Background: The PREP (Pathways and Resources for Engagement and Participation), an innovative 12-week occupational therapy intervention that focuses on changing the environment, was found effective in improving the participation of youth in specific chosen community-based activities.

Objective: To complement existing evidence, this study explored changes in overall participation patterns of youth with physical disabilities following the PREP intervention.

Methods: Guided by time-geography approach, 13 youth aged 12–17 completed a 24-hr diary using the Aday app during one typical weekday and another day during the weekend, pre- and post-intervention. Data of 50 diaries were plotted and analyzed using the VISUALTimePAcTS program.

Results: Following the PREP, youth were engaged in less digital media and more in study-related activities. Number of occurrences and time spent doing activities with friends were greater post-intervention, whereas time spent doing activities at home was quite similar, particularly during the weekdays. During the weekends, however, youth spent slightly less time at home.

Conclusions and significance: Findings provide preliminary support for the effectiveness of the PREP, extending beyond the accomplishment of specific targeted activities towards a change in the overall daily patterns of youth. Such knowledge can redirect occupational therapists’ attention to environment-focused interventions involving real-life experiences.

The material world within human reach is altered not by words but by the grasp of the hand. The word-makers are in power, but for their decisions to turn into something more than vibrations in the air, one, some or all people must engage with material things. (Hägerstrand 2009: 27, my translation)

Time-geography is a mode of thinking that helps in the understanding of change in society, the wider context and ecological consequences of human actions. This book presents its assumptions, concepts and methods, and example applications.

The intellectual path of the Swedish geographer Torsten Hägerstrand is a key foundation for this book. His research contributions are shown in the context of the urbanization of Sweden, involvement in the emerging planning sector and empirical studies on Swedish emigration. Migration and innovation diffusion studies paved the way for prioritizing time and space dimensions and recognizing time and space as unity. From these insights time-geography grew. This book includes the ontological grounds and concepts as well as the specific notation system of time-geography – a visual language for interdisciplinary research and communication. Applications are divided into themes: urban and regional planning; transportation and communication; organization of production and work; everyday life, wellbeing and household division of labor; and ecological sustainability – time-geographic studies on resource use.

This book looks at the outlook for this developing branch of research and the future application of time-geography to societal and academic contexts. Its interdisciplinary nature will be appealing to postgraduates and researchers who are interested in human geography, urban and regional planning and sociology.

Time-geography is a mode of thinking that helps us understand change processes in society, the wider context and the ecological consequences of human actions. This book brings together international time-geographic research from a range of disciplines. 　

Swedish geographer Torsten Hägerstrand is a key foundation for this book, and an introductory biography charts the influences that led to the formation of his theories. A central theme across time-geography research is recognizing time and space as unity. Contributions from the Netherlands, the USA, Japan, China, Norway and Sweden showcase the diverse palette of time-geography research. Chapters study societies adjusting to rapid urbanization, or investigate the need for structural changes in childcare organization. The book also delves into green transportation and the interplay between humans and nature in landscape transformation. Applicational chapters look at ICT effects on young people’s daily life and methods for engaging clients in treatment practice.

This book situates the outlook for this developing branch of research and the application of time-geography to societal and academic contexts. Its interdisciplinary nature will appeal to postgraduates and researchers who are interested in human geography, urban and regional planning and sociology.

Denna rapport ger en kortfattad översikt och syntes av tvärvetenskapliga forskningsresultat från verksamheten i konsortiet Byggnader i energisystem inom forskarskolan Program Energisystem. Tonvikten ligger på tiden från forskarskolans start 1997 till dess 15-årsjubileum 2012, men hänvisningar görs även till forskning publicerad därefter. Utgångspunkten har varit att lyfta fram det tvärvetenskapliga inom forskningen för att visa hur forskarskolan har bidragit till tvärvetenskaplig kunskaps- och metodutveckling.

I rapporten ges en översikt över fallstudier och avhandlingar inom konsortiet och de tvärvetenskapliga forskningsresultaten sammanfattas inom tre huvudsakliga tematiska områden: (1) Passivhus: boende och energieffektiva byggnadstekniker,

(2) Energieffektivisering: processer och aktörer, samt (3) Energianvändning, vardagsaktiviteter och småskalig solenergi i hushåll. Tvärvetenskapliga metoder och resultat sammanfattas och utvecklingen av samarbeten och angreppssätt beskrivs. Rapporten avslutas med några sammanfattande reflektioner kring hur framgångsrik tvärvetenskaplig forskning bör bedrivas.

Det finns en omfattande publicering från Program Energisystem. Förutom 78 doktorsavhandlingar och 16 licentiatavhandlingar så har forskarstuderande och seniorer publicerat ytterligare minst 500 publikationer inom ramen för Program Energisystem.

I denna rapport förtecknas dessa publikationer.

Forskarskolan Program Energisystem har med sina fem deltagande forskningsavdelningar från Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet, KTH och Uppsala universitet varit banbrytande inom tvärvetenskaplig energisystemforskning och dess tre konsortier har spelat en viktig roll för forskarskolans utveckling. Konsortierna är inriktade på byggnader i energisystem, industriella energisystem samt lokala och regionala energisystem. I varje konsortium har doktorander och seniorer från minst två av de deltagande avdelningarna bedrivit tvärvetenskaplig forskning.

I det lokala och regionala konsortiet har forskningsfrågorna kretsat kring aktörer och processer av betydelse för energisystemen i svenska kommuner, län och regioner. Inom konsortiet har frågeställningar om miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara lokala och regionala energisystem bland annat studerats genom att analysera aktörers agerande och politiska processer inom de tekniska, ekonomiska och institutionella villkor som utgör begränsningar och möjligheter för energisystemen. En tydlig trend inom konsortiets forskning under forskarskolans arton år är att inriktningen gått i riktning från lokal till regional och från stationära till mobila energisystem. Den förskjutningen följer också den ökande betydelse som regioner i form av länsstyrelser har fått för samordningen av energi- och klimatplaneringen i Sverige under det senaste decenniet. Kommunerna har fortfarande en dominerande position genom den energirelaterade infrastruktur som de förfogar över men en förskjutning mot ett mer regionalt inflytande är tydlig.

Totalt har 26 doktors- och en licentiatexamen avlagts av konsortiets doktorander och dessa alumner är nu verksamma inom energirelaterade verksamheter Sverige. Den främsta representationen finns inom myndigheter och akademier.

Idén att samhällsvetenskaplig och teknisk energisystemforskning måste vävas samman för att utveckla ny kunskap och få ökad samhällsnytta var utgångspunkt när Program Energisystem startade år 1997.

Program Energisystem identifierade tidigt kärnvärden som visades vara viktiga framgångsfaktorer:

• Energisystem med tyngdpunkt på användarsidan
• Tvärvetenskaplig, universitets- och fakultetsöverskridande
• forskning och forskarutbildning
• Sammanhållen forskarskola
• Finansiering av hela doktorandprojekt
• Samarbeten i tematiska forskningsområden
• Kontinuerlig tvärvetenskaplig utveckling
• Långsiktig finansiering av samordningsstruktur

Program Energisystems arbete har kännetecknats av:

• Val av samhällsrelevanta projekt av hög vetenskaplig kvalitet
• Gemensamma tvärvetenskapliga kurser och projektarbeten
• Tvärvetenskaplig handledning
• Kontinuerligt arbetande fora för diskussion
• och kontakter över ämnesgränser
• Forskningssamarbeten mellan seniorer i olika ämnen
• Aktivt doktorand- och alumninätverk

Forskarutbildningens målsättning har varit att utbilda bättre samhällsvetare

och bättre ingenjörer, inte att göra samhällsvetare av ingenjörerna eller ingenjörer

av samhällsvetarna.

I den kontinuerliga utvecklingen av Program Energisystem har ett förtroendefullt samarbete utvecklats som möjliggjort kontinuerliga förbättringar av forskningen och forskarutbildningen.

Arvet från Program Energisystem har förts vidare i den nya Forskarskola Energisystem. Forskarskola Energisystem har en delvis annan struktur men bygger innehållsmässigt vidare på centrala idéer från Program Energisystem. Det finns ett fortsatt stort behov av tvärvetenskaplig kunskapsutveckling på energiområdet som främst handlar om att förstå komplicerade samband och processer och hur dessa kan påverkas.