liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adelmann, Kent
    Lärarutbildningen, Malmö högskola.
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten2010Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här konferensen pekar på en enastående utveckling och utvecklingspotential för SMDI. Svenska med didaktisk inriktning kan numera betraktas som ett etablerat forskningsområde och har ett nära samarbete med motsvarande systerorganisationer i Danmark (Netværk for forskning i dansk-fagenes didaktik, DaDi) och Norge (Nettverk for norskdidaktisk forskning, NNDF). Konferensen i Malmö samlade 174 deltagare från de nordiska länderna och innehöll fyra plenarföredrag samt 49 sektionsföredrag, vilket visar både styrka och bredd.

    De 15 bidrag som presenteras i den här forskningsrapporten omfattar de fyra plenarföreläsningarna (av Jens Elmelund Kjeldsen, Caroline Liberg, Kathleen McCormick och Jon Smidt) samt elva av sektionsföredragen. Texterna handlar om många olika slags möten. Det kan gälla kulturella möten i det heterogena klassrummet (McCormick) eller i de nordiska kursplanernas språk- och litteraturundervisning (Hägerfelth & Skarstein). Och det kan gälla språkliga möten med lyssningens ABC (Adelmann) eller med postmoderna läromedel mellan tradition och fönyelse (Dahl). Eller mediala möten med de mediekulturella förändringarnas konsekvenser för läsreceptionen (Elmfeldt & Persson). Men även krockar, mellan mediering via PowerPoint eller retorik (Kjeldsen).

    Här finns svenskämnets territoriella utbredning i mötet med den moderna ungdomsskolan (Martinsson). Och här finns de lärarstuderandes möte med skolverkligheten (Östlundh) och elevernas möte med nationella prov i årskurs 3 (Borgström & Yassin). Eller lärarens möte med olika  skrivutvecklingsperspektiv på yrkesinrikade gymnasieprogram (Westman), seriernas potential i svenskundervisningen (Mehrstam) eller olika didaktiska läsarter (Bringéus). Och här byggs det broar mellan modersmålsskrivande och skrivande i alla andra ämnen (Smidt), och mellan en språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning (Liberg). Men det varnas också för faran med bro-metaforen, som kan konstruera kulturella olikheter istället för att konstruera mening som bygger på våra likheter (Penne).

  • 2.
    Andersson, Peter
    et al.
    Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
    Holmberg, PerInstitutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.Lyngfelt, AnnaInstitutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.Nordenstam, AnnaInstitutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs univeristet / Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå Tekniska universitet.
    Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden: Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 20132014Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den  ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).

    Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.

    Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.

    I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.

  • 3.
    Chrystal, Judith-Ann
    et al.
    Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
    Lim Falk, MariaInstitutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.Hedman, ChristinaInstitutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.Josephson, OlleInstitutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms univeristet.Öhrn, MagnusBarn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms univeristet.
    Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Stockholm 18–19 oktober 2012: Genre2013Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI) hölls på Stockholms universitet i oktober 2012. Som värdar för konferensen stod Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Institutionen för nordiska språk samt Institutionen för språkdidaktik. Konferensens tema var Genre och omfattade litteraturvetenskapliga, litteraturdidaktiska, språkvetenskapliga och språkdidaktiska perspektiv. Programmet uppmärksammade också att årets konferens var den tionde konferensen i svenska med didaktisk inriktning sedan konferensserien inleddes 2003 i Växjö. Den första konferensen var i första hand ett forum där de nya doktoranderna i Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning presenterade sina forskningsprojekt. Forskningsfältet har vuxit och vidgats sedan dess. Den tionde konferensen samlade 135 deltagare huvudsakligen från Sverige men även från våra grannländer. Programmet innehöll fyra plenarföredrag och 33 sektionsföredrag. Ett urval av de inskickade abstracten antogs efter att ha genomgått en anonym granskningsprocess.

    Två av de inbjudna plenarföreläsarna belyste konferensens tema. John Polias från The Hong Kong Polytechnic University inledde konferensen med ett föredrag om tilllämpning av genrepedagogik: Perspectives from the classroom on genre and genrebased pedagogy and specifically the temporal explanation genre i science classrooms. Konferensens andra dag inleddes av Christian Mehrstam från Högskolan Väst som i ett genreteoretiskt perspektiv diskuterade läroplansskrivningar och studenters litteraturtolkning i sitt plenarföredrag Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre.

    De två återstående plenarföredragen utgick från jubileumstemat. Caroline Liberg, Uppsala universitet, blickade tillbaka på hur forskningen inom svenska med didaktisk inriktning har utvecklats de senaste tio åren i föredraget Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning. Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet, avslutade konferensen med föredraget Multimodalitet, medier och metoder – utmaningar och möjligheter för SMDI som forskningsfält. Hon behandlade möjligheter och utmaningar som fältet står inför.

    I denna konferensvolym återfinns artiklar från två av plenarföreläsarna, Christian Mehrstam och Christina Olin-Scheller. En version av Caroline Libergs anförande är publicerad i Svensklärarföreningens årsskrift 2012. Tretton av sektionsföredragshållarna har valt att återge sina bidrag i artikelform.

  • 4.
    Einarsson, Jan
    et al.
    Växjö universitet.
    Malmgren, GunLunds univeristet.
    Första nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Växjö den 8-9 januari 20032003Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning gav sin första kurs under höstterminen 2002: Introduktion till den vetenskapliga ämnesdidaktiken. De 14 doktorander som medverkar i den här volymen var kursdeltagare, Jan Einarsson och Gun Malmgren var kursledare. Kursen avslutades med en konferens, Första nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Växjö den 8 − 9 januari 2003. I den här volymen finns tryckta versioner av de föredrag som doktoranderna höll där. Tillsammans ger dessa en bild av vårt forskningsområdes inriktning i början av 2000-talet.

  • 5.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Institutionen för humaniora, Växjö universitet, Växjö, Sweden.
    Byrman, GunillaVäxjö universitet, Växjö, Sweden.Einarsson, JanSpråk- och litteraturcentrum, Lunds universitet, Lund, Sweden.Hammarbäck, SolveigVäxjö universitet, Växjö, Sweden.Skoglund, AstridVäxjö universitet, Växjö, Sweden.
    Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Forskningens tillämpning i skolan, Växjö den 29–30 november 20072008Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tema för volymen är Forskningens tillämpning i skolan. I denna formulering ligger en önskan om att den didaktiska forskningen ska nå ut till skolorna. Två texter tyder på att så inte sker. Rolf Hedquists text handlar om den forskningsinformation som han får ta del av som jordbrukare och hästägare och lyfter fram den som ett gott exempel på forskningsförmedling. Han poängterar också att forskningsproblemen bör genereras i skolan och belysas i nära samarbete med skolans lärare. Hans text inspirerar till en bättre koppling mellan den didaktiska forskningen och skolpraktiken. Britta Herder presenterar en översikt om forskning om läs‐ och skrivundervisning som hon arbetat med åt Skolverket, och även den uppvisar en bild av att forskningen inte når ut till skolorna, men också att det är mycket som är outforskat vad gäller läs‐ och skrivundervisningen. De andra artiklarna visar att det finns en stark koppling mellan svenskdidaktisk forskning och skolpraktik, men problemet är att forskningsresultaten inte tycks nå ut till dem som närmast berörs av dem.

    Några bidrag innehåller beskrivningar av svenskdidaktiken. Sofia Ask visar att det är de enskilda gymnasielärarnas didaktiska ställningstaganden som avgör om eleverna förbereds för det akademiska skrivandet. Maria Lindgren har studerat individuella utvecklingsplaner (IUP) i tre årskurser i grundskolan och visar att skrivandet får stort utrymme i planerna i åk 2, att muntligheten får stort utrymme i åk 8 och att kommentarer om att läsa och skriva endast tas upp i åk 5 om språkfärdigheterna upplevs som problematiska. Stefan Lundström beskriver hur fiktionstexter väljs i gymnasiets svenskundervisning. Han pekar på att läroplaner kan vara svåra att tolka och därför leder till osäkerhet bland lärarna, vilket i sin tur leder till en reproduktiv undervisning. Maria Löfgren resonerar om varför skönlitteratur är viktig inom svenskämnet och beskriver hur läsningen gestaltas i två klassiska verk.

