liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bjuggren, Per-Olof
    et al.
    Jönköping International Business School, P.O. Box 1026, S-551 11 Jönköping, Sweden.
    Henrik af, Donner
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vem bör äga Göta kanal?: En sammanfattning av Ownership of a Cultural Landmark: The Case of Gotha Canal2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En vattenväg, som Göta kanal, är del av en svensk infrastruktur för inhemska transporter som består av järnvägar, landsvägar och vattenleder. För alla dessa slag av infrastruktur finns det historiska exempel på privat ägande. Men Göta kanal är unik vad beträffar tidsperiod av privat ägande. En tidsperiod på hela 168 år av privat ägande är unikt för en transportled av sådan längd som Göta kanal. En fråga som infinner sig i detta sammanhang är: Hur det kan komma sig att privat ägande kunde vara möjligt för en så lång tidsperiod som hela 168 år? En vattenväg har karaktären av kollektiv vara på liknande sätt som andra transportlänkar som landsvägar och järnvägar. Varför var tidsspannet av privat ägande längre för Göta kanal?

    Föreliggande studie har som syfte att försöka ge ett svar på ovanstående frågeställning liksomatt ge ett svar på en mer övergripande fråga om hur ägandet av Göta kanal kan utformas.Finns det några alternativ till dagens statliga ägande av Göta kanal? Vilka är i så fall sådanaalternativa ägandeformer och vilka fördelar och nackdelar finns med dessa alternativ?

  • 2.
    Brage, Christina
    Linköping University, University Library.
    Några av Sveriges kanaler i litteraturen: svensk och internationellt2001Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I denna skrift behandlas Göta- och Trollhätte kanal, två kanaler som genom historien följt varandra och som har många beröringspunkter. Vidare kan man här återfinna referenser som anknyter till kanalerna på ett eller annat sätt t ex Motala mekaniska verkstad. Referenserna har hämtats alltifrån vetenskapliga arbeten till skönlitterära verk. Veckopressen har bidraget med en ansenlig mängd referenser.

    Bibliografin har inte ambitionen att vara fullständig men täcker en ganska stor del av den svenska produktionen om de båda kanalerna. Tanken är att bibliografin skall kunna fyllas på med nytt material och gammalt som inte redan hunnit förtecknats. Förutom den svenska utgivningen så återfinns här referenser på de mest förekommande språken i Europa även om engelskan är mest framträdande. Referenserna är återgivna i original vilket innebär att de tidiga bidragens eventuella stavfel finns kvar.

    Referenserna är i den första delen kronologiskt ordnade efter författare i alfabetisk följd samt publikationstyp. Inom varje år kommer monografierna först och därefter tidskriftsartiklar. Efter denna del följer ett avsnitt med dagstidningsartiklar likaså de ordnade kronologiskt och alfabetiskt men här efter tidningens namn.

    Insamlandet av detta material har skett med hjälp av litteratursökningar i online-databaser, tryckta källor, kryptobibliografier, referenslistor, Internet mm.

    Dagstidningsartiklarna har erhållets via traditionella litteratursökningar men också via Göta Kanalbolagets pressklippssamling och sist men inte minst från Håkan Hultkrantz gedigna samlande.

  • 3.
    Castensson, Reinhold
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kartbilden som ledstjärna2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är dels att visa på de historiska kanalkartornas kartografiska särdrag, dels att och redovisa uppbyggnaden av en digital kartdatabas. Digitaliseringen av kanalkartorna öppnar nya ännu oprövade möjligheter till komparativa analyser av kanalkartor från andra kanaler och andra länder. Särskilt gäller det kartografiska jämförelser med historiska kanalkartor från England som var den tidens föregångsland.

  • 4.
    Castensson, Reinhold
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Windahl, Urban
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    De historiska Göta kanalkartorn: design, tekniskt utförande och nyttjande av kartwebben2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Delprojektet ”De historiska Göta kanalkartorna” inleddes med insamling systematisering och analys av det historiska kartmaterialet. Det skedde bl.a. genom besök på följande arkiv: Krigsarkivet, Landsarkivet i Vadstena, AB Götakanalbolags arkiv. Därefter följde digitaliseringsarbete och konstruktion och utformning av kartwebben.

    Syftet var att utveckla en metod för digitalisering och presentation av känsliga historiska kanalkartor. Flertalet av kartorna är tyvärr i sådant ömtåligt skick att de inte tillåter omfattande hantering ochatt genom digitalisering och konstruktion av den historiska kartdatabasen och ge göra det möjligt för forskare och studenter på univ. och högskolor, för elever grundskola och gymnasium och för den stora intresserade allmänheten att få tillträde till det unika kartmaterialet.

  • 5.
    Fahlgren, Louise
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Knutsson, Helena
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En sluss till värdering av Göta kanal: en studie av fastighetspriser2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Individer kan subjektivt värdera nyttigheter och genom att fördela vår inkomst på olika nyttigheter uttrycks våra värderingar. Om vi upplever att en nyttighet eller en vara är värd sitt pris kommer vi att köpa den, men hur värderar vi de nyttigheter som inte är prissatta? Det finns en mängd varor och nyttigheter i samhället som inte har ett klart uttalat marknadspris men som ändå har ett värde, värdet eller betalningsviljan för dessa kan inte studeras på samma sätt som de varor som existerar på en ”vanlig” marknad utan kräver implicita tillvägagångssätt. För att kunna värdera dessa typer av nyttigheter fordras det ofta att relaterade marknader studeras, individernas betalningsvilja för t.ex. renare luft kan avspeglas i deras konsumtion och betalningsvilja för andra varor.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är, att med hjälp av olika metodansatser, undersöka om betalningsviljan för en icke prissatt nyttighet avspeglas i fastighetspriser.

    Avgränsningar: Den icke prissatta nyttighet som vi i denna uppsats valt att studera är Göta kanal. Vi har begränsat uppsatsen genom att enbart studera fastigheter som sålts inom en tvåkilometers gräns från kanalen under perioden januari 1996 till maj 1999. Vi har i uppsatsen utgått från att priserna på fastigheterna endast bestäms från efterfrågesidan - utbudet på fastigheter antas under vår undersökta period vara konstant. Uppsatsen gör inte anspråk på att utgöra en samhällsekonomisk värdering av Göta kanal utan syftet är snarare att studera icke prissatta nyttigheters inverkan på fastighetspriser.

    Metod: Vi har valt att använda oss av tre olika metoder för att undersöka avståndets inverkan på fastighetspriserna. Den ena metoden utgår från ett observerat marknadsbeteende och kallas för den hedoniska prismetoden, ibland även kallad fastighetsvärdemetoden. Den hedoniska metoden syftar till att, genom regressionsanalyser, ge svar på hur individer värderar en fastighet som befinner sig närmare kanalen jämfört med en fastighet som ligger på ett längre avstånd, allt annat lika. Skillnaden däremellan motsvaras då av individens värdering av ett boende vid Göta kanal. Den andra metoden, den direkta hypotetiska, studerar ett beteende på hypotetiska marknader, boende längs kanalen har besvarat hypotetiska frågor som syftar till att ge oss svar på om individerna vill bo närmare kanalen och hur mycket de i så fall skulle vara beredda att betala för ett sådant boende. Den tredje metoden är mer deskriptiv till sin karaktär och utgår från så kallade K/T- kvoter, dvs kvoter mellan fastigheternas köpeskilling och taxeringsvärden. Utifrån K/T- kvoterna beräknas olika medelvärden beroende på fastighetens avstånd till kanalen.

    Resultat: De tre använda metoderna skiljer sig åt både vad gäller genomförande och resultat. Resultaten från den direkta hypotetiska avviker från de övriga metodernas resultat. Enligt denna metod existerar det ingen bestämd betalningsvilja för ett boende närmare kanalen, majoriteten av de tillfrågade hade ingen önskan att bo närmare kanalen än var de gör idag. Av de som önskade att bo närmare kanalen var det ytterst få som ville betala ett högre pris för detta boende. Resultaten från K/T- metoden visar däremot att fastighetspriserna överlag är högre ju närmare kanalen fastigheten är belägen, dvs K/Tkvoterna är högst närmast kanalen. Den hedoniska metodens resultat visar att det marginella hedoniska priset för Göta kanal varierar mellan 20 och 47 kronor per meter beroende på vilken specifikationsform som används i regressionerna- den specifikationsform som vi funnit lämpligast uppvisar ett marginellt hedoniskt pris på 29 kronor.

    Det sammantagna resultatet av vår undersökning visar att det, trots den direkta hypotetiska metodens resultat, finns en betalningsvilja för Göta kanal och en del av kanalens värde avspeglas i fastighetspriserna längs kanalen. Resultaten visar också på vikten av att studera en företeelse utifrån flera olika metoder, om vi t.ex. enbart hade använt oss av den direkta hypotetiska metoden hade vi fått ett helt annat resultat än då vi som nu använder flera metoder. De tre olika metoderna ger tillsammans ett klart och tillförlitligt samband mellan avståndet till kanalen och fastighetspriserna.

  • 6.
    Forsberg, Jenny
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Anna
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kundanalys i turismmarknadsföring: En studie av Göta kanal2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Göta kanal, Sveriges blå band, invigdes 1832 och är idag en av landets mest imponerande historiska byggnadsverk. Kanalen utgör en stor turistattraktion och lockar uppskattningsvis 1 – 1,5 miljoner besökare varje år. För att bevara detta historiska minnesmärke ingår kanalen i ett EU-projekt som bl a syftar till att utveckla besöksnäringarna. I samband med projektet fick vi i uppdrag att ta reda på vem som besöker Göta kanal och dess omgivningar, dvs att genomföra en kundanalys. För att locka Göta kanals ’kunder’ (turister) till området krävs marknadsföring. I diskussionen för att hitta en teoretisk förankring närmade vi oss därför teorier kring marknadsföring och ställde oss flera frågor: Vad är egentligen produkten Göta kanal? Hur bör Göta kanal marknadsföras? Varför ska vi göra en kundanalys? Vilken roll har den i marknadsföringen?

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kundanalysens roll i marknadsföringen av en turistprodukt genom att utveckla en referensram för marknadsföring av turism och genomföra en kundanalys av turister vid Göta kanal.

    Avgränsningar: Marknadsföringen av en turistprodukt kommer endast att beskrivas ytligt, eftersom meningen är att ge en helhetsbild av marknadsföringen för att på så sätt förstå kundanalysens roll i den. Kundanalysens fokus är en undersökning av landbesökarna vid Göta kanal och dess omgivningar, eftersom vårt uppdrag gäller dem.

    Genomförande: En referensram för marknadsföring av turism utvecklades genom att vi studerade teorier kring både marknadsföring och turism och fann en kombination av tjänstemarknadsföring, relationsmarknadsföring och turismkunskap. Kundanalysen av landbesökarna gjordes som en kvantitativ surveyundersökning. Vi uppsökte sex orter utmed kanalen och utförde där undersökningen med skriftliga enkäter. För att göra presentationen mer kvalitativ kompletterades enkätundersökningens kvantitativa data med tolkningar och med beskrivningar av varje ort.

    Resultat: Referensramen visade på betydelsen av den interaktiva marknadsföringen för turismföretaget, och kundanalysen bekräftade detta genom att visa att word-of-mouth-effekten är stor och att Göta kanal har många återbesökare. Kundanalysen är framför allt ett verktyg i den traditionella marknadsföringen och eftersom den har en liten plats i Göta kanals marknadsföring får även kundanalysen en liten roll för Göta kanal.

  • 7.
    Gooch, Geoffrey
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    East is East and West is West: Municipal cooperation and regional networks around the Gotha Canal2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report, the results of a research project that examines municipal relations around the Gotha Canal are presented together with a discussion of the factors influencing political and administrative co-operation in general. The report begins with an analysis of the structural factors influencing regional co-operation in Europe and Sweden, and continues with an examination of the ways that actors in the Canal municipalities perceive these structural hinders. In order to achieve this the project has examined inter-municipal co-operation in parts of the Swedish counties of Västergötland and Östergötland. Two central aspects have been examined. The first is the political co-operation between the municipalities, and the second is the administrative co-operation. It should be noted that the municipalities’ co-operation around the Gotha Canal cannot be seen as an isolated phenomenon, and that it must be seen in a wider context – that of a relatively recent and general trend towards regional co-operation in the area. In a report of this size it is not possible to describe all details of the different types of co-operation that now exist between the municipalities. Neither has it been the aim of this project to provide a detailed documentation of the various stages in the development of the cooperation around the Gotha Canal up to today. The ambition has been instead to attempt to uncover the factors that are conductive or detrimental to regional development and inter-municipal co-operation both in the specific case of the Canal, and in general. It should also be remembered that regional development in Sweden is an area that is in a process of rapid transition and that in some ways it has only just begun. New developments are taking place all the time, and it is impossible to predict how and where these developments will lead.

    The study was based primarily on semi-structured interviews with fifteen senior council politicians and civil servants in the municipalities of Mariestad, Töreboda, Karlsborg, Motala, Linköping, Norrköping and Söderköping, as well as with officials in the county of Östergötland. These were analysed together with municipal and county documents. Each interview lasted approximately 40 to 50 minutes. Five of the interviewees were woman and 10 were men and they are referred to in this report only as interviewees. The interviews were recorded and then transcribed into computer files. The transcribed interviews were qualitatively analysed and key concepts and issues identified. These concepts and issues, and the discourses around them, form the central empirical material on which this paper is based. The analysis of the 15 interviews conducted in the course of this project was supplemented by analyses of 41 other interviews with municipal politicians and administrators conducted in previous research projects.

    It is hoped that this report will be of use to two main groups; first, municipal politicians and civil servants; secondly, members of the business community. The isolation of these two groups from each other has become less marked during the last decade, and attitudes of the groups to each other have changed considerably. There is now a significant need for them to gain a better understanding of the conditions that determine each others spheres of activity, and it is hoped that this report will be able to contribute something to that understanding.

  • 8.
    Hedrén, Johan
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bilder av den svenska naturen: exemplet Göta kanal2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom åren har en ansenlig mängd bilder av den natur och kultur som förbinds med Göta kanal producerats. Detta material är till stor del tämligen stereotypt, genom att samma slags motiv återkommer ofta och under lång tid. Men en viss historisk utveckling av hur naturen skildras kan man konstatera redan vid en flyktig blick, och därmed aktualiseras frågan: ser vi på naturen på samma sätt idag som för hundra år sedan? Denna fråga väcker i sin tur en rad frågetecken kring kategorin ”vi”: finns det en ”svensk” natur som på något sätt är förbunden med ”svenskarna”, och vad innebär i så fall denna svenskhet?

     

  • 9.
    Lindvall, Jan
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Betalningsvilja för Göta kanal2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitet har fått i uppdrag att genomföra delar av EU-projektet ”EU TERRA Living Waterways”. Projektet kartlägger betydelsen av olika kanal- och vattenvägar i Europa, Sverige ingår också i projektet och studerar Götakanal. Ekonomiska Institutionen vid Linköpings universitet ska enligt uppdrag samhällsekonomiskt utvärdera kanalen, en studie som bland annat består av att undersöka bruksvärdet av Götakanal.

    Att studera bruksvärdet för Götakanal innebär att undersöka hur de individer som ”använder” kanalen värderar denna, något som i ekonomiska termer utgörs av vederbörandes maximala betalningsvilja. En del av de tjänster som tillhandahålls genom Götakanal saknar priser och uppgiften blir bland annat att på något sätt skatta den hypotetiska betalningsviljan hos de personer som vistas på och längs med kanalen, antingen genom direkta (stated preference) eller indirekta (revealed preference) metoder. Denna studie tillämpar i viss mån båda dessa metoder. För en utförlig presentation och diskussion kring stated preferencemetoden hänvisas läsaren till Hjerpe & Löfgren (1999).

  • 10.
    Lindvall, Jan
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommersiell verksamhet vid Göta kanal2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningens mål är att skatta ett samhällsekonomiskt värde på Götakanal. Som en del i detta värde skall ingå den kommersiella verksamhet som bedrivs på och invid kanalen. Skattningen av omfattningen på denna verksamhet kommer att presenteras på följande sidor. Det finns två sätt att få reda på hur stor handeln inom ett område är. Ett är att mäta hur mycket som säljs, det andra sättet är att mäta hur mycket som köps. De verkliga summorna bör givetvis i princip vara lika stora, men när det är fråga om skattnigar kan resultaten givetvis skilja sig åt.. I denna undersökning har vi använt oss av båda metoderna. De båda undersökningarna kommer att behandlas fristående från varandra förutom i ett avslutande stycke där en diskussion förs angående omfattningen av den kommersiella verksamheten och de båda undersökningarna vägs samman. Del 1 i undersökningen kommer att behandla den del som gäller sälj- eller utbudssidan och del två köp- eller efterfrågesidan.

  • 11.
    Löfgren, Tora
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ekonomisk värdering av Göta Kanal med Contingent Valuation Method2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats syftar till att tillämpa Contingent Valuation Method på den kollektiva nyttigheten Göta Kanal, för att därigenom erhålla en värdering av det svenska folkets betalningsvilja för kanalen.

    Undersökningen omfattar två urvalsgrupper, riket och närområdet, om 1.500 personer vardera. Svarsfrekvensen för riksurvalet var 53,2 procent och för närområdet 64,8 procent. Frågeställningarna i vår enkät diskuteras utifrån de svar som inkommit. Fler belopp hade med fördel kunnat användas, exempelvis 300 kronor. Fyra grupper identifieras med avseende på om respondenten besökt Göta Kanal, samt om respondenten tror sig vilja besöka Göta Kanal under de kommande fem åren. De fyra grupperna används i kapitel sju för att urskilja respondenter med endast existensvärde från respondenter med framtida värde och framtida värde samt användarvärde.

  • 12.
    Segrell, Björn
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Göta kanals okända kulturarv: lokal kunskapsuppbyggnad för kulturturism inom Göta kanal-korridoren2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport syftar till att visa på tillvägagångssätt för kunskapsuppbyggnad som kan ligga till grund för kulturturism inom Göta kanal-korridoren. Metodmässigt genomförs detta genom forskning om en ”exempelmiljö” inom kanalkorridoren. Avsikten är att redogöra för hur man kan gå tillväga för att på ett kvalificerat sätt inventera och analysera kulturhistoriska värden lokalt. Häri ligger också att peka på var relevant källmaterial kan finnas samt hur det kan göras åtkomligt och bearbetas, så att det blir användbart i kulturturistisk verksamhet.

    Inom Göta kanal-korridoren är de kulturturistiskt intressanta miljöerna huvudsakligen från 1800- och 1900-talen. Det förekommer naturligtvis bevarandevärda och turistiskt intressanta objekt och miljöer som är äldre men eftersom dessa inte är direkt kopplade till framväxten och användningen av Göta kanal har de mindre relevans för rapportens modell för kunskapsuppbyggnad.

  • 13.
    Svidén, John
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En jämförelse av två transportsystem: Kanaler och järnvägar i Östergötland 1832–19022001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Relativt mycket forskning har genomförts om Sveriges inrikes sjöfart, och järnvägstransporter var och en för sig och i ett nationellt perspektiv. Däremot verkar regionala studier där samspelet och konkurrensen mellan olika transportsystem vara ovanligare.

    Det är lätt att ett efterhandsperspektiv resulterar i ett förnumstigt utpekande av historiens vinnare och förlorare, eller en dom i termer av bra och dåligt istället för att uteslutande fokusera på varför-frågorna. Syftet med denna rapport är att analysera två olika transportsystems historiska utveckling med hjälp av Thomas P. Hughes teori om stora tekniska systems gemensamma utvecklingsmönster. Varför utvecklades kanal- och järnvägssystemen olika i Östergötland under tidsperioden 1832-1902? I samband med detta kommer även kanalernas och järnvägarnas regionalekonomiska nytta att beröras i korthet.

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf