I denna studie undersöks de informella processerna i rekryteringen, speciellt innebörden av olika former av socialt kapital. I fokus står de värden som tillskrivs utbildningar, arbetslivserfarenheter och kontakter. Det uttrycks genom frågor som hur, var, vem och varför snarare än om lediga tjänster tillsätts via kontakter. Centralt är att förstå det sociala kapitalets betydelse för erkännandet och misskännande i arbetslivet. Resultatet visar att erkännandet inte kan manipuleras, styras eller tvingas fram – det tillskrivs en individ först när man av omgivningen anses värdig. Misskännandet däremot framträder i erkännandet skugga, genom frånvaron av de rätta kontakterna och informell kunskap om hur man tar sig in och fram i arbetslivet. Analysen sker med stöd av Pierre Bourdieu's analytiska verktygslåda. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av arbetslivsberättelser med individer som befinner sig i olika faser i sitt arbetsliv: unga människor som arbetar inom snabbmatsindustrin, akademiskt utbildade som arbetar under sin utbildningsnivå (som taxichaufförer eller inom vård och omsorg) och slutligen akademiker som arbetar med kvalificerade arbeten (som journalister eller inom radion/TV). Studien bygger på berättelser om deras arbetsliv och utbildningar.

This thesis examines the roll of social capital in relation to the informal processes of recruitment, especially the impact of different forms of social networks and the values of resources and skills in different labour market niches. The focus is on how, where, who and why, rather than if vacancies are filled through contacts. With other words, it is a study of the importance of social capital for recognition or misrecognition of education, work experience and social resources in the working life. The findings emphasis that recognition cannot be manipulated controlled or forced - it is assigned when the surroundings defines someone or something worthy. In the shadow of recognition, misrecognition is made visible and manifests itself as deficit in relevant contacts and informal knowledge about the labour market. Bourdieu’s concepts in this study are used as an analytical “tool box”. The methodological approach is qualitative and the empirical material consists of working life stories from individuals who are at different stages in their working life: young people working in a fast food chain, university educated individuals who work below their qualification level (taxi driver service or in health care) and finally university educated who work in qualified jobs (journalists and media professionals). The study is based on narratives about work and studies.

Annandag jul 2004 ägde en jordbävning rum på havsbottnen av Indiska oceanen. Skalvet framkallade en flodvåg, en tsunami, som orsakade förödelse och död längst kusterna i Sydostasien. De länder som drabbades var framför allt Indonesien, Thailand, Sri Lanka och Indien. Närmare 300 000 människor förolyckades, och det var ytterligare många som fick sina hem eller verksamheter förstörda. Sverige var ett av de länder utanför Asien som drabbades mest när det gäller antal döda. 543 svenskar dog och katastrofen utlöste, förutom räddningsaktioner, även en omfattande mediebevakning samt diskussioner om krisberedskap och nationens ansvar för sina medborgare på utlandssemester. Effekterna av tsunamin och efterspelet i Sverige kan ses som en konsekvens av en historisk process som skapats genom förändrade rese-, informations- och konsumtionsmönster. Denna process har lett till att världen upplevs som om den blivit mindre och större på en och samma gång: Mindre, genom att allt fler människor på allt kortare kan tid ta sig till platser på andra sidan jorden. Större, på så sätt att vi vet mer och påverkas mer av vad som händer långt borta. Den tidsrumsliga ordningen har ändrats när det gäller närhet och distans, och skillnaden mellan ”här” och ”där” har luckrats upp. I forskningen finns ett begrepp som hanterar och fångar in denna process, och det är tids- och rumskompression.

This article is based on results from a qualitative study of recruitment processes and job searches. The focus lies on the saliens of interpersonal processes that create potential value in social networks. As is well established, most job vacancies are filled via social networks or informal recruitment procedures. However, social network recruitment also contributes to the reproduction of inequality structures in society. Whether a social network creates opportunities or not means more than having contacts in the labour market. According to Zhou and Bankston (2002:286), the value of social relations is relative, i.e. a social network can function as social capital in one context but lack value in another. In other words, the value of social capital is context-bound and open to negotiation.

This article discusses the significance of these relations and their link to society’s structural conditions based on different network studies and an interactional perspective. The empirical data is based on interviews with young people who work in a fast-food chain, and their managers. Three young persons describe their entry into the labour market and their social networks. How do they feel about referring, or being referred to a workplace by their friends and relatives? Are their choices and perceived horizons of action influenced by society’s preconceptions and prejudices? Are their opportunities affected by their parents’ position and social networks? Do they feel that their social networks create opportunities or limitations?

 Kunskapsöversikt av forskning om äldre homo- och bisexuella och homo- och bisexuell personal i äldreomsorgen.

Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor och ett fullvärdigt medborgarskap. Men med en allt mer polari serad och etniskt skiktad arbetsmarknad är utbildning inte längre en tillräcklig förutsättning för social mobilitet, trots att samhället är mer beroende av kunskap och utbildning än någonsin.I denna bok beskrivs relationen mellan utbildning och möjligheten att uppnå de levnadsvillkor som det sociala medborgarskapet föreskriver. Vilka strategier utvecklar barn till invandrare för att övervinna hinder i samhället och erfarenheter av exkludering och stigmatisering? Framför allt fokuseras övergången mellan skola och arbete: Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet? Vilken betydelse har boendemiljön och den lokala skolan för valet av skola? Hur inverkar föräldragrupper, föreningar och andra sociala rörelser på övergången mellan skola och arbetsmarknad?

 Rapporten handlar om de strategier som homo- och bisexuella utvecklar för att undvika diskriminering i arbetslivet och under fritiden. 

Man brukar tala om storstadens dynamik, men möts vi egentligen på torget längre? Hur växer den nya storstadens arbetsliv fram? Finns jobben i storstäderna? Hur kommer man in på arbetsmarknaden? Hur gör dagens unga för att få ett jobb? Varför finns dom andra nästan alltid utanför eller längst ned i arbetslivets pyramid? Om 90-talet såg en stark utveckling av queerteori så har under de senaste åren begreppet intersektionalitet fått stort genomslag i analyser av ojämlikhet. Det handlar om att se vad som händer i själva brytpunkten när klass, kön, etnicitet och sexualitet möts i situationer, strukturer och personer. Ali Osman skriver exempelvis om Integrerande praktiker som arena för normalisering och disciplinering av utlandsfödda och Anders Neergaard om rasifierad rekrytering i storstaden. Det vill säga: fungerar de språkkurser som utlandsfödda får gå i Sverige för att göra dem hemmastadda i nya hemlandet, eller blir de till ett instrument för utestängning? Hur är det egentligen med svenska arbetsgivare och arbetssökande med utlandsklingande namn? Varför verkar stora företag mer öppna för kvinnor på IT-avdelningar än de små nystartade IT-företagen? Arne Nilsson skriver om huruvida storstaden är en särskilt attraktiv homomiljö. Är det verkligen så att alla bögar flyttar till Fjollträsk? Är det omöjligt att leva som öppet homo på landsbygden?I Kors & tvärs skriver ledande storstads- och arbetslivsforskare om läget i vårt land idag. Det är spännande läsning. Utvecklande och matnyttigt.I Kors & tvärs skriver Sveriges ledande storstads- och arbetslivsforskare om läget i vårt land idag. Det är spännande läsning. Utvecklande och matnyttigt. Det här kommer att bli kurslitteratur på kurser i bland annat genusvetenskap, historia, ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi.Målgrupp: Studenter, forskare och lärare inom samhällsvetenskaperna och humaniora Författare: Carina Bildt, Lena Martinsson, Hans Robertsson, Ragnar Andersson, Göran Brulin, Anders Neergaard, Susanne Urban, Casten von Otter, Caroline Tovatt, Carl-Ulrik Schierup, Zoran Slavnic, Arne Nilsson, Fredrik Hertzberg, Ursula Huw, Ali Osman, Fredrik Augustsson, Åke Sandberg, Lena Karlqvist, Karin Darin, Gunnel Forsberg ovh Ewa Gunnarsson.Medverkande är verksamma som lärare och forskare på Arbetslivsinstitutet (Stockholm och Norrköping) och Handelshögskolan i Stockholm samt vid universiteten i Göteborg och Uppsala

 Ungdomars sociala nätverk och arbetsmarknadsinträde.