liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Borghei, Behbood
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Project Innovations and Entrepreneurship. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    UITP World Congress & Exhibition 2015: Compilation of field notes and empirical insights2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The UITP World Congress & Exhibition is the largest worldwide public transport event that is held every second year in different cities around the world. It involves wide range of participants from public transport authorities and politicians at the local, national and cross-national levels to the manufacturing companies, suppliers, operators, investors and solution providers to all segments of the public transport sector and its related mobility infrastructure. It includes rail, road, water-born and even alternative and new modes of public transport systems for short distance and urban mobility covering metropolitan areas and other specific territories.

    This report summarizes background information on the UITP organization, its impact and related public transport projects as well as field notes and empirical insights collected from the research visit to UITP world congress and exhibition in Milan between 8to 10th of June 2015. The focus of the research visit and the scope of this report mainly concern city-bus vehicles and related EU-funded projects or public-private partnerships for technological advancements of the alternative powertrain in this field i.e. hybridization and electrification of city buses.

  • 2.
    Edvardsson Stiwne, Elinor
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Studentens första år: En jämförelse mellan 4 årskullar teknologstudenter2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det har länge varit känt att studenter när de påbörjar sina studier vid universitet och högskolor ofta får problem både med att anpassa sig till den nya studiemiljön och att klara av sina studier. Det är mycket som sker i livet t.ex. att flytta hemifrån. Vid civilingenjörsutbildningarna har man observerat tilltagande svårigheter med att klara matematikkurserna vilket skulle kunna ha att göra med de förändringar som skett i gymnasiets matematikutbildning. Bland annat har antalet timmar på gymnasiet skurits ned. Se Högskoleverkets rapport "Räcker kunskaperna i matematik", 1999.

    I januari 1998 beslutade därför Utbildningsnämnden för teknisk fysik och elektroteknik (Y) att genomföra en studie av hur Y-studenterna upplever sitt första år som i huvudsak innebär matematikstudier. Uppdraget gavs till Elinor Edvardsson-Stiwne, Dan Stiwne och medarbetare vid Institutionen för Beteendevetenskap. Vi tycker det är värdefullt att på detta sätt få ta del av denna institutions erfarenhet och värderingar.

    Denna studie har använts för det fortsatta arbetet att förbättra introduktionen för Ystudenterna. Vi tror inte att materialet är unikt för Y. Det återspeglar den svåra övergången från gymnasiet till akademiska studier och bör därför vara värdefullt även för andra utbildningar.

    Resultatet av den första studien var så intressant att utbildningsnämnden beslöt att fortsätta att följa 3 årskurser Y-studenter genom hela utbildningen samt ett år efter utbildningen dels för att få en bättre kunskap om hur studierna upplevs i praktiken, hur attityder och förväntningar påverkar dessa och dels vilka resultat som genomförda åtgärder medför.

    Studien har också utvecklats till en värdefull del av CDIO-projektet (Conceive Design Implement Operate) som är ett samarbetsprojekt mellan MIT i Boston, Chalmers tekniska högskola, CTH, Kungliga tekniska högskolan, KTH och Linköpings tekniska högskola, LiTH. CDIO-projektet stödjs av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • 3.
    Edvardsson Stiwne, Elinor
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rosander, Michael
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Stiwne, Dan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Förväntningar och verklighet - Teknologers förväntningar på och erfarenhet av sina studier vid LiTH:s Y-program 2002Report (Other academic)
  • 4.
    Edvardsson Stiwne, Elinor
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Stiwne, Dan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rosander, Michael
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology.
    Bierberg, Ulrika
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagman, Karin
    unknown.
    Att börja på Y-programmet- förväntningar och verklighet. Teknologers förväntningar på och erfarenhet av första årets studier vid LiTH:s Y-program läsåret 1999-20002002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    n/a

  • 5.
    Edvardsson Stiwne, Elinor
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Stiwne, Dan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rosander, Michael
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology.
    Bierberg, Ulrika
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagman, Karin
    unknown.
    Förväntningar och verklighet- teknologers förväntningar på och erfarenhet av första årets studier vid LiTH:s Y-program läsåret 1998-992002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    n/a

  • 6.
    Fakultetskansliet, Linköpings Tekniska högskola
    Linköping University.
    Forskarutbildningen vid LiTH: en kartläggning av rekrytering, examination och arbetsmarknad2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FoFu-nämnden) beslutade vid sammanträde den 10 mars 2000 att tillsätta en projektgrupp med uppgift att göra en kartläggning och analys av viktiga aspekter av forskarutbildningen vid LiTH. FoFu-nämnden genomförde under 1998 och 1999 två undersökningar om forskarutbildningen dels ”Doktorander om forskarutbildning” dels ”Handledare om forskarutbildning”. Till dessa undersökningar beslutade FoFu-nämnden att foga en statistisk studie av forskarutbildningen med tyngdpunkt på vad som hänt under de senaste 10 åren. Det uppdrogs åt en projektgrupp att genomföra arbetet. Till ledamöter i gruppen utsågs Lars Alm TFK, Per Ask IMT, Per Dannetun TFK, Lars-Gunnar Ekedahl IFM, Gösta Granlund ISY, Mariam Kamkar IDA och Helena Wennberg EKI. Till projektledare utsågs Åke Frisk TFK. Per Dannetun, som lämnade sin tjänst vid LiTH i september 2000, har ersatts av Eva Berg TFK.

    Den mera detaljerade kartläggningen gäller som nämnts perioden 1990-1999 men det görs vissa återblickar på de första 20 åren. En arbetsmarknadsstudie, vars syfte är att kartlägga var doktorer och licentiater, utbildade vid LiTH, är anställda, omfattar t ex i princip alla utexaminerade under perioden 1972-1999. Vid en diskussion i FoFu-nämnden väcktes förslag om att jämföra resultaten vid LiTH med konkurrenthögskolornas. Många observationer skulle naturligtvis bli värdefullare om de sattes in i ett sådant sammanhang. Målet på sikt bör vara att tillämpa ”benchmarking” men tiden medgav inte detta i denna första kartläggning.

    Vid LiU finns det nu tillgång till verktyg/program (finns f.n. i prototypform) för att utsöka detaljerad information om forskarutbildningen ur LADOK. Vi har därför inte sett det som meningsfullt att i en central utredning täcka sådant som fakultetskansliet och institutionerna, inom en nära framtid, själva kan ta fram och dessutom ge en bättre anpassning till egna behov. Tyngdpunkten i denna rapport ligger främst, men inte uteslutande, på information som inte finns i LADOK.

  • 7.
    Fakultetskansliet, Linköpings Tekniska högskola
    Linköping University.
    LiTHs forskarutbildning: nuläge och framtid2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FoFu-nämnden) beslutade vid sammanträde den 4 september 2001 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utforma förslag till vision, strategi och mål för forskarutbildningen vid Linköpings tekniska högskola. Förslaget skall kompletteras med riktlinjer för viktiga frågor inom de olika aspekter av forskarutbildningen som behandlas i den tidigare rapporten (2001:1) d.v.s. i huvudsak forskarutbildningens förutsättningar, genomförandet av utbildningen samt dess resultat och arbetsmarknad. Nedan följer ett sammandrag i punktform av förslagen i denna rapport:

    • LiTHs forskarutbildning skall bli känd och erkänd som den bästa i landet.
    • LiTHs forskarutbildning föreslås organiseras i ett antal forskarutbildningsprogram.
    • Forskarutbildningsprogram skapas förslagsvis av forskningsområden i samverkan och leds av ett forskarutbildningsråd.
    • Om LiTH skall uppfylla statsmakternas krav på antal examinerade doktorer krävs, med nuvarande genomströmningstakt, en årlig rekrytering av minst 150 forskarstuderande.
    • LiTH skall sträva efter att bibehålla en bred rekrytering av forskarstuderande med ekonomisk, matematisk-naturvetenskaplig eller teknisk rundutbildning.
    • Civilingenjörsutbildningen ger goda förutsättningar att klara forskarstudierna, varför LiTH bör försöka öka andelen civilingenjörer i forskarutbildningen.
    • Rekrytering av forskarstuderande från andra lärosäten, svenska och utländska, bör stimuleras och stödjas.
    • LiTH bör ha en ökad satsning på magisterprogram på engelska för utländska studenter.
    • De särskilda behörighetskraven för forskarutbildning skall vara preciserade och relevanta. Det skall direkt gå att utläsa om en viss grundutbildning uppfyller kraven eller ej.
    • Informationen om forskarutbildningen bör förbättras och intensifieras. Alla tillgängliga kanaler bör användas och grundutbildningen kan där tjäna som förebild.
    • En samlad rekrytering ett par gånger om året effektiviserar rekryteringen, samtidigt som den exponerar LiTH som forskarutbildare tydligare. Sådan rekrytering kan kompletteras med annonsering vid behov.
    • Resurserna för forskarutbildning har minskat, och detta faktum kombinerat med kraven på ökad produktion av doktorander har lett till att tiden för handledning har minskat och att den är klart otillräcklig. Så upplevs situationen av både forskarstuderande och handledare.
    • Vid LiTH finns flera olika anställningsformer (motsv.) för forskarstuderande. Anställning som doktorand bör även i fortsättningen vara den klart dominerande formen för studiefinansiering.
    • Handledningen är en nyckelfråga i framgångsrik forskarutbildning. Forskarhandledningsresurser och deras förädling bör därför vara en fråga på såväl LiTHs som institutionernas verksamhetsagenda.
    • Obligatorisk handledarutbildning bör vara ett krav.
    • Tillkomsten av nya ämnen för forskarutbildning är ett uttryck för dynamik. Risken med alltför smala ämnen är dock att specialiseringen drivs för långt och att kunskapsbasen blir smal. Ett forskarutbildningsämnes inrättande kräver därför prövning om tillräckliga resurser.
    • Det finns resultat från LiTH som tyder på att forskarskolorna har kortare studietider än traditionell forskarutbildning.
    • Med de goda erfarenheter och kunskaper om forskarskoleverksamhet som LiTH idag besitter borde denna organisationsform kunna utvecklas vidare.
    • I jämförelse med grundutbildningen vet vi alldeles för lite om hur bra LiTHs forskarutbildningskurser är. Utvärderingarna bör ses över.
    • Kraven och förutsättningarna för forskarutbildning har i realiteten förändrats tämligen radikalt under 1990-talet. Detta avspeglas långt ifrån fullt ut i institutionernas och fakulteternas organisation.
    • Det finns stor förbättringspotential vad gäller genomströmning!
    • Utvärderings- och kontrollfunktionen i forskarutbildningen i samband med disputationer och motsvarande kontroll av licentiatavhandlingar fungerar (nästan alltid) bra.
    • Vad gäller forskarutbildningsprocessen är det mesta ogjort i fråga om utvärdering, utveckling och kontroll. De externa finansiärerna har i detta avseende introducerat en god tradition av kontinuerlig utvärdering.
    • Nuvarande kvot av examinerad per antagen i forskarutbildningen ger anledning till förstärkning och intensifiering av uppföljningsarbetet!
  • 8.
    Perselli, Jan
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV) . Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Doktorander om forskarutbildning: en undersökning av hur nydisputerade och doktorander ser på forskarutbildningen vid LiTH våren 19982000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av resultaten från 40 enkätsvar och 40 genomförda intervjuer med 30 doktorander och 10 nydisputerade från LiTH. Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten utfördes våren 1998.

    Ett genomgående intryck är att forskarutbildningen som helhet vid LiTH anses hålla en jämn och hög kvalitet, att den kunskapsmässiga, den materiella och den administrativa standarden håller samma jämna och höga kvalitet, och detta gäller såväl vid nationella som internationella jämförelser. Det mesta vad gäller handledarkvalitet, arbets- och forskningsklimat, utbildningens uppläggning och struktur anses vara bra eller mycket bra. Det råder stor optimism bland såväl nydisputerade som doktorander vad avser framtidsutsikter, och karriärmöjligheterna uppfattas som mycket goda. Trots att helhetsintrycket rapporteras vara mycket gott finns det några saker som påkallar uppmärksamhet, i stort och smått. Handledningsfrågor, t.ex., hör till de områden som anses böra uppmärksammas.

    Å ena sidan – forskarutbildningen vid LiTH är en tuff och krävande utbildning som kräver extraordinära insatser från doktoranden, och det är därför varken förvånande eller orimligt att några slutar utan att ha uppnått examensmålet. Å andra sidan – det förekommer att enstaka doktorander lämnar forskarutbildningen »i onödan». Doktorander som lämnar utbildningen i onödan är sådana som har såväl de intellektuella förutsättningarna som den uthållighet som krävs för att framgångsrikt genomföra en lyckad forskarutbildning, men som av olika skäl väljer att sluta i förtid. Det finns således anledning att titta närmare på den gruppen, att lyssna på vad de har att säga. Rapporten tar upp såväl starka som svaga sidor av forskarutbildningen, och utmynnar i några förslag till åtgärder att förbättra utbildningen.

  • 9.
    Perselli, Jan
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV) . Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Handledare om forskarutbildning: en undersökning av hur professorer och docenter ser på forskarutbildningen vid LiTH våren 19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av 32 genomförda intervjuer vid Linköpings tekniska högskola (LiTH). Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten genomfördes våren 1999.

    Gemensamt för alla intervjuade handledare är den stora arbetsinsats som utförs. Att vara anställd som docent eller professor innebär en vidsträckt frihet att själv lägga upp sin arbetstid och att själv påverka vad den ska innehålla. Det verkar som om alla arbetar betydligt mer än 40 timmar per vecka vilket vittnar om en stor portion hängivenhet för forskningen och samtidigt en ansvarskänsla för det arbete forsknings- och forskarhandledningsuppgiften medför. Naturligtvis framskymtar också omsorg om den egna karriären som en drivande faktor.

    Kännetecknande är också det stora engagemang som handledarna lägger ner på sina doktorander. Vad gäller det specifikt sociala engagemanget läggs åtminstone en rimlig andel åt denna sak. I rapporten bekräftas föreställningen att annan än svensk etnisk bakgrund inte negativt påverkar möjligheterna till framgång inom akademin, vilket är glädjande. Statistiken talar för att föreställningen att det är besvärligare att vara kvinna än att vara man inom LiTH stämmer, men attityden i intervjuerna motsäger detta. Dessutom har antalet doktorander som är kvinnor ökat väsentligt de senaste åren. Det kanske finns en tröghet i vissa delar av systemet avseende genusfrågorna som det kan vara värt att se över, men generellt sett välkomnas kvinnor till LiTH! Det finns dock ett motstånd mot könskvotering. Vetenskapliga meriter ska gälla vid alla tillsättningar.

    Många av handledarna uttalar sig negativt om den finansiella osäkerheten som är förknippad med de jämförelsevis låga fakultetsanslagen och det stora beroendet av externa forskningsmedel. Mängden administration upplevs som inkräktande på framförallt forskningen, men sammantaget verkar ändå mycket av den administrativa arbetsbördan vara självpåtagen eftersom så pass mycket tid ägnas åt styrelseuppdrag, referee-uppdrag, och andra typer av engagemang.

    Det råder en viss oro inför aviserade förändringar. Det gäller framförallt rädsla för en ökande undervisningsbörda, och det gäller vad den nya tjänstereformen kan komma att innebära. Handledning som sådan är en av forskarutbildningens mest kännetecknande uppgifter. Alla handledare har själva en gång fått handledning och det är nu en av deras viktigaste uppgifter. Ändå är handledningens innehåll, omfattning och administrativa genomförande i praktiken definierad på ett otillfredsställande sätt, vilket tillsammans med den nya tjänsteordningens skärpta krav på pedagogisk meritering medför risk för orättvisor.Värt att notera är att ingen klagar på lönen, eller andra materiella villkor, liksom det faktum att ingen menar att avhandlingarna har blivit annat än bättre de senaste tio åren, trots att medelutbildningstiden minskat.

1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf