Denna studie undersöker faktorer som påverkar revisionskvaliteten inom kommunal räkenskapsrevision i Sverige. Resultaten visar att både interna strukturer inom revisionsbyråer och externa nätverksrelationer har en betydande inverkan på granskningsutfallet.  

Trots att kommunal revision regleras av en gemensam standard, uppvisar revisionskvaliteten betydande variationer. Interna faktorer såsom revisionsbyråns affärsstrategier och organisatoriska strukturer påverkar sannolikheten för modifierade yttranden. Exempelvis tenderar KPMG och EY att lämna modifierade yttranden oftare än PWC. 

Extern påverkan från regionala redovisningsnätverk spelar också en roll. Kommuner som ingår i vissa nätverk har lägre sannolikhet att få modifierade yttranden. 

Den vanligaste orsaken till modifierade yttranden är brister i redovisningen av finansiella leasingavtal. Detta innebär att kommunsektorns skuldsättning sannolikt underskattas, vilket kan ha betydande ekonomiska och politiska konsekvenser. 

Modifierade yttranden ges främst vid avvikelser som påverkar resultat och finansiell ställning. Däremot leder avsaknad av viktig information sällan till modifierade yttranden, trots att detta kan påverka externa läsares förståelse av kommunens ekonomi. 

The authors analyse the effect of deregulation in the case of the removed requirement for Swedish municipalities to prepare consolidated financial accounts (CFAs) in their interim reports. The findings show  that  deregulation  led  to  a  statistically  significant, but not substantial,  reduction  in  CFAs. Municipalities  with  many  municipal  corporations tended  to  continue  preparing  CFAs.  CFAs therefore  appear  to  be  more  than a  compliance exercise, as  they  are  being  used for  monitoring and co-ordination purposes.

This chapter contributes to the understanding of how change within auditing is initiated and formed through collaboration and negotiation between FAR and other actors within the organisational field of municipal auditing in Sweden. The empirical data is based on documents and interviews with actors within and outside the audit profession. Thus, the data represents different perspectives and interests throughout the change process. The analyses show that it was different partial jolts that made the various actors feel institutional pressure to get involved in the change process. At the end of the change process, an additional partial jolt, initiated by an outside actor, facilitated and accelerated the process as it reinforced the understanding of interdependence between the actors involved.

In 2013, an accounting reform permitted Swedish municipalities to voluntarily adopt a system withaccrual reserves that was designed to increase flexibility in meeting budget requirements anddecrease regulatory incentives to engage in earnings management. However, since a system withaccrual reserves imposes potentially undesirable transparency from the perspective of politicians,it is unclear whether the (regulatory) benefits of adopting accrual reserves are perceived to exceedthe (political) costs. The authors found that municipalities with higher levels of earningsmanagement were less likely to adopt a system of accrual reserves, and they attribute this topolitical incentives to avoid transparency.

En serie händelser gjorde att SKR. FAR och Skyrev upplevde ett institutionellt tryck, vilket föranledde att de engagerade sig i arbetet med att ta fram en kommunal revisionsstandard. Att Revisorsinspektionen engagerade sig i frågan blev tungan på vågen.

Lagstiftaren bör återigen utvärdera hur svenska kommuner och regioner ska värdera och redovisa sina pensionsförpliktelser. Det menar Torbjörn Tagesson och Mikael Sjölander som tycker att den blandmodell som används i dag är ett problem.