Den kommunala nivån är central för det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och fattar dagligen beslut som berör kommuninvånarna. Därmed utgör de för demokratins och välfärdsstatens funktionssätt grundläggande byggstenar...[Bokinfo]

As democratic systems come under increasing strain worldwide, assessing their strength and resilience is more urgent than ever. Some argue that local democracy can serve as a bulwark against democratic backsliding—providing institutional resilience, political diversity, and grounded arenas for citizen engagement. But to fulfil this role, it must itself be strong, accountable, and responsive. Swedish Local Democracy at the Crossroads makes the case for continuous, systematic evaluation of democratic institutions at the local level and introduces a structured framework for doing so.

Applying this framework to Sweden—one of the world’s most decentralised countries—the book offers the most comprehensive and up-to-date analysis of Swedish local democracy available in English. Swedish municipalities are key actors in delivering welfare services, upholding political legitimacy, and maintaining citizen trust. Yet they increasingly face rising demands, institutional ambiguity, and weakened party structures that challenge their ability to govern effectively.

Grounded in historical context and detailed empirical analysis, the book explores enduring tensions and outlines potential pathways for reform. It examines core dimensions such as representation, participation, institutional design, and the evolving relationship between politicians and bureaucrats. While centred on the Swedish experience, its insights extend well beyond national borders and will appeal to researchers, students, policymakers, and practitioners concerned with democratic governance and institutional renewal.

Despite the influence of stigmatization on vote choices, little attention has been given to the impact of social stigma on voters’ selection of voting procedures. To bridge this gap, our study focuses on Sweden, where the open-display ballot system at polling stations potentially compromises vote secrecy. Using survey data from the Swedish National Election Studies in 2014 and 2018, we examine the relationship between citizens’ voting procedure choices and their support for a highly stigmatized radical right party, the Sweden Democrats. Our findings reveal that voters of the Sweden Democrats are more inclined to vote in advance, particularly in districts with low general party support, indicating a high level of stigma. We argue that advance voting can be seen as a strategy to safeguard vote secrecy when voting for stigmatized parties within an institutional context featuring public displays of ballots. In addition, our research sheds light on the importance of electoral integrity in maintaining the confidentiality of voters’ choices.

På flera håll i världen har en politisk polarisering mellan stad och landsbygd vuxit fram. Den har bland annat tagit sig uttryck i form av en landsbygd med minskat förtroende för institutioner och ökat stöd för populistiska partier. Tidigare svenska studier har inte funnit någon tydlig polarisering av detta slag, men det kan hänga samman med vilka frågor som ställts och de geografiska indelningar som använts i dessa studier.

I den här rapporten undersöks polarisering mellan stad och land med hjälp av en särskild urvalsundersökning som riktar sig till dem som bor i de allra minst och allra mest tätbefolkade delarna av Sverige. En stor del urvalet är dessutom riktat till 18-åringar, vilket gör det möjligt att få en bild av uppfattningarna hos personer som ännu inte hunnit flytta till en annan del av landet för arbete eller utbildning. Totalt sett baseras analyserna på svar från 2 703 personer.

Rapporten har tre frågor i fokus. Den första frågan avser om personer i stad respektive på landsbygd ger uttryck för ressentiment som har sin grund i platsen där de bor. Med det avses en form av agg och bitterhet som grundar sig i uppfattningen att man i det egna området har fundamentalt skilda värderingar och livsstilar än personer i andra områden, att det egna området ignoreras av politiska beslutsfattare, samt att området inte får sin rättmätiga del av resurserna.

De resultat som presenteras i den här rapporten ger visst stöd för att det på landsbygden finns ett sådant platsbaserat ressentiment. De som bor där anser att de har andra värderingar än de som bor i städerna och att stadsborna inte bryr sig om landsbygden. De är också av uppfattningen att de politiskt styrande gynnar städer och inte landsbygd. Däremot finns inte stöd för ett sådan ressentiment bland stadsbor. De tycker visserligen också att det finns skillnader i värderingar mellan stad och land, men de anser inte att städerna missgynnas av de politiskt styrande. Tvärtom är de av uppfattningen att det är städerna och inte landsbygden som gynnas i de politiska prioriteringarna.

Den andra frågan i fokus för rapporten gäller om det finns skillnader mellan stad och land avseende nöjdhet med demokratin, politiskt förtroende och partisympatier. Resultaten visar att så är fallet. Nöjdheten med den nationella demokratin är mindre på landsbygden än i städerna. Landsbygdsborna har även ett något mindre förtroende för riksdag och regering. När det gäller partival och positionering på vänster-höger-skalan går det att på landsbygden finna ett starkare stöd för partier till höger. Omvänt har partier till vänster starkare stöd i städerna. Dessa skillnader mellan stad och land är dessutom betydligt mer påtagliga bland 18-åringar än bland äldre personer.

Rapportens tredje och sista fråga gäller om personer i städer och på landsbygd har olika syn på framtiden för deras områden. I det avseendet är skillnaderna mellan stad och land inte så stora – i båda grupper är det få som ser negativt på områdets utveckling och de flesta har en framtidstro.

Även om det finns en framtidstro bland dem på landsbygd bör det missnöje som ändå finns hos dem, och som redovisas i den här rapporten, tas på allvar. Det är ett missnöje som tycks omvandlas till en politisk polarisering mellan stad och land.

Previous studies have stressed the role of a child's family environment for future political participation. This field of research has, however, overlooked that children within the same family have different experiences depending on their birth order. First-borns spend their first years of life without having to compete over their parents' attention and resources, while their younger siblings are born into potential rivalry. We examine differences in turnout depending on birth order, using unique population-wide individual level register data from Sweden and Norway that enables precise within-family estimates. We consistently find that higher birth order entails lower turnout, and that the turnout differential with respect to birth order is stronger when turnout is lower. The link between birth order and turnout holds when we use data from four other, non-Nordic countries. This birth order effect appears to be partly mediated by socio-economic position and attitudinal predispositions.

Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgående befogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll i det svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokal demokrati.

De fyra forskarna i sns Demokratiråd 2022 undersöker hur den lokala demokratin mår. Vilka är de främsta utmaningarna? Och vilka vägval finns? Utifrån sin analys för de fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre.

I 25 år har Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, varit ett nav för forskning och samverkan kring kommunal och regional utveckling. Den här boken är en del i uppmärksammandet av 25-årsjubiléet.

Boken är en antologi som belyser frågor om hållbar utveckling utifrån kommunernas olika roller och ansvar för samhällsstrukturer och samhällsprocesser. Författarna till de olika kapitlen är forskare vid CKS och forskare som ingår i CKS samarbetsnätverk. I de olika kapitlen sammanfattas i flera fall forskning som har sträckt sig över många år. På så sätt visar vi genom den här boken hur kontinuiteten genom vår centrumbildning har bidragit till en livskraftig struktur för fördjupad kommunstrategisk och regionstrategisk forskning som tagit stöd i dialoger med miljöer utanför och innanför forskarsamhället.

Redaktör för boken är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi vid CKS. Övriga författare är Magnus Dahlstedt, David Ekholm, Gissur Ó Erlingsson, Ida Grundel, Sara Gustafsson, Robert Jonsson, Martin Klinthäll, Dick Magnusson, Kristina Trygg, Susanne Wallman Lundåsen, Emanuel Wittberg, Johan Wänström och Richard Öhrvall.