In this article we investigate the implications of a market orientation of adult education for teachers’ work with the curriculum and for the goals and purposes of education. By focusing on municipal adult education (MAE) in Sweden, we provide a unique case. Firstly, Sweden has one of the most market oriented systems in the world, and secondly, the market orientation of adult education is not well researched in Sweden nor elsewhere, thus providing strong empirical ground contributing to the wider international discussion. Drawing on Bernstein’s concept “pedagogic code” we analyse interviews with 63 teachers within MAE. Our analysis illustrates how the market steering leads to conflicts between goals stated in the curriculum and goals that emerge from a market-oriented code narrowing the aim of MAE, isolating it from broader goals such as being compensatory and meeting the needs of students replacing them with goals such as profit-making and competition.

Nu har du kommit till sista kapitlet i boken. Det var mycket som jag ska lära mig, tänker kanske du som ska bli yrkeslärare! Eller så har du redan arbetat några år som yrkeslärare och nu fått en del erfarenhetskunskaper bekräftade, men också mött nya kunskaper, tankar och perspektiv på läraryrket. Eller så är du någon, till exempel en skolledare, som vill orientera dig om eller vidga dina kunskaper om yrkeslärare och vad deras uppdrag och lärararbete innebär i vardagen. I det här kapitlet summerar och resonerar vi om det specifika med yrkeslärare och yrkesdidaktik.

Bedömning är en viktig del av all pedagogisk verksamhet, så också inom folkhögskolan. Här finns en relativt stor frihet med begränsad styrning, och ”folkhögskolesamhället” har en ambition att skapa jämlika relationer mellan lärare och deltagare. Inom folkbildningstraditionen ryms också idéer om att det är bildningsresan och den personliga utvecklingen som är det centrala. Det kan därför tyckas märkligt att någon i ett sådant sammanhang ska ha rätten att bedöma andras prestationer. Men trots det bedöms kunskap även här, till viss del på liknade sätt som inom andra utbildningsformer, men också baserat på helt andra värden.

Som lärare handlar flera av dina arbetsuppgifter om att bedöma elevernas kunskaper. I undervisningen behöver du kontinuerligt bedöma vad eleverna lärt sig, för att få underlag när det gäller att på bästa sätt hjälpa var och en i den fortsatta kunskapsutvecklingen, men också för att kunna utveckla din undervisning. Dessutom måste du som ska bli eller är lärare i gymnasial yrkesutbildning göra bedömningar som underlag för betygssättningen av varje nivå inom ett ämne, och där blir kunskapsbedömningen en mer formell myndighetsutövning. En viktig del i bedömningsarbetet är också att ge återkoppling till eleverna, så att de förstår vad resultatet av bedömningen innebär för dem och deras lärande.

Vad innebär de aspekter som behandlats i denna bok för folkhögskolans framtid? Vilka möjligheter står folkhögskolan inför när det gäller att möta deltagarnas och samhällets behov? Vilka utmaningar innebär styrning utifrån och ekonomiska begränsningar för folkhögskolans verksamhet? Det är frågor som vi lyfter upp i detta avslutande kapitel.

Att vara lärare i yrkesämnen är ett komplext uppdrag med utmaningar specifika för just yrkesutbildning. Det handlar om att stödja elevers lärande av olika slags yrkeskunskaper, vara länken mellan skola och arbetsliv och att samverka med elevernas handledare på arbetsplatser...[Bokinfo]

Sverige har ett unikt, väl utbyggt och förmånligt system för vuxnas studier och lärande. Vuxnas studiedeltagande är omfattande och sker i en rad olika sammanhang, däribland folkhögskola, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola, studiecirklar och högskola.??Om folkhögskolan är en introducerande grundbok. Författarna redogör för folkhögskolans organisation, framväxt och framtida utmaningar, men även för olika pedagogiska och didaktiska begrepp med bäring på arbete inom folkhögskolan. Bland mycket annat resonerar de om folkhögskolans pedagogik och didaktik samt lyfter fram frågor om kursutveckling, didaktisk innovation och bedömning. Blicken riktas även mot vilka som arbetar som lärare inom folkhögskolan och vilka deltagarna är.??Denna andra reviderade upplaga av boken har utökats med tre nyskrivna kapitel om specialpedagogik och inkludering, språk- och kunskapsutvecklande undervisning samt transformativt lärande för att främja hållbarhet.??Boken vänder sig främst till studerande på folkhögskollärarprogrammet eller andra utbildningar som kan leda till arbete inom folkhögskolan. Den är också relevant för verksam personal inom folkhögskolan.

Vilka vägar finns in i folkhögskolläraryrket? Vilka är det som arbetar som lärare på folkhögskolan och vilka villkor finns för deras arbete? Vad får det för konsekvenser för lärarrollen att folkhögskolan är en egen utbildningsform? I tidigare kapitel har folkhögskolans frihet från nationella regelverk beskrivits. Detta är något som också får konsekvenser för lärarnas anställningar och yrkesutövande. I det här kapitlet kommer vi att diskutera dessa frågor och även resonera kring folkhögskollärarens yrkesetik. Det senare blir särskilt aktuellt i en utbildningsform där deltagare och lärare tillbringar mycket av sin tid tillsammans och där läraren förväntas möta deltagarna som vuxna individer i jämlika relationer.