liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Franzén, Niclas
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olof Sager-Nelson och hans relation till den belgiska symbolismen2013Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken beskriver målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i analyser av verk målade i Belgien 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson i likhet med den belgiska symbolismens ideal var starkt påverkad av den litterära symbolismen, något som främst kommer till uttryck i hans relation till den belgiska författaren Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte. Sager-Nelson delade även den belgiska symbolismens fokusering på ensamhet och avskildhet som centrala aspekter av konstskapande. I övrigt blev emellertid slutsatsen att Sager-Nelson hade mer gemensamt med den parisiska symbolismen än med den belgiska.   

  • 2.
    Johansson, Fredrik
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den konstnärliga hanteringen av ljud2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Framförallt är det två verk som präglat min bild av ljudkonst. Det första var Åke Hodells Mr Smith in Rhodesia. Det var en omtumlande situation att lyssna på de ljudbilder som verket gav. Innan jag kom i kontakt med Hodell, hade jag ingen klar uppfattning av vad ljudkonst kunde vara - något som alltså förändrades på dryga femton minuter. Innan dess hade jag främst åtnjutit ljudcollage genom Frank Zappas verk. En annan, minst lika omtumlande, upplevelse var att mötajanet Cardiff och George Bures Miller The Murder of Crows vilken spelades på Hamburger Bahnhof 2009. Mitt i den stora utställningssalen gav 98 högtalare ett speciellt tredimensionellt "ambisonic" ljudlandskap. Upplevelsen var total.

    Föreliggande text spårar ljudkonstens historiska bakgrund och de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Författaren har under flera år intresserat sig for korsbefruktningar mellan populärkultur och kulturell avantgarde. Den mest påtagliga och framgangsrika exempel på detta, menar han, finns just inom sfärerna for avantgardistisk musik och ljudkonst. Det svenska syntbandet / projektet Tivice a Man blir ett intressant exemplifierande stöd i undersökningen. Medlemmarna Dan Söderqvist (1953-) och Ingmar Ljungström (1953-) har sedan mitten av 1980-talet arbetat både inompopulärmusikens domän och samtidigt varit delaktiga i konstprojekt.

    I texten möter vi först ett avsnitt som deftnierar ljudkonstbegreppet, det utvidgade musikbegreppet, samt en teoretisk referensram som främst behandlar den amerikanske sociologen Howard Becker (1928-) som for denstörre massan lanserade Arthur Coleman Dantos (1924-) begrepp "konstvärld".

    Undersökningen är uppdelad i tre delar. Dessa är historiskt och tematiskt indelade. Avsnittens historiska tidsrymd är ungef.irlig. Det är snarare historiska skeden som behandlas i jämforelse med undersökningen av en speciftk tidsperiod. Namnen på avsnitten är baserade på deras respektive tema. Det forsta avsnittet benänu1s "Avantgardet och den populärkulturella konstvärldens framväxt" Tidsrymden for detta avsnitt är från 1910-talet till tidigt 1970-tal. Där avhandlas stilarterna dadaism och futurism, den franske radioingenjören Pierre Schaeffer (1910-1995) samt John Cage. Här diskuteras framväxten av konstnärlig verksamhet inom populärkulturen: experimentell musik, posterkonst och ljusshower.

    Det andra avsnittet benämns "Avantgardistiska tendenser inom populärmusik". Detta avsnitt sträcker sig från det sena 1960-talet till början av 1980-talet. I den här delen av undersökningen behandlas forst och främst populär kulturella band/ artister med experimentella/avantgardistiska tendenser. Undersökningen avhandlar konstnärligt orienterade rörelser samt enskilda aktörer som är tongivande for utvecklingen av den populärkulturella konstvärlden och den konstnärliga hanteringen av ljud. De populärkulturdia rörelserna som står i fokus är punkrörelsen och krautrockrörelsen. Detta avsnitt spårar också aktörer som på ett nyskapande sätt nytgat den populärkulturella konstvärlden som en arena for konstnärlig verksamhet.

    Det tredje avsnittet benämns "Ljudet tar plats i den populärkulturella konstvärlden". Detta avsnitt spänner mellan det tidiga 1980-talet fram till dagens läge. I det här avsnittet fokuseras det främst på en utvecklande diskussion kring den konstnärliga hanteringen av ljud. Populärkulturella stilar i centrum for undersökningen är ambient och industrimusik. Här diskuteras även band/artister som lyckats motstå kommersiella krafter och producerat innovativt och konstnärligt material inom den populärkulturella konstvärlden. Till sist avhandlas den populärkulturella konstvärldens tillstånd i dag samt ljudkonstnärens roll som gränsöverskridande aktör. Efter dessa tre avsnitt foUer det sista kapitlet som utgörs av en avslutande diskussion. D et är relativt få konstvetare som intresserat sig for ljudkonst och dess relation till populärkulturen och forhållande till avantgardemusiken. Därfor är vi glada att kunna ge ut Johanssons text i vår serie Linköping Studies in. Art and Visual Communication.

    Ett problem man ställs infor när det gäller ljudscenen är den påtagliga bristen när det gäller "illustrationer". Ljudbilder låter sig inte tryckas lika lätt som andra typer av referenser. Men ny teknik skapar nya forutsättningar även for äldre medier (såsom t raditionella böcker). Med hjälp av QR-koder eller motsvarande teknik, kan läsaren med hjälp av sin smartphone direkt läsa av och koppla upp sig till Internet - inte enbart kan detta användas till text- och bildreferenser, det geniala här ligger i att man via spotitylänkar kan återlyssna på de exempel fOrfattaren skriver om. QR-lösningen valdes av formgivarna och Spotify-lösningen valdes av forfattaren. Det är inte nödvändigt att lyssna igenom alla verk i spellistan for att forstå texten. Undersökningen och diskussionerna står for sig själva. Däremot skapar det en större forståelse for det som avhandJas, om läsaren har möjlighet att i vart fall partiellt ta del av verken.

    Gary Svensson

    Linköping 2011-03-06

  • 3.
    Lärkner, Bengt
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Konst i kontext2007Book (Other academic)
    Abstract [sv]

      De artefakter, handlingar eller ideer, som vi i den västerländska kulturkretsen har valt att kalla konst, är givetvis alltid kopplade till en kontext. Med detta kan man avse det sammanhang de tillkom i och de förutsättningar de uppstod ur, men också de tolkningsramar som gällt vid olika punkter på den historiska tidsaxeln eller de fysiska omgivningar i vilka de exponerats eller presenteratsoch det emotionella och intellektuella gensvar som de då har mött. Det är ingen överdrift att hävda att kontexten i dess olika betydelser är helt avgörande för vårt utpekande av något såsom varande konst.

    De tre artiklar som ingår i denna bok kontextualiserar konsten på tre olika sätt. Den första, Masterverk finns dom?, behandlar några centrala begrepp och förhållningssätt inom konstdiskursen mot bakgrund av historiska och nutida förhållanden och aktualiserar några grundläggande frågor om konstens varande och raison d'etre. Texten skrevs i huvudsak för några år sedan då framtiden för den i avseende på teknik och material mera traditionella bildkonsten syntes mera oviss än idag. Detta fargar i viss mån framställningen. Den andra artikeln, Kring Bruegel, har avsikten att tydliggöra bilden av ett komplext konstnärskap, där mytbildning och ett ytligt och ahistoriskt bettaktningssätt delvis har format en utanför expertkretscn förenklad uppfattning av dess karaktär och betydelse. I texten fokuseras främst de politiska och ideologiska förhållanden samt de konstnärliga konventioner och nya konstnärliga ideer som var aktuella i den tid och det samhälle i vilket Bruegels konst gavs form och innehåll. l den tredje artikeln, Känslan och förnuftet, koncentreras intresset till den romantiska attityden och gestaltningen i bild av dess olika aspekter, under perioden från det sena1700-talet till idag. Här drivs tesen att romantikbegreppet inte i första hand bör användas som beteckning för en kulturhistorisk epok och än mindre som en stilbeteckning, utan som ett förhållningssätt till livet och konsten.

    De tre artiklarna representerar tre olika metodiska grepp och visar på några av de olika ingångar i problemkomplexen som kan vara aktuella för konstvetaren. Artikeln Mästerverk finns dom? är diskursiv och historiografisk till sin karaktär. Utifrån oli ka konstnärers, konstteoretikers och estetikers texter och uttalanden från renässansen och framåt belyses och diskuteras här olika värderingsnormer knutna till konstbegreppet Såväl syftningsmässigt som metodiskt representerar den andra artikeln, Kring Bruegel, en något annan typ av konstvetenskaplig text. Med sin syntes av biografisk, kulturhistorisk och socialhistorisk metod samt ikonografisk analys, alltgrundat på ett om fattande käll- och litteraturstudium, kan artikeln stå som exempel på klassisk konstvetenskaplig metodik. Artikeln Känslan och fiirnuftet har som kontrast en mera essäistisk utformningoch kan kanske sägas företrädaett av semiotik och strukturalistiska teorier influerat kulturanalytiskt arbetssätt, där den källkritiska granskningen av underlagsmaterialet har mindre betydelse än den associativa metodik som förknippas med intertextualitets- och intermedialitetsstudier.

    Avslutningsvis: artiklarna avspeglar förvisso några av författarens specifika intresseområden - estetik och konstteori, bred kulturanalys samt den samtida visuella kulturen och dess historiska rötter. Samtidigt skall de tre texterna förhoppningsvis kunna fungera som en inspiration och i någon mån vägledning för konstvetarstudenter, som inför författandet av seminarieuppsatser känner osäkerhet ifråga om ämnesval och metodik. Ominte annat visar artiklarna att konstvetenskapen är en akademisk disciplin med stor bredd och med kopplingar till många delar av det vida kulturvetenskapliga fältet.

    Linköping, maj 2007

    Bengt Lärkner

  • 4.
    Lärkner, Bengt
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Gary
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det visuella fältet: studier i visuell kultur2005Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artiklarna i boken är bearbetningar av några av de fempoängsuppsatser som lades fram inom ramen for kursen Visuell kultur under vårterminen 2005. Visuell kultur är en icke nivåbestämd kurs öppen får studenter med bakgrund i olika utbildningar, sålunda representerar artikelfårfattama skilda erfarenheter och teoretiska ingångar till "Det visuella fåltet".

    Med ett avstamp i de senaste årens forskning och mediebevakning kring hur män respektive kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar behandlas inom vården beskriver Anna-Carina Björklund och Karin Johansson hur hjärt- och kärlsjukdomar visualiseras i populärvetenskapliga läkarböcker, här representerade av familjeläkarböcker.

    Margareta Petre har studerat ett specifikt konstnärligt uttryck: Butö som är en avantgardistisk dansform. Författaren fokuserar på vad som kommuniceras genom hutedansarens specifika visuella uttryck.

    Lisa Eklöf och Tomas Kubowicz har i sin text undersökt hur kvinnor och män har framställts i skräckfilmaffischer från 1900-talets andra hälft. Olika aspekter som offer- och fårövarroller, blickar, kläder och fårger behandlas.

    I Jana Brandons och Lena Malmbergs artikel foljer vi processen vid skapandet av ett skivomslag. Artikeln behandlar överväganden och kreativa beslut, exemplevis "Kill your darling"- foreteelsen. Författama har i studien beskrivit hur teorin har inforlivats i ett praktiskt arbete när de tagit fram ettskivomslag.

    Marina Davidsson och Sara Lagre har i sin artikel undersökt tre bokomslag och diskuterar orsakerna till att en forfattare figurerar med foto på framsidan av sin bok samt hur processen att välja ut ett omslag kan se ut.

    Anna Wahlberg och Sofia Nygren har i sin artikel jämTört hur olika smink- och hudvårdsföretag utformar förpackningar utifrån vilken målgrupp de riktar sig till. De behandlar också skillnaden mellan hudvårdsförpackningar avsedda för män respektive kvinnor.

    Martin Blad har problematiserat hur filmen har använts som ett dokumentationsmedium för aktionskonst Med utgångspunkt från fYra filmer som baserats på konstnärens Otto Muehls ökända aktionsverk från 1960-talet och början på 1970-talet har Blad exemplifierat och analyserat olika resultat.

    Bengt Anderssons och Gustav Bolins artikel, slutligen, undersöker Nya polishuset i Norrköping och kartlägger byggnadens roll i det offentliga rummet samt i den dagliga interaktionen med de människor som rör sig där.

    Artiklarna i denna skriftseries första volym förenas inte av ett gemensam tema, istället påvisar de områdets empiriska och teoretiska bredd.

    Juni 2005

    Bengt Lärkner och Gary Svensson

    Avdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation, institutionen för Tema

  • 5.
    Lärkner, Bengt
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, GaryLinköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Framtid och identitet: Konstvetenskaplig ämneskonferens 20102011Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    2010 års nationella ämneskonferens i konstvetenskap, som hölls i Linköping den 28 - 29 maj och som samlade ett femtiotal forskare och lärare från hela landet, hade som huvudtema ämnets framtid och identitet. Under konferensens båda dagar fördes många intressanta och viktiga diskussioner kring forskning och utbildning.

    Mer än hundra år har gått sedan den förstasvenskaämnesprofessuren inrättades och ämnet har under årens lopp flera gånger ändrat namn: Konsthistoria med konstteori ersattes av Konstvetenskap och under de senaste decennierna har ytterligare namnförändringar skett på de olika ämnesinstitutionerna.

    I Göteborg heter ämnet numera Konst- och bildvetenskap, i Lund Konsthistoria och visuella studier och i Linköping Konstvetenskap och visuell kommunikation. Hur de kommande hundra åren kommer att se ut vet vi inget om, men dessa namnbyten speglar naturligtvis den utvidgning av ämnets intresseområde som har skett och antyder den inriktning mot visuella studier i en vidare bemärkelse som av allt att döma kommer att stärkas ytterligare framöver.

    En ämneskonferens kräver både noggranna förberedelser och mångas engagemang. Vi vill här passa på att tacka alla ni som gjort att våra två dagar i maj blev väldigt givande på många sätt. Vi vet att många ute på de olika institutionerna har lagt ner tid på att ta fram rapporter och ämnen för diskussion. Vi är mycket tacksamma för ert arbete.

    Det finns några personer som vi här särskilt villlyfta fram: Martina Andersson (grafisk design); PernillaAhren (administration); Mattias Frisk, Jenny Hellström, Linnea Lundell (dokumentation och transkribering), Caroline Petersson (foto); Karin Ström Lehander (koordinator); Dennis Netzell (tryck). Ett stort tack till er.

    Ämneskonferensen 2010 genomfördes genom generöst finansiellt stöd från Kungl. Vitterhetsakademien samt från Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.

    Linköping 2010-12-01

    Bengt Lärkner Gary Svensson

  • 6.
    Lärkner, Bengt
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, GaryLinköping University, Department of Culture and Communication. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Images, Science & Knowledges2008Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    At the instigation of Professor Bengt-Erik Eriksson and the Faculty of Arts and Sciences at Linköping University, researchers from three faculties and several disciplines gathered for a seminar in November 2004 with the commission to discuss the possibility offorming a common research p latform for studies of visualization, visuality and visual culture.

    The outcome of this meeting between technologists, medical researchers, social scientists and humanities scholars was the founding of a permanent seminar group that was to meet regularly in order to make an inventory of  and to present ongoing research wirhin the given field and to write applications for research grants. Visual accessibility, Visualization of dynamiccourses, Remediation and Yisualization and learning are some of the possible common projects that the group called VVV has identified over the three years of its existence.

    Chaired by Dr Anna Sparrman, a senior researeher at the department of Child Studies at the Tema Institute, the VVVgroup arranged a two-day Iong workshop under the heading Images, Science and Knowledge at Villa Fridhem south of Norrkö ping in October 2007.

    The aim of the workshop was to discuss the use of images in various scientific practices, focusing not only on the usage bur also on the different ways of defining visualization and on the various theoretical approaches to the concept image. Four key-note leetures and eight shorter presentations of current projects showed clearly the diversity of the use of images in scientific practices and need for a continuous discussion about scientific imagery and the prospeers of a common understanding of what an image really is.

    The invited key-note speakers were Professor W.]. T. Mitchell, university of Chicago and Dr Thomas Parathe and Dr Yvonne Eriksson, both from Mälardalen University College. White Professor Mitchells two leetures circled around the general problem of defining an image and the contemporary use of images to comment on and form political opinions instantly, Dr Parathe and Dr Eriksson had more specific approaches, pictures as tools for navigation and tactile perception and tactile understanding of images. The shorter presentations ranged from Haptic visualization of proteins to nations of visuality in a Swedish campaign against food advertising to children.

    All leetures and presentations of the workshop were thoroughly documented. The speakers' manuscripts, notes made during the proceedings and interviews with the key-note speakers eonstirute the basis for this publication which hopefully will function as a point of departure for further discussion. Accordingly we want to thank Anna Öst, Marcus Mattsson, Christina Lagneby and Alexandra Uhrefalk who with accuracy and zeal carried out their tasks as secretaries.