    Några andra bidrag handlar om hur undervisningen kan förbättras i överensstämmelse med de mål som finns i kursplanerna. Ewa Bergh Nestlog ger idéer till undervisning om argumenterande skrivande för 10–12‐åringar, Mary Ingemansson ger förslag på hur skönlitteratur kan användas för att ge ökad historiemedvetenhet hos 10–11‐åringar, och Christina Olin Scheller uppmanar lärarna att utnyttja de digitala mediernas ”medskapande kulturer” som informella lärandemiljöer. Anne Palmér beskriver sitt avhandlingsarbete om muntlig kommunikation i gymnasieskolan – hur hon bestämde sig för ämne och teoretisk anknytning och hur hon valde material och analysmetoder – när hon problematiserar begreppet ’språklig färdighet’ och argumenterar för att innehåll och form ska ses som en språklig enhet i undervisningen. Slutligen argumenterar Anders Sigrell för att lärarstudenter som ska undervisa i svenska själva bör ha tränat sitt skrivande, och han rekommenderar de antika progymnasmataövningarna, som också beskrivs i artikeln.

    En mer teoretisk ansats finns i Kristina Danielssons och Ulla Ekvalls artikel som sätter forskningsmetoden i centrum när de diskuterar sina planer på att analysera ett forskningsmaterial hämtat från ämnet kemi i svenska och finska klassrum.

  • 6.
    Magnusson, Jenny
    et al.
    Institutionen för kultur och lärande, Lärarutbildningen, Södertörns högskola.
    Malmbjer, AnnaInstitutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.Wojahn, DanielInstitutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.
    Åttonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Södertörns högskola 25–26 november 2010: Språket, kroppen och rummet – multimodala och digitala perspektiv på lärande2011Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [sv]

    Åttonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning hölls på Södertörns högskola i november 2010. Temat för konferensen var Språket, kroppen och rummet – multimodala och digitala perspektiv på lärande. Konferensen samlade ungefär 140 deltagare och innehöll fyra plenarföredrag, trettiotvå sektionsföredrag och en forskningsstrategisk paneldiskussion om de nya kurs- och ämnesplanernas styrande funktion.

    De många presentationerna gav spännande och nya perspektiv på multimodalt och digitalt lärande i förskolan, hela grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen och i vardagen och visade på bredden i forskningsfältet och på didaktiska möjligheter och utmaningar. De flesta presentationer behandlade barn och ungas produktion och användning av multimodala uttrycksformer, som film, bilder och digitala texter men även pappersburet skrivande och läsande inom olika genrer. Några presentationer problematiserade bedömningen av elevers multimodala och digitala kompetens och arbeten. Andra presentationer tog upp innehåll i och framställning av läromedel. Ytterligare andra förde en kritisk eller filosofisk diskussion om skriftens överlägsenhet, det skrivande barnet och läsandets rum.

    De fyra inbjudna plenarföreläsarna belyste konferensens tema utifrån aktuella forskningsprojekt. Elise Seip Tønnessen från universitetet i Agder utgick från projektet Multimodalitet, leseopplæring og læremidler och talade om ämnet Å lese og lære fra multimodal tekst. Charlotte Engblom från högskolan i Gävle talade om Barns skärmbaserade texthantering. Sammansatta texter och nya perspektiv på progression och bedömning med utgångspunkt i projektet Skilda världar? Texthantering hemma som resurs för lärande i skolan. Asta Cekaite Thunqvists, Linköpings universitet, föredrag hade titeln Multimodalitet ur ett andraspråksperspektiv: kroppsliga aspekter av kommunikation, undervisning och lärande och utgick från projektet Känslouttryck och informellt lärande i flerspråkiga klassrum. Patrik Hernwall, Södertörns högskola, avslutade konferensen med föredraget Digitala medier och ungas multimodala uttryck – nya möjligheter att skapa text utifrån projektet Ungas multimodala gestaltning – hur digitala medier kan användas för uttryck och reflektion.

    Två av plenarföreläsarna bidrar med artiklar. Elise Seip Tønnessen resonerar om skolstarten, skolans textkultur och barns naturliga multimodala utgångspunkt. Charlotte Engblom diskuterar det läsande och skrivande i vid bemärkelse som yngre barn ägnar sig åt i hemmiljö och i skolmiljö, främst via datorn, och hur det kan förstås utifrån en sociosemiotisk syn på texthantering.

    Här följer artiklarna från två av plenarföreläsningarna och ett urval av sektionsföredragen i bokstavsordning efter skribenternas namn. I en första avdelning har skribenternas sammanfattningar av artiklarna samlats.

  • 7.
    Palmér, Anne
    et al.
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Fast, CarinaInstitutionen för didaktik, Uppsala univeristet.Kåreland, LenaInstitutionen för didaktik och Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.Östlund-Stjärnegårdh, EvaInstitutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal, Uppsala den 27–28 november 20082009Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den sjätte konferensen i serien Svenska med didaktisk inriktning hölls i Uppsala i november 2008. Temat för konferensen – liksom för denna volym – var Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal. De många presentationerna visade att ämnet hade inspirerat forskare med olika inriktningar, teoretiska och empiriska, retoriska och samtalsinriktade, språk- och litteraturdidaktiska med flera. Bidrag som låg utanför temat var också  välkomna och ett par sådana finns representerade i denna volym.

    Två av konferensens plenartalare bidrar med artiklar. Mads Th. Haugsted från Århus universitet resonerar om muntlighet i undervisning kontra undervisning i muntlighet. Medan muntlighet i undervisning framför allt är ett redskap för  att nå olika allmändidaktiska, litteratur-, medie och skrivpedagogiska mål, handlar undervisning i muntlighet om själva det muntliga uttrycket.  Undervisning i muntlighet är ett omfattande fält som kan beröra t.ex. muntliga textlandskap, frågor om språkbruk och pragmatik, retorik, drama och teater. Den andra plenartalaren, Synnøve Matre från Trondheim, diskuterar  samtalens möjligheter i barns utveckling och lärande. Hon visar att yngre barn för såväl presenterande som lekande och utforskande samtal. Utforskande samtalstexter kommer till genom strategier som att ställa upp villkor, att opponera sig, att jämföra och att låna språkliga format av samtalspartnern. Samtal är mycket viktiga för barns språk- och kunskapsutveckling, och Matre ger handfasta exempel på hur man i undervisningen kan arbeta systematiskt med att utveckla barns samtalsfärdigheter.

    Bland de övriga bidragen finns Anders Öhmans diskussion om det dialogiska klassrummet och Kent Adelmanns resonemang om lyssnandet i didaktiska sammanhang. Två bidrag behandlar uttalat retoriska spörsmål, dels Anders Sigrells artikel om lärarens förebildlighet och elevers förmåga att efterbilda, dels Berit Lundgrens artikel om arbete med retorik i Sydafrika och Sverige. Bedömning av elevers muntliga kompetens är temat i tre av bidragen. Barbro Hagberg-Persson diskuterar hur elevers språkbehärskning kan mätas i de nationella proven för årskurs 3. I Anne Palmérs artikel studeras det muntliga nationella provet för Svenska B i gymnasiet efter förändringarna ht 2007 och samstämmigheten i lärares betygssättning. Maria Brännström redovisar en intervjuundersökning med svensklärare om det tidigare muntliga nationella provet i samma kurs.

    Litteraturundervisning dryftas i två artiklar. Maria Ulfgard diskuterar, utifrån tre nordiska avhandlingar, forskning om och undervisning i litteratur med särskilt fokus på litteratursamtal. Litteraturundervisning på läkarutbildningen är ämnet i Margareta Peterssons och Annette Årheims bidrag. I ytterligare ett par artiklar behandlas skrivundervisning. Per Holmberg presenterar forskning inom projektet Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS), i en artikel omtextsamtal i skrivundervisningen på gymnasiet. Elevers skrivande av  sändare och webbtexters eventuella betydelse för detta är ämnet i Catharina Nyström Höögs artikel. Det sista bidraget i volymen är Bengt-Göran Martinssons artikel om den ämnesdidaktiska diskussion som har förts inom  Svensklärarföreningen.

  • 8.
    Sigrell, Anders
    et al.
    Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet.
    Einarsson, JanSpråk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.Hedqvist, RolfFakulteten för lärarutbildning, Umeå universitet.Kåreland, LenaUppsala universitet.Lundgren, BeritInstitutionen för språkstudier, Umeå universitet.Munck, Kerstin
    Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 20062007Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära –  modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.

    Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.

    Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.

    Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf