Ett strategiskt och systematiskt hållbarhetsarbete har blivit allt viktigare för kommunerna, inte minst inom VA-verksamheten där man måste balansera miljömässiga, ekonomiska och juridiska krav. Projektet har undersökt hur två kommuner hanterar hållbarhetsstyrning. Båda organiserar sin  VA-verksamhet i bolagsform, men de har olika strukturella förutsättningar som påverkar deras möjligheter att bedriva hållbarhetsarbete.

Strategic and systematic sustainability work has become increasingly important for municipalities, not least in the water and wastewater operations, where environmental, economic and legal requirements must be balanced. The project has investigated how two municipalities handle sustainability management. Both organise their water and wastewater operations in the form of companies, but they have different structural conditions that affect their opportunities to conduct sustainability work.

Vilken kapacitet har kommunerna i dag för att klara av en långsiktigt hållbar vattenförsörjning − och vad vore önskvärt? Vilken typ av interaktion med andra kommuner behövs med tanke på de kapaciteteter som krävs? Rapporten delar in kapaciteterna i politiska, institutionella, kompetensmässiga, finansiella och samhälleliga. Interaktionsformerna som studeras är samarbete, samordning och samverkan. Studien är en del av projektet Stärkt vattenförsörjning för Göteborgsregionen (SVAR).

Studien ska bidra med underlag för att konkretisera modeller för samverkan till stöd för att skapa kapaciteter för hållbar vattenförsörjning. I rapporten presenteras ramverk för kapaciteter och interaktionsformer samt en samordningsmodell för regional vattenförsörjning. SVU har även finansierat en annan delstudie inom SVAR-projektet. Den studien handlar om en metod för leveranssäkerhetsanalys för dricksvattensystem och redovisas i en separat SVU-rapport.

Bakgrunden till SVAR-projektet är utmaningar gällande vattenförsörjning som kommuner i Sverige står inför. Utmaningarna är bland annat kopplade till underhållsskuld och klimatförändringar, men också till ökade krav på kvalitet i de tjänster som kommunerna ansvarar för. Tidigare studier har visat att framför allt mindre kommuner har haft svårt att skaffa sig de resurser som krävs för att möta sådana utmaningar. Ett sätt för kommunerna att skapa kapacitet för att upprätthålla hållbar vattenförsörjning är att samverka med andra kommuner.

Studien har utförts av forskare vid Linköpings universitet. De har bland annat studerat kommunala dokument i form av årsredovisningar och budgetar, och de har intervjuat representanter för Göteborgsregionens medlemskommuner. Projektet har ambitionen att bidra med kunskaper som är av relevans för kommunernas hantering av vattenförsörjning i hela Sverige. Studien bygger på tidigare forskning om organisering och styrning av kommuner och deras VA-verksamhet.

Studiens resultat är sorterade utifrån två ramverk, det ena över kommunernas kapacitet att organisera för vattenförsörjning, det andra över interaktionsformer mellan kommuner. Bilden blir att den politiska kapaciteten har stärkts under senare år eftersom intresset har ökat från förtroendevalda för VA som verksamhet och ekonomi. Institutionell kapacitet handlar till stor del om att säkerställa ett kontinuerligt arbete som inte förlitar sig alltför mycket på enskilda individer, och där kommunikation är nödvändig. Kompetens är en viktig fråga som behöver stärkas i många kommuner, och där interaktion mellan kommunerna i regionen kan bidra. Finansiell kapacitet handlar om investeringar och underhållsskuld, men även om olika geografiska förutsättningar. Samhällelig kapacitet innebär att kommunerna är måna om att ha bra dialog med medborgare och företag.

Studiens ramverk för interaktionsformer omfattar samarbete, samordning och samverkan. I samarbete utbyter organisationerna information för att nå sina individuella mål. Samordning mellan organisationer handlar om att strukturera och organisera, och kräver mål som överensstämmer med varandra. För samverkan krävs det gemensamma ansträngningar mot gemensamma mål, och det är vanligt att parterna upprättar kontrakt och formella överenskommelser.

Rapporten presenterar också en summerande modell där de två ramverken integreras i en samordningsmodell för regional vattenförsörjning.

What capacity do the municipalities have today to manage a long-term sustainable water supply - and what would be desirable? What kind of interaction with other municipalities is needed in terms of the capacities required? The report divides the capacities into political, institutional, competence-related, financial and societal. The forms of interaction studied are cooperation, coordination and collaboration. The study is part of the project Strengthened water supply for the Gothenburg region (SVAR).

Studiens syfte är att öka vår förståelse kring vad som påverkar kommuners förmåga att hantera underhållsskulden och framtida behov av investeringar i för samhället kritisk infrastruktur. Mer specifikt syftar den här studien till att svara på följande frågor:

• Vilka investeringar behövs och varför?
• Vilka faktorer påverkar underhållsskulden?
• Vilka möjliga strategier finns det för kommuner att hantera underhållsskulden?

I fokus för den här studien är VA-sektorn. Anledningen till att valet föll på VA är att VA är en kritisk infrastruktur (Hodson och Marvin, 2011) som inte bara har stor betydelse bara för vår hälsa och vår miljö, utan även för samhällets förmåga att anpassa sig till effekterna av förändringar i klimatet. Att fokus är på VA-sektorn och de utmaningar som finns där innebär emellertid inte att det som belyses i den här studien inte är av relevans för andra centrala försörjningssystem. Speciellt inte andra kritiska försörjningssystem som har många likheter med VA, exempelvis vägar (Hodson och Marvin, 2011; Graham och Thrift, 2007).

I 25 år har Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, varit ett nav för forskning och samverkan kring kommunal och regional utveckling. Den här boken är en del i uppmärksammandet av 25-årsjubiléet.

Boken är en antologi som belyser frågor om hållbar utveckling utifrån kommunernas olika roller och ansvar för samhällsstrukturer och samhällsprocesser. Författarna till de olika kapitlen är forskare vid CKS och forskare som ingår i CKS samarbetsnätverk. I de olika kapitlen sammanfattas i flera fall forskning som har sträckt sig över många år. På så sätt visar vi genom den här boken hur kontinuiteten genom vår centrumbildning har bidragit till en livskraftig struktur för fördjupad kommunstrategisk och regionstrategisk forskning som tagit stöd i dialoger med miljöer utanför och innanför forskarsamhället.

Redaktör för boken är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi vid CKS. Övriga författare är Magnus Dahlstedt, David Ekholm, Gissur Ó Erlingsson, Ida Grundel, Sara Gustafsson, Robert Jonsson, Martin Klinthäll, Dick Magnusson, Kristina Trygg, Susanne Wallman Lundåsen, Emanuel Wittberg, Johan Wänström och Richard Öhrvall.

Underhålla av infrastruktur är viktigt, men ofta upptäcks behoven för sent.

Följande artikel har till syfte att undersöka strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att komma till rätta med den så kallade underhållsskulden. I Sverige är underhållet generellt eftersatt vad gäller kommunalt ägd infrastruktur. Framtida reinvesterings-och investeringsbehov är stora, vilket är välkänt. Trots framskrivna styrdokument och policyer avseende god ekonomisk hushållning är långvarigt eftersatt underhåll ett tillstånd för kommuner i olika storlekar och olika delar av Sverige och tidigare forskning framhåller att det är mycket ovanligt att kommuner lyckats vända långvarigt eftersatt underhåll. Dock är Skellefteå unikt i det avseendet att kommunen, trots olika finansieringsformer för VA respektive gata, lyckats med förvaltning av sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning under senare år. Utifrån begreppsparet strategi och taktik och genom intervju-och dokumentstudier ämnar vi undersöka vilka strategier Skellefteå kommun utvecklade för att vända ett långvarigt eftersatt underhåll. Resultaten visar att genom att kommunen arbetat utifrån två övergripande strategier, vårdastrategin och samverkansstrategin lyckats vända eftersatt underhåll inom båda områdena. Medan vårdastrategin handlar om att förvalta anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning och att utveckla anläggningstillgångar på ett medvetet hushållningssätt handlar samverkansstrategin om att på vilket sätt kommunen valt att organisera de berörda verksamheterna för att underlätta tvärsektoriellt arbete. Sammantaget kan de strategier som Skellefteå valt, vara en källa till inspiration för andra kommuner i arbetet med att hantera underhållsskulden inom VA samt gator och väg. Värt att understryka är dock att varje enskild kommun har sina kontextuella utmaningar såsom klimat, topografi, ekonomi och befolkningstäthet som medverkar till att det är nödvändigt att översätta valda strategier till den egna kommunens förhållanden.

The following article aims to investigate strategies that municipalities with neglected maintenance use to deal with the so-called maintenance debt. In Sweden, maintenance is generally neglected in terms of municipally owned infrastructure. Future reinvestment and investment needs are great, as is well known. Despite written steering documents and policies regarding good financial management, long-term neglected maintenance is a condition for municipalities of different sizes and different parts of Sweden and previous research emphasizes that it is very unusual for municipalities to succeed in reversing long-term neglected maintenance. However, the municipality of Skellefteå is unique in the sense that, despite different forms of financing for water and sewerage and street, themunicipalityhassucceeded in managing itsfixed assets in accordance with good financial management in recent years. Based on the concept pair strategy and tactics and through interview and document studies, we intend to investigate which strategies Skellefteå municipality developed to reverse a long-term neglected maintenance. The results show that by working on the basis of two overall strategies, the maintenancestrategy and the collaboration strategy, the municipality has succeededin reversing neglected maintenance in both areas. While the maintenancestrategy is about managing fixed assets in accordance with good financial management and developing fixed assets in a conscious way of housekeeping, the collaboration strategy is about how the municipality has chosen to organize the relevant activities to facilitate cross-sectoral work. All in all, the strategies chosen by Skellefteå can be a source of inspiration for other municipalities in the work of managing maintenance debt withinthe water and sewerage as well as streets and roads. However, it is worth emphasizing that each individual municipality has its contextual challenges such as climate, topography, economy,and population density,that contribute to the need to translate selected strategies into its own municipality's conditions. 

This article takes its point of departure from research debates about how waterfront regeneration projects are rooted in urban entrepreneurial governance that involves local boosterism and high demands on management of funding and financial risks. The empirical study investigates two second-tier cities in Sweden. The study illustrates that the projects for the two cities are managed in quite different ways. This confirms the importance of recognizing that urban processes are conditioned by the local configuration of actors and practices. The concluding discussion also emphasizes the multi-layer structure of the public sector. It is suggested that the quite uneven distribution of national infrastructure investment is detrimental to the potential of wider development effects of waterfront generation projects for second-tier cities. Thus, although this article shows that the model for large-scale waterfront regeneration projects is on one level viable for cities on the second-tier level of city systems, it must be remembered that the effects on the wider urban development may diverge from the effects of such investments for first-tier and larger urban centres.