Diskursanalys hjälper oss att förstå språkets roll i hur vi skapar vår verklighet. Det är en analysmetod med vilken vi kan dekonstruera texter för att visa hur dessa både innesluter och utesluter, ofta utan att vi är medvetna om det. Diskursanalys som metodansats passar därför bra att använda när du är intresserad av att studera vilka sanningar som skapas om vad som är normalt, och därmed också om vad som är onormalt, eller om vad som tas för givet respektive vad som osynliggörs, genom de sätt som olika företeelser beskrivs i texter och tal.

This paper is concerned with the construction of teacher ideals in the teaching of sexuality and relationships - an area wherethere are many, sometimes conflicting, expectations of teaching and of those who are expected to deliver it. According to theSwedish curriculum, everyone working in the school should start from a norm-conscious approach. This means that teachers may need to develop their teaching and that teachers may need to change their ways, for example in terms of critical self-reflection (Langmann & Månsson 2016). As a result, teachers and other educators who have adopted this approach toteaching about sexuality describe it as transformative in a number of ways (Bengtsson & Bolander 2020; Sherlock 2015).Relevant here is also research that highlights teachers' ideals in terms of desexualised heteronormativity (Reimers 2020).Conceptions of sexuality are thus linked to teachers' identities and roles more generally. For teachers in the area of sexuality and relationships, a further dimension emerges as sexuality is included as content. All in all, this means that this area toucheson issues related to both the professional and personal identity of the teacher and potentially generates specific teacherideals related to this.

The empirical material consists of Swedish teacher's manuals on sexuality and relationships from 1956 to 2023. Theoreticallyand methodologically the study is carried out in a curriculum theory tradition and we specifically use Basil Bernstein's (1971/2003; 1990) code analysis to investigate how the language used in the teacher's manuals produces particular conceptions. Normative documents such as teacher's manuals are assumed, according to this kind of code analysis, to reflect three regulatory principles which determine through specific language use: 1) the meaning of an area of knowledge, 2)possible forms of realisation of the meaning of the field of knowledge, and 3) its place in particular educational contexts. This type of analysis makes it possible to identify not only how an area of knowledge takes shape over time but also how theteacher is expected to relate to it and build teacher identities.

The results of the study indicate that there are recurring and relatively intact ideas about the role of teachers in terms ofpersonal and professional characteristics over time (1956-2023). In parallel with this continuity, new ideals emerge and shiftover time. These shifts tend to be associated with changes in emphasis in teacher manuals. For example, the emphasis onco-existence and pluralism in the 1977 guidelines both implicitly and explicitly called for a change in teacher ideals.

The study contributes to the growing body of research on the teaching of sexuality and relationships in the Nordic countries.Further it is a contribution to research on the idealised image of teachers' professional and personal qualities (Furuhagen etal. 2019; Rusu et al. 2012). In sum, we can contribute with knowledge of the conditions for teaching complex issues such assexuality and relationships in the light of changing normative conceptions of the teacher as a role model and a moral example.

Sexuality and relationship education is undoubtedly a politicised field, often subjected to debate as well as to hopes of positive development for people and society. To influence young people and make a difference regarding specific issues is central to the subject area, even though the focus has varied. The aim of this paper is to investigate how some topics that are, or have been, expressed as particularly urgent to convey through Swedish sexuality and relationship education, have been addressed and managed in practice. The paper is based on our previous and ongoing research on sexuality education and parental education in Sweden. The methods used for collecting material are qualitative and include interviews, observations, text analysis, and the engaging of participants in reflective writing. The analysis takes a theoretical and methodological departure in discourse analysis and in critical perspectives of power and education. The paper examines the addressing of different issues that in various ways are underlined as crucial knowledge for (different groups of) students, such as the myth of the ‘virginity membrane’, the criminal act of female genital mutilation and the high-lighting of affirmative consent to counteract sexual violence and harassment. Particular interest is directed towards how different pedagogical approaches are made intelligible and how conflicting rationales are taken into consideration by educators. The findings suggest that at the same time as dialogue and open discussions are viewed as key in sexuality and relationship education, the calls for taking a stand, telling the truth, or distinguishing legal from illegal actions, enhances certain logics of teaching above others. From an international perspective, Swedish and Nordic sexuality and relationship education stands out. The promotion of sexual health and rights, and prevention of risks, are often highlighted as an important part of meeting international standards. The relevance of researching sexuality and relationship education from a critical perspective is thus important, problematising both opportunities and barriers for learning.

Swedish school’s commission to promote equal treatment and counteract discrimination is extensive and entails active work on fundamental values in everyday activities. This article presents resultsfrom an action-oriented ethnographic study in which we, together with teachers and students at the language introduction-programme in upper secondary school, reviewed and developed methods of working with fundamental values in education. Using theories of intersectionality, critical multiculturalism, and critical pedagogy, we query the possibilities to fully include students of different backgrounds. Our analysis shows how the students were approached from a deficit model and that gender and sexuality were used as ethnic markers between Swedishness and non-Swedishness. Further, the potential in starting from students’ experiences and seeing the possibilities with an anti-racist, critical perspective on ethnicity is highlighted. Thus, we propose that teaching on fundamental values in language introduction needs to break with the idea of an imagined normative Swedishness and switch from a monocultural to an intercultural perspective in order to increase students’ opportunities for participation and inclusion.

Den svenska skolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering är omfattande och innebär bland annat att ett aktivt värdegrundsarbete ska genomsyra verksamheten. I denna artikel redovisas resultat från en aktionsorienterad etnografisk studie där vi tillsammans med lärare och elever på gymnasieskolans språkintroduktion granskat och vidareutvecklat metoder för arbete med värdegrundsfrågor. Med utgångspunkt i intersektionalitetsteori, kritisk mångkulturalism och kritisk pedagogik fokuseras frågan om undervisningens möjligheter att inkludera elever oavsett bakgrund. Analysen visar hur undervisningen utgick från ett bristperspektiv och att genus och sexualitet användes som etniska markörer mellan svenskhet och icke-svenskhet. Vidare belyses potentialen i att utgå ifrån elevers erfarenheter här och nu och att se möjligheterna med ett antirasistiskt, kritiskt perspektiv på etnicitet. Därmed föreslås att undervisning om värdegrundsfrågor på språkintroduktion behöver bryta med idén om en föreställd normativ svenskhet och skifta från ett monokulturellt till ett interkulturellt perspektiv för att öka elevers möjligheter till delaktighet och inkludering.

Denna rapport behandlar Norrköpings kommuns projekt Öppna förskolan som bas för förebyggande arbete inom hedersrelaterat våld och förtryck, och särskilt den del av projektet som består av föräldrastöd riktat till utrikesfödda. Föräldrastödet genomförs i form av gruppträffar och består bland annat av samtal utifrån reflektionsuppgifter och diskussionsfrågor. Det övergripande syftet med rapporten är att synliggöra vilka möjligheter och begränsningar det finns med att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom den typen av föräldrastöd. Loggböcker över föräldrastödsträffarnas innehåll och utfall samt intervjuer med föräldrar utgör grunden för rapporten. Föräldrastödets samtalsledare beskriver önskvärda förändringar hos föräldrarna i termer av ökad närvaro i samspel med barn. De föräldrar som intervjuats är också i huvudsak positiva till sitt deltagande i föräldrastödet, vilket beskrivs som en möjlighet att lära sig mer om ”det svenska sättet” att ta hand om barn samt att träffa andra i samma situation och öva på svenska. Avslutningsvis lyfts frågor om projektets målgrupp i termer av universell, selektiv och indikerad prevention och konstateras att en tydligare definition samt problematisering av valet av målgrupp hade kunnat stärka projektet. Här lyfts också begränsningar med att arbeta med både språk och innehåll samtidigt, samt risker med ett ensidigt fokus på ”svenska normer” som vägledande.