    Linköping, April 2008

    Bengt Lärkner and Gary Svensson

  • 7.
    Lärkner, Bengt
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, GaryLinköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Streck i rörelse: visuell retorik i serier och tecknad film2006Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    De tre artiklarna i denna, den fjärde volymen i skriftserien Linköping Studies in Art and Visual Communication, diskuterar samtliga den tecknade bildens retorik. Exemplen är hämtade från skämtteckningens, den tecknade filmens respektive seriemas värld. Bokens titel Streck i rörelse syftar naturligtvis på filmens och seriestrippens sekventiella karaktär, men också på de rörelser,såväl perceptuella, intellektuella som emotionella, som tecknarens streck på pappret utlöser hos betraktaren. Artiklarna har alla, om än i varierande grad, ett historiskt och ett biografiskt perspektiv.

    Lars-Ove Östenssons text behandlar Anders Forsberg, en av de främsta skämttecknarna i Sverige kring sekelskiftet 1900. Den idag - åtminstone i jämförelse med hans samtida Albert Engström och Oskar Andersson - relativt bortglömde Forsberg har ofta framhållits som den kanske främste häcklaren av i första hand den dåtida svenska borgarklassen och dess föreställningar och livsstil. Genom att närstudera retoriken i ett stort antal av bilderna i Forsbergs samlingsvolym Från svenska hem (I 902) försöker författaren modifiera schablonbilden av Forsberg som samhällssatiriker och lyfter istället fram sedeskildraren och moralisten.

    David Wickström presenterar i sin uppsats Victor Bergdahl, pionjären inom svensk animerad film. Förutom dokumentationen av Bergdahls liv och verk, riktas fokus mot Kapten Grogg, den mest berömda figuren som han skapade för den vita duken. Särskilt intresse ägnas Bergdahls inspirationskällor och hans för sin tid avancerade tekniska grepp. Avslutningsvis jämför författaren  Bergdahl med senare tiders mest framstående svenska filmanimatör, Per Ahlin, som pekas ut som den nutida förvaltaren av det konstnärliga arvet från Victor Bergdahl.

    Den avslutande artikeln anknyter mest direkt till bokens titel genom att diskutera två olika seriegenrers sätt att framställa illusion av rörelse. Författarna, Katarina Marklund och Patric Asklöf, har valt att dels jämföra två "vuxenserier" med varandra, dels två "barnserier, samtliga svenska. De rent perceptuella faktorerna, liksom mera narrativt betingade bildlösningar granskas i de bildanalyser som författama genomför i avsikt att se om påtagliga skillnader finns mellan de båda genrerna när det gäller återgivandet av rörelse.

    De tre artiklarna är bearbetningar av uppsatser som framlagts vid avdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation vid Linköpings universitet under läsåret 2005-2006. De representerar den profilering mot den vidare visuella kulturen som utvecklats inom ämnet i Linköping samtidigt som de har sin fasta förankring i ämnet konstvetenskaps teoretiska och metodiska kärna.

    Linköping i oktober 2006

    Bengt Lärkner och Gary Svensson

  • 8.
    Lärkner, Bengt
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Gary
    Linköping University, Department of Culture and Communication. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    vår visuella vardag2007Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    [---]

    I den här antologin kommer ni att möta en rad olika texter av olika författare: Oskar Gyllenswärd skriver om Adidas annonsering av löparskor; Soffi Ekström och Klara Hanell-Strand skriver om de svarta klädernas retorik; Christer Bergman tar upp lågprisvarornas egen estetik; Julia Enksson sknver om "chick-lit böckernas" visuella språk; Vanja Hultberg och Maud Olsson har studerat teateraffischer och deras budskap; Kristina Hult skriver om våra vanligaste produktmärkningar på förpackningar.

    Vår förhoppning är att texterna skall bidra till att ge goda exempel på områden där visuell retorik på olika sätt har använts.

    Linköping maj 2007

    Bengt Lärkner Gary Svensson

  • 9.
    Nordin, Peter
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Audiens hos en konstnärsfurste: Anders Zorns iscensättande av sin konstnärsroll2012Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den inledning vi väljer att omge oss med signalerar vilka vi är och, kanske i ännu högre grad, vilka vi vill vara. Inte sällan har kulturpersonligheter, som konstnärer och författare, manifesterat sig själva genom sina hem, ateljeer eller skrivarlyor.

    Peter Nordins studie behandlar Anders Zorns (1860-1920) visuella och materiella iscensättande av sin konstnärsroll genom inredningen av sina ateljeer i London, Paris och Stockholm. I fokus är den atelje vid Södermalmstorg i Stockholm som kom att bli konstnärens sista. Zorn betraktades redan av sin samtid som en av Sveriges största konstnärer, men har över tid mötts av både beundran och förakt. Studiens främsta syfte är att visa hur Zorn i sin ateljemiljö medvetet skapade en scenografi värdig rollen som konstnärsfurste. Ateljeernas gestaltning beskrivs mot bakgrund av rådande inredningsideal och tolkas utifrån sociologen Pierre Bourdieus teorier kring fält och kapital.

    Det första kapitlet "Grudd Anders Andersson/Anders Zorn" är en biografisk redogörelse för Zorns krokiga levnadsbanafrån oäktingen i Mora till en internationellt erkänd konstnär. Genom att lyfta fram faktorer som medverkat till att forma människan Anders Zorn ökar Nordin förståelsen för konstnärens sätt att iscensätta sig själv. Vidare skildras i stora drag de olika ateljemiljöer han skapade under åren utomlands, framför allt i Paris. Kapitlet behandlar slutligen ateljen vid Bryggargatan i Stockholm. I kapitel två är det Zorns sista atelje - belägen på Södermalmstorg 4 - som får en ingående beskrivning avseende möbler och andra inredningsdetaljer. Det reportage som sedan publicerades i decembernumret 1913 av tidskriften Svenska Hem i Ord och Bilder utgör en viktig utgångspunkt. Studiens författare beskriver även vissa av de föremål som i dag finns bevarade vid Zornsamlingarna i Mora, men som tidigare bland annat varit placerade i ateljen vid Södermalmstorg. I det tredje kapitlet analyserar Nordin - ur ett biografiskt, historiskt och sociologiskt perspektiv - ateljerniljöernas utformning och de olika inredningsattribut Zorn valde att omge sig med. Författaren drar även paralleller till motsvarande miljöer för att visa på samtida strömningar inom inredningskonsten.

    Peter Nordin är född 1964 i Dalarna. Han är uppvuxen i Västergötland och bor numera i Östergötland. Nordin har sedan mitten av 1980-talet arbetat vid flera museer i västra Sverigeförst som utställningsformgivare och därefter som producent för olika utställningsprojekt. Under fyra år i början av 2000-talet var han verksam vid Zornsamlingarna i Mora. De senaste åren har han bland annat studerat konstvetenskap vid Linköpings universitet, med det sena 1800-talets arkitektur och inredningskonst som specialområde. Vi är glada för att i vår skriftserie kunna ge ut Peter Nordins arbete: Audiens hos en konstnärsfurste - Anders Zorns iscensättande av sin konstnärsrolL Texten utgör volym 12 av Linköping Studies in Art and Visual Communication.

    Linköping 2012-05-02

    Anna Ingemark Milos Gary Svensson

  • 10.
    Svensson, Gary
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bildberättelser: sju texter till Bengt Lärkner2006Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utvecklingen vid Linköpings universitet alltsedan högskolans start år 1970 handlar i hög grad om hur enskilda lärare och forskare genom engagerade och kompetenta insatser efterhand lyckats att förädla och utveckla den 1967 inrättade filialen till Stockholms universitet till en alltmer fullödig filosofisk fakultet. Det första årets 600 studenter fördelade på ett- och tvåbetygskurser i sju ämnen är att jämföra med dagens 11.000 studenter upp till fakultetens magisternivåer inom en mängd ämnesområden samt nära 400 doktorander.

    Under 1970-talet intog den strategiska frågan om tillgång till resurser för forskning och forskarutbildning den centrala platsen på fakultetens dagordning. Dess arbete kröntes med framgång när man våren 1975 fick regeringens uppdrag att återkomma med ett förslag till en ”tvärvetenskaplig och tematiskt organiserad forskning inom flera fakultetsområden”, ett uppdrag som samtidigt öppnade för statsmakternas beslut att 1975 ge Linköpings högskola status av universitet (LiU).

    När förberedelserna för starten 1980 av temainriktad forskning och forskarutbildning gick in i sitt slutskede aktualiserde fakulteten behoven av en vidgning av dess ämnesuppsättning. År 1979 föreslog man i rapporten ”Bygg Vidare” en utbyggnad med 16 nya ämnen och en breddning av några redan befintliga. I den förstnämnda gruppen ingick ämnet ”bildvetenskap”, ett ämne som ansågs angeläget såväl från grund- och fortbildningsperspektiv som utifrån omsorgen om humanioras lokala forskningsanknytning.

    Tack vare en anslagsfinansierad utökning av antalet platser på  kulturvetarlinjen, vartill kom resurser avsatta för en 1977 inrättad enstaka kurs, ”Ting och Bild”, kunde LiU i samverkan med Folkuniversitetet 1985 utlysa ett universitetslektorat i bildvetenskap. I juli samma år hade man lyckan att till tjänsten rekrytera Bengt Lärkner, en person som i sin gärning vid LiU mycket väl knyter an till fakultetens inledningsvis nämnda pionjärer.

    Under nu gångna tjugo år har Bengt framgångsrikt lett uppbyggnaden, etableringen och utvecklingen av sitt ämne, numera benämnt  ”Konstvetenskap och visuell kommunikation.” Flerfaldigt uppmärksammad och belönad för sina utmärkta pedagogiska kvaliteter har han svarat och svarar alltjämt för centrala insatser både som studierektor i sitt ämne, som planeringsansvarig för och lärare inom kulturvetarprogrammet och som verksam inom ramen för universitetets tredje uppgift. Placerad vid den samhällsvetenskapliga institutionen var han en viktig kugge i olika delar av dess verksamhet och i det utvecklande samspelet med filosofer, historiker, kulturgeografer, religionsvetare, sociologer och statsvetare. Mycket tack vare hans insatser blev det ämnesövergripande projektet ”Tidernas Europa” en synnerligen utvecklande samt för alla inblandade högst minnesvärd och stor framgång.

    Genom en ändrad institutionsstruktur kom flera ämnen att slås samman med Institutionen för Tema 1996, där ämnet blev en avdelning associerat till tema Kommunikation. Idag ger avdelningen kurser i konstvetenskap på A- till D-nivå samt sedan några år tillbaks en kurs med rubriken Visuell kultur 20p. Förutom detta medverkar avdelningen med kursdelar i flera program på olika fakulteter inom universitetet.

    Denna bok har undertiteln: Sju texter till Bengt Lärkner. Texterna är författade av personer som på olika sätt varit delaktiga i ämnets utveckling under dessa 20 år: professor Lena Johannesson, Konst- och bildvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, tidigare professor vid tema Kommunikation; universitetslektor Jan Willner, Institutionen för Religion och Kultur (LiU); universitetslektor Yvonne Eriksson, Konst- och bildvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, tidigare doktorand vid tema Kommunikation; fil mag Mikael Carlsson, tidigare timlärare vid avdelningen; fil mag Dietmar Mölk, tidigare timlärare vid avdelningen; Anna Bryntorp, doktorand vid tema Mat; Bengt Erik Eriksson, professor vid tema Mat, prodekanus vid filosofiska fakulteten.

    Linköping mars 2006

    Christer Knuthammar

    Gary Svensson

  • 11.
    Svensson, Gary
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det digitala projektet: exempel på digital teknik, dess införande och förekomst vid svenska konsthögskolor mellan åren 1986 - 19962006 (ed. 2)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport kommer jag att fokusera på hur den digitala tekniken utvecklades och kommunicerades i konstnärlig utbildning mellan 1986 och 1996. Varför, kan man fråga sig, är just dessa tio år intressanta? Det finns många svar på den frågan men jag nöjer mig med att inledningsvis ge exempel dels på teknikutvecklingen och dels på media- och kommunikationsutvecklingen.

    Syftet med min studie har varit att undersöka utvecklingstendenser inom utbildningsväsendet och bidra till en ökad förståelse för de premisser under vilka digital konst under den rubricerade tiden togs omhand och kommunicerades - främst med fokus på kursverksamheten vid de statliga konsthögskolorna. jag vill här i korthet nämna några texter som jaghaft nytta av i detta arbete. En studie som fokuserar på samtida digitala konst är Christiane Pauls Digtal Art (2003). Pauls undersökning behandlar utveckli ngen från 1980-talet fram till ca 2000. Här finns samma distinktion mellan digital teknik som verktyg och som medium som jag själv försökte skrivafram i Digitala pionjärer men med färskare exempel. Christiane Paul är adjungerad Curator vid New Media Arts, Whitney Museum of American Art i New York.

  • 12.
    Svensson, Gary
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Konst och Teknik: symposium om nya medier Norrköping 18 oktober 20042005Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att konstnärer under lång tid experimenterat med och varit nyfikna på ny teknik är väl känt. Många är de konstnärer som bjudit in sig själva i nära sarnarbeten med ingenjörer, och många är även de konstruktörer av ny teknik som sökt sig till konsten for att testa och pressa teknikens gränser.

    I dag befinner vi oss återigen i en ny tid och ännu en ny teknik har kornmit att ta en allt starkare ställning som tolkningsfåreträdare. En teknik som tillsammans med ett innehåll och hur det gestaltas ratt beteckningen Nya Medier. Konsten möter tekniken och tekniken möter konsten: vad skapas, vad konstrueras och vad kan hända när nya digitala i realtid återgivna gestaltningar flyttas från de gamla rummen och de invanda arenorna? Vad händer när det nya når långt rortorn de begrepp om vad som går att se, vad som går att ta på och vad som går att fårstå får konsten, får ingenjören och får publiken?

    Symposiet som i foljande text presenteras blev frågornas egen trampolin på vilken tre perspektiv ställdes att ta sats ifrån: ett tillbakablickande, ett som beskrev nuläget och ett framåtblickande. Konsthögskolor, konstnärer, forskare och utbildare inom fålten konst och vetenskap och konst och teknikbjöds in att ställa sig på trampolinen för ett forsta våghalsigt hopp. Ett hopp som korn att handla om att samla nationell erfarenhet och kornpetens i utövandet och utforskandet av hur vi vill, hur vi kan och hur vi inte kan och inte vill nyttja den nya digitala kulturens estetik.

    Ulrica Stjernqvist

    Projektkoordinator i gestaltning vid NVIS

    Stockholrn augusti 2005

  • 13.
    Svensson, Gary
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lärkner, BengtLinköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies, Art and Visual Communication . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det gröna spåret2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatdebatt. Klimathot. Klitmtsmart mat. Miljö- och klimatmärkning. Orden kan inte kännas annat än bekanta. Frågor gäillande miljön och klimatet är idag inte isolerade utan oavsett om det gäller tvättmedel, fordonsindustrin eller pensionssparande så kan frågor om varor och tjänsters påverkan på miljön komma att undersökas och ifrågasättas. Texterna i denna antologi spänner över skilda områden med klimat och miljö som den gemensamma nämnaren. Författarna studerar visuell kultur med uttryck genom reklam, film och design utififrån frågan hur ser vår visuella vardag ut med alla de budskap ommiljön och klimatet?

    Josefine Stridsberg och Tony Lundin skildrar den gröna färgens förankring inom miljöpolitiska rörelser och studerar hur fårgen grönt har kommit att likställas med miljövänligt. Med utgångspunkt i tidskriften Allt i Hemmet gör Stridsberg och Lundin en resa genom miljöfrågor, politik och konsumtion.

    Marie-Louise Crona och Elin Dahlstedt granskar en rad annonser från dagspressen i jakten på den miljövänliga reklamen. Hur ser dessa miljövänliga annonser ut? Finns det någon gemensam näimnare och vad tycker konsumenterna om annonsern?

    Pctra Pihl studerar hur dc ekologiska livsmedlen presenteras rent visuellt genom förpackningsdesignen. På vilket sätt skiljer sig förpackningsdesignen åt mellan ekologiska och icke ekologiska livsmedel?

    Lovisa Kragerud och Linn Haller fokuserar i sin text på hur hygien- och kosmetikprodukter ofta framhålls som naturliga och direkt sprungna ur växtriket. Vad är naturlig skönhet? Vad är egentligen naturligt?

    Julie Anne Sjaastad och Katja Rosen tar pulsen på klimatdebatten genom att analysera filmen An lnconvenient Truth. Författarna fokuserar på filmens retoriska grepp där Al Gore har en framträdande roll.

    Petra Pihl

    April 2009

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf