och fakulteterna i arbetet med att utveckla och erbjuda denna typ av utbildning till kunder inom både privat och offentlig sektor.

    Även under 2018 har LiU visat mycket god förmåga att attrahera externa medel och därigenom kunnat fortsätta bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Antalet vetenskapliga publikationer skrivna av forskare från LiU ökar ständigt.

    Under året fick LiU flera större anslag inom olika vetenskapsområden, vilket indikerar lärosätets bredd, och flera forskare belönades också på andra sätt. Som exempel kan nämnas anslag för forskning för att få fram nya material som ska bidra till effektivare energisystem; för utveckling och prövning av internetbaserad behandling för psykisk ohälsa hos nyanlända barn och ungdomar; för att visa hur man kan ta fram kvantmekanikens minsta beståndsdelar i rumstemperatur och för forskning kring en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre. Flera forskare från LiU deltar i programmet Agtech 2030 vars mål är att göra östra Götaland världsledande inom jordbruksteknik och bidra till att nå globala hållbarhetsmål. Programmet utsågs till ett av 2018 års Vinnväxt-program.

    Under det gångna året har det pågått en rad projekt som ytterligare har vässat LiU:s samverkansförmåga och tydliggjort det breda nyttiggörande som lärosätets forskning och utbildning bidrar till. En stor del av verksamheten har fokuserat på framtida utmaningar där LiU tillsammans med andra svenska lärosäten deltar i ett antal strategiska utvecklingsprojekt som är finansierade av Vinnova.

    Samverkan sker i allt högre utsträckning på en internationell arena. Tillsammans med sina samarbetspartner deltar LiU aktivt i delegationsresor och konferenser samt i nätverk och internationella utvecklingsprojekt för att gemensamt bidra till en internationaliserad agenda.

    Inom nätverket ECIU (European Consortium of Innovative Universities) finns en tydligt markerad ambition att genom en systematisk och kontinuerlig interaktion mellan forskning, innovation och utbildning bidra till regional tillväxt och social utveckling. Nätverket har under året tagit fram en rad policydokument på EU-nivå.

    Linköpings universitet har ett fortsatt behov av att rekrytera kärnkompetens. Den hårda konkurrensen om lärare och forskare innebär att LiU står inför en stor utmaning. Det finns även behov av rekrytering till tidsbegränsade anställningar som doktorand och postdoktor.

    Det ekonomiska resultatet för 2018 visar ett överskott på 156 mnkr, vilket motsvarar 4 procent av intäkterna. Överskottet fördelar sig med 45 mnkr inom utbildning och 111 mnkr inom forskning. Under året ökade intäkterna med 5 procent (varav bidragsintäkterna ökade med 14 procent) medan kostnaderna hade en mer måttfull ökning på 2 procent, samtidigt som antalet årsarbetare minskade. Det har inte funnits tillräckliga personalresurser för att bibehålla omfattningen på den anslagsfinansierade forskningsverksamheten, och kostnaderna för denna har därför minskat betydligt, samtidigt som den bidragsfinansierade forskningen ökat väsentligt i omfattning.

1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf