Det moderna projektets människor har alltid haft blicken riktad framåt. Detta har de gjort av goda skäl och med spektakulära resultat. Men det innebär samtidigt att moderniteten har ett särskilt och tvetydigt förhållande till det förflutna och att vi mer eller mindre framgångsrikt sökt metoder för att värdera det förgångnas insatser och göra oss kvitt dem. Någon skulle kanske säga att vi inte har nytta av historien. En annan att obehagligheter, tillkortakommanden och svårigheter bör "läggas till historien", alltså till det vi inte kan eller bör göra något åt. I den här essän visar jag att det vare sig vi vill eller inte, vet om det eller är okunniga om det, förhåller oss precis tvärtom. Vi har nytta av historien och vi kan aldrig lägga den ifrån oss. Vad som följer är inget mindre än en teori om moderniteten - och om den svåra konsten att göra sig kvitt det förflutna, överge historien, sätta punkt för den.

Artikeln Källkritiken som livshållnng är en berättelse om viktiga inslag i min forskargärning med betoning på en av dess ledmotiv: att vetenskap handlar om att sträva efter källkritisk instinkt, kunskap och bred allmänbildning, historisk inlevelseförmåga, sanningslidelse, noggrannhet med källorna, moral, förmåga att läsa innantill, vidsyn, nyfikenhet och intellektuell kyla.

Artikeln ingår i antologin Litteraturvetenskap, som behandlar metodfrågor. I detta kapitel redogörs för och analyseras de frågor, utmaningar, problem och möjligheter som skönlitteraturen erbjuder som material för idéanalys och historieskrivning. Centrala begrepp är slitstarka dilemman, temporal egocentrism, faktoider.

Det här är en biografi över ett hemligt liv. Om passioner, spioner, kärlek och krig, om resor, svek, ömhet och samvaro. Om ett liv mellan första och andra världskriget. De två som så omsorgsfullt håller sina liv hemliga är Verner von Heidenstam och hans största och sista kärlek, danskan Kate Bang.

Martin Kylhammar ger sig på jakt efter spåren av detta hemlighållna liv. De leder till dammiga vindar, bortglömda lådor, undanstoppade kuvert och pärmar. Till hundratals kärleksbrev från Verner, till Kates fascinerande dagböcker om deras tjugoåriga liv tillsammans; rättegångsprotokoll och testamenten, naziagenters infiltrationsrapporter, privatdetektivers undersökningar av hemlighållen erotik ... På så sätt följer vi detta Nobelpristagarpar dag för dag.

I artikeln analyseras och presenteras pressmottagandet av de svenska litterära nobelprisen i litteratur. Mottagandet analyseras i relation till hur "den svenska modellen", "folkhemmet" uppfattats, tolkats och värderats under skilda epoker.

I artikeln granskas den tradition som under mer än 80 år förknippas Heidenstam med sympatier för Hitler, nazismen eller det nya Tyskland. Metodiskt prövas att att utföra analysen i enlighet med domsstolslogiken och det juridiska förfaringssättet. Parallellt utvecklas det källkritiska program som hör samman med faktoidbegreppet.

Under åren 1945 till 1980 sågs Sverige som världens modernaste land. Att resa till Sverige var därför inte bara att göra en resa i geografin, utan också i tiden. Det var som att besöka framtiden. I den här artikeln analyseras de tongivande franska reseskildringarna från Sverige under denna tid.

I de franska Sverigereportagen aktualiseras många av modernitetens centrala teman: Hur skall den ekonomiska tillväxten förenas med respekt för naturen? Hur undvika att den vetenskapligt-tekniska kulturen urholkar demokratin och det folkliga deltagandet? Är jämlikheten och fria, skapande och självständiga medborgare möjliga i en global ekonomi med krav på effektivitet och stenhård disciplin?

För franska författare som Henri Queffélec, Emmanuel Mounier, Jean Parent och Garbriel Ardant var Sverige som en scen där en sådan framtidsdiskussion kunde ges konkret gestalt. På den iscensatte de sina drömmar och mardrömmar och diskuterade de problem och dilemman som hörde moderniteten och framtiden till.

Bokens tes är att den svenska skönlitteraturen tidigt gestaltat och diskuterat det som senare blev politik och en del av den svenska modellen. Monografin består av fem delar, fem teman: Les racines du modèle suédois, Culture ingéngieur, Culture mondial, Culture de la nature, Culture du bien-être...et du mal-être samt Conclusion. I dem analyseras främst den svenska 1900-talslitteraturens relationer till dessa teman.

Le « modèle suédois » est devenu, en Europe, une référence dans les débats de politiques sociales et éducatives. Tout au long du XX siècle, des controverses et des polémiques en ont dessiné les contours, fixé les ambitions, précisé les limites. Mais sait-on le rôle qu’ont joué les écrivains suédois dans sa formulation et sa mise en œuvre ? A-t-on jamais pris la mesure de cette « poétocratie » dans la quête d’une société meilleure ?

August Strindberg, les prix Nobel Verner von Heidenstam et Tomas Tranströmer, ainsi que Stieg Larsson, l’auteur de Millenium, sont au centre de cette enquête sur la place de la littérature dans la définition des normes de la vie publique et de l’éthique individuelle. Ils forment, avec d’autres écrivains scandinaves que ce livre croise par dizaines, un véritable think tank progressiste, démocrate, écologiste et cosmopolite.

L'article est principalement une analyse de la première interprétation française du « folkhemmet » et de la société de bien-être naissante. Beaucoup de gens pensent que l’idée du modèle suédois a d’abord été formulée par le journaliste américain Marquis William Childs (1903-1990) dans son livre influent : Sweden : The middle way (1936). Mais ce n’est pas vrai. Quelques années auparavant, un écrivain français d’origine russo-française, Serge de Chessin (1880-1942), attaché culturel français à Stockholm et auteur de fiction, avait déjà présenté cette idée dans deux livres importants sur la Suède: La Suède vue par l’étranger de 1930 et Les clefs de la Suède, paru en 1935.

Den här arttikeln analyserar Verner von Heidenstams livsglädjeprogram, hans tidiga civilisationskritik, där han brukade Orienten som en positiv kontrast till den industriella och kommersiella Västvärlden. I fokus står böckerna Vallfart och vandringsår, Endymion och Hanms Alienus.