This chapter describes Swedish entrepreneurs aged 80 plus, providing some quantitative data and reporting two case studies. Self-employment can be considered a means to overcome ageism in the labour market, and is often considered the only way to stay in the market after retirement age. Entrepreneurship research often stresses the connections between entrepreneurship, youth and masculinity. Information is given on all individuals older than 80 on the Swedish market. Two case studies of enterprises owned and managed by 80 plus entrepreneurs are presented: Lena, who developed a business based on her language competencies, and Carl with his wife Carin, who run an enterprise producing exclusive vegetables and fruit for the market. Crucial dimensions of their enterprises are time and experience. They use their competencies and expertise developed during their careers in their working lives. They are very innovative and creative in many aspects—what they produce, how they organise and where they find their market. Both the presented enterprises are producing unique services, so the owners feel they must continue as long as they can. Ageism is well-ingrained in our society, but oldest old entrepreneurs may challenge it.

This chapter describes how trust is used as a management tool in eldercare in a Swedish municipality in the first decades of the 21st century. Behind the description is one of the main challenges facing contemporary Sweden and other parts of the world: the increasing number of older persons in need of more advanced healthcare and care. This increase can be seen as a positive consequence of better living conditions and improved healthcare but is more often seen as a problem. The problem orientation includes, increased costs linked to the need for supported housing and pensions. In addition, there is a need to provide adaptations, and health and social care personnel. As a consequence of the latter, a shortage of work force is presented as another challenge facing Sweden’s welfare system. 

Äldreomsorg är en stor och viktig del av den svenska välfärden, men som under lång tid förknippats med problem av olika slag. Att äldreomsorgen skulle uppmärksammas av Tillitsdelegationen var därför förväntat. Ett forskningsprojekt fick i uppdrag att följa den så kallade Skönsmomodellen, en utformning av äldreomsorg i kommundelen Skönsmon, Sundsvalls kommun. Modellen som byggde på klara tillitsprinciper hade fått mycket positiv uppmärksamhet. Forskarnas, det vill säga vår, beskrivning och analys har tidigare redovisats i rapporter, antologier och artiklar. Några år efter publikationerna omtalas modellen som en besvikelse oh ambitionen att sprida den inom övriga delar av kommunens äldreomsorg som misslyckad. I föreliggande kapitel redovisar vi orsakerna till dessa ståndpunkter och analyserar dem med hjälp av organisationsteoretisk terminologi. Ett skäl till den uteblivna spridningen är att Skönsmomodellen inte överallt bedömdes vara bättre än tillämpad praktik och att implementeringsarbetet var otillräckligt. Därmed har modellens hierarkiutmanande potential inte förverkligats, vilket resulterat i att kommunen i dag har flera hemtjänster snarare än en hemtjänst.

Digitalisering är ett begrepp som förekommer både som substantiv och verb. Begreppet tillämpas också på olika nivåer - från individ och grupp, till samhälle och nation. Som substantiv, inte sällan uttryckt som digitaliseringen, presenteras digitalisering ofta som en lösning på ett problem som uppstått på grund av att digitalisering som verb, digitaliseringsprocessen, går för långsamt. Digitaliseringen berör alla organisatoriska nivåer, alla aktörkategorier och såväl inom- som mellanorganisatoriska relationer. Men hur? Det är en central fråga med många svar; svar som dessutom ändras över tid. Kapitlet koncentreras empiriskt till tillämpningar inom omsorgen, framför allt i äldreomsorgens organisationer. Dessa exemplifieras genom digitaliserad biståndshandläggning, digitala videomöten på särskilda boenden för äldre och omsorgspersonalens användning av mobiltelefoner i kontakterna med hemtjänstmottagare. Åsikter och insikter varierar, vilket illustreras att digitalisering och dess konsekvenser inte påverkar alla lika.

Purpose This paper aims to add to the diversity of gender and entrepreneurship studies by presenting the (lived experience) perspective on the development of research on women as entrepreneurs.

Design/methodology/approach An essay built on personal reflections on the development of the field since the 1980s.

Findings Research on entrepreneurship has shifted toward quantitative studies and the paper format, leading to fragmented research. Research on gender shows another trend, where empirical data have become less central – “women” as individuals are to a large extent not discussed. The authors conclude that the field of gender and entrepreneurship, therefore, is a fruitful arena to perform research in as long as the physical women are not neglected.

Originality/value Building on the lived experience for almost 40 years as researchers of women as entrepreneurs, the perspective contributes to the understanding of the development of the field.

De äldre företagarna är många och genom sin verksamhet ger de ett avsevärt bidrag till samhället och ekonomin. Arton exempel illustrerar detta.