Vi lever i en tid där klimatförändringar, ekologiska förluster, sociala orättvisor och ekonomiska klyftor i allt större omfattning präglar våra liv och utmanar oss. För att möta dessa utmaningar krävs inte bara teknologiska lösningar utan även en djupgående förändring i hur vi tänker, lär och agerar. Här spelar utbildning en avgörande roll. Men att undervisa för hållbarhet ställer särskilda krav på oss som lärare. I den här texten visar vi hur undervisning kan skapa rum för transformativt lärande - alltså lärande som utmanar invanda förhållningssätt och hjälper människor att föreställa sig vägar mot levbara framtider. Kapitlet syftar till att inspirera folkhögskollärare att utveckla sin undervisning mot en tydligare teoretisk förankring genom att tänka och planera i ett verktyg vi kallar fröpaket.

National policy states that Swedish adult education should be flexible and individualized, based on students’ needs. However, adult education in Sweden is a municipal responsibility with a high level of decentralization. Drawing on national policies, this study focuses on how the concepts of flexibility and individualization are enacted locally and what consequences this has for teaching and learning. Starting from a teacher perspective and based on qualitative interviews with 50 teachers, the article analyses how policy requirements for offering flexible and individualized adult education are being enacted, and what the consequences of this are for teaching and learning. The findings show how flexibility and individualization are put into practice through measures such as a fast study pace, continuous admission of students, and pressure on municipalities to maintain a broad course offer, often by turning to distance education. This enactment makes it easier for adult learners to fit education into their lives, but it also has consequences for the quality of teaching and learning. It is causing fragmentation, a learning environment where interactions mainly occur on an individual basis, an instrumental view of education, and teachers experiencing high workloads and low autonomy in making pedagogical decisions. 

Management tools do more than manage and organise - they classify and contribute to the construction of education-as-concept. This article shows how tendering-based procurement, used by Swedish municipalities to outsource adult education to non-public providers, works to commensurate 'education' into measurable tender evaluation criteria. Drawing on the sociology of conventions approach and 47 procurement examples, I show that tendering evaluation criteria define what constitutes 'desirable' education through various degrees of commensuration. Further, I show how mechanisms intended to evaluate and compare bids also construct the value of education different - for example, promoting cost-efficiency as valuable; constructing education as an on-demand service; or by assuming a supply-and-demand approach and viewing value as fluid. Based on the exemplified commensurations and valuations, I discuss the consequences of education privatization via tendering-based procurement. Since competition is inherently built into the tool, it becomes valuable. Further, procurement recasts education stakeholders into market roles and reshapes their relationships. In short, the article underscores the importance of understanding how education privatization is organized and what role management tools play in shaping education, calling for critical education research to delve into their dynamics and impact.

This special issue brings together current work in education research that engages with a pragmatic, yet critical theoretical tradition sprung from the French context during the 1980s. Based on a particular understanding of existence, perception, reality and the dynamics of social life, this theoretical tradition has continuously been developed over the past four decades in a variety of fields, such as law, economic studies, political sciences, education research and sociology. Despite its rich history, this approach has until recently only garnered limited attention from English-speaking research communities. Consequently, our aim is to introduce the approach to the European Education Research Journal readership and demonstrate the tradition's richness and range of use for education research. By showing the many ways in which this perspective can be utilised in education research, we hope to inspire more scholars who publish in English-speaking contexts to engage with us and explore what insights this 'novel' perspective can bring to our research field. In this editorial, we briefly explain the perspective's base assumptions and key features, discuss the potential relevance of this approach for education research, and introduce the articles of the special issue. First, however, we want to address the issue of naming.

This special issue brings together current work in education research that engages with a pragmatic, yet critical theoretical tradition sprung from the French context during the 1980s. Based on a particular understanding of existence, perception, reality and the dynamics of social life, this theoretical tradition has continuously been developed over the past four decades in a variety of fields, such as law, economic studies, political sciences, education research and sociology. Despite its rich history, this approach has until recently only garnered limited attention from English-speaking research communities. Consequently, our aim is to introduce the approach to the European Education Research Journal readership and demonstrate the tradition's richness and range of use for education research. By showing the many ways in which this perspective can be utilised in education research, we hope to inspire more scholars who publish in English-speaking contexts to engage with us and explore what insights this 'novel' perspective can bring to our research field. In this editorial, we briefly explain the perspective's base assumptions and key features, discuss the potential relevance of this approach for education research, and introduce the articles of the special issue. First, however, we want to address the issue of naming.

I högre utbildning ligger kurs- och programplaner till grund för undervisningen som organiseras och bedrivs (Biggs, 2003; Whetten, 2007), inte minst eftersom det är i dessa som lärandemål stipuleras – alltså vilket lärande undervisningen ämnar bidra till. Vad som formuleras som ett lärandemål, samt hur lärandemål är formulerade, är således helt centrala i formella utbildningssamhang såsom högre utbildning (se t.ex. Person m.fl., 2023). Att arbeta med hållbarhetsfrågor i undervisning på ett relevant och meningsfullt sätt förutsätter också pedagogisk skicklighet och didaktisk medvetenhet hos lärare (Vare, Lausselet & Rieckmann, 2022). Här krävs det stöd i form av resurser och utrymme för kompetensutveckling, exempelvis när det kommer till didaktiska val av innehåll och undervisningsmetoder (Person m.fl., 2023; Öhman & Sund, 2021).

Mot denna bakgrund, är vårt syfte med denna rapport, att utifrån ett didaktiskt perspektiv, synliggöra undervisningens olika delar, deras sammanlänkning, samt de val som lärare kan och behöver göra för att stödja studenters lärande för hållbarhet. Vi gör detta på två vis. Dels presenterar vi ett enkelt stöd som vi tagit fram och använt oss av vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande i vårt arbete med hållbarhetsintegrering i relation till vårt utbildningsuppdrag. Den enkla modellen är inte ämnes- eller utbildningsnivåbunden, utan kan användas för att inventera, utvärdera och stärka arbetet med undervisning och lärande för hållbarhet i en bredd av utbildningssamhang. Vidare ger vi några exempel, där vi visar hur olika hållbarhetskompetenser kan inbegripas i lärandemål och vilka under-visningsmetoder som kan vara lämpliga. Genom att illustrera vårt angrepps-sätt med konkreta exempel hoppas vi kunna inspirera andra universitets-lärare i sitt praktiska arbete och bidra med verktyg som innebär att fler kan gräva där de står.

Nedan redogör vi för de hållbarhetskompetenser som forskning om lärande för hållbarhet lyfter fram som avgörande för att svara på de hållbarhetskriser vi befinner oss i och står inför. Därefter beskriver vi vårt utvärderings- och utvecklingsarbete i projektet och ger fyra exempel på hur undervisning och lärande för hållbarhet kan operationaliseras i högre utbildning. Rapporten avslutas med en övergripande diskussion med basis i några lärdomar som vi gjort under vårt arbete med projektet och författandet av denna rapport.

This article argues for using French pragmatic sociology toexplore tensions regarding teachers’ work, by studying critique formulated by teachers themselves. Based on interviews with teachers in Swedish adult education it showshow teachers labour to reconcile ‘what is’ with ‘what shouldbe’ by voicing critique. The findings suggest that, while somecritique echoes institutionalised conventions without questioning them, formulating critique is also a way of resisting,where teachers tap into alternative conventions, or disengage from established practices. Some choose to ignoreinstitutional rules, while others change jobs. These findingsestablish that some critique can serve to maintain the statusquo and its institutionalised truths. However, pushing atreality through acts of critique can also fracture reality,which in turn allows other conventions to take root in thecracks. Identifying the various types of critique employed toquestion institutionalised conventions highlights the workthat teachers do to shape reality.

Our understanding of adult education’s purpose and value is linked to how we think ‘good’ education should be organised and provided. This thesis explores the interplay between organisation and values by looking at how conceptualisations and valuations of adult education are affected when private providers become involved in public education.

For this purpose, the study draws on the example of Swedish municipal adult education (MAE). On the one hand, Swedish adult education is organised to compensate for structural inequalities and mitigate barriers to participation in education for citizens. On the other hand, private providers are allowed to make profits from their involvement in public education. Sweden’s combined commitment to universal welfare and the market make this a particularly interesting case to examine. Mainly contracted through tendering-based procurement, for-profit companies (and to a lesser extent non-public organisations) now service almost half of all MAE course participants. The thesis explores how municipalities construct the value and purpose of MAE when placing orders with private providers, and how teachers working in MAE reflect upon the purpose and value of MAE.

Drawing on empirical data from both procurements and interviews, the study shows that municipalities use tendering-based procurement to shape the public-private partnership and promote different values. On a national level, this creates a heterogenous landscape of adult education provision and valuations. Furthermore, the study shows that there are tensions between MAE teachers’ professional self-conceptualisations and the realities put forth by policy or constructed in the procurement process. Analysing how teachers navigate these tensions, the study shows that teachers work to resist reformation, while they also become complicit in enforcing values promoted through policy and procurement.

Föreställningar om vuxenutbildningens syfte och värde hänger ihop med föreställningar om hur "bra" utbildning bör organiseras och tillhandahållas. Denna studie utforskar samspelet mellan organisering och värdekonstruktion genom att undersöka hur användandet av offentlig upphandling inverkar på aktörers föreställningar om kommunal vuxenutbildnings syfte och värde.

Studien utforskar hur kommuner som använder sig av upphandling för att organisera kommunal vuxenutbildning därmed konstruerar syftet med och värdet av utbildningen. Här fokuseras särskilt föreställningar och värdekonstruktioner som framkommer i förfrågningsunderlag från offentliga upphandlingar när kommuner beställer utbildning från privata leverantörer. Vidare utforskar studien hur lärare som arbetar i denna typ av kommuner reflekterar över värdet och syftet med kommunal vuxenutbildning. Studiens empiriska underlag består av upphandlingsdokument och intervjumaterial.

Resultaten visar att kommuner använder upphandling för att iscensätta en rad olika former av samverkan kring kommunal vuxenutbildning. Därigenom konstrueras vuxenutbildningens syfte och värde på olika sätt – exempelvis som kvasi-offentlig tjänst eller som marknadsvara. På nationell nivå skapar således denna variation av iscensättningar en brokig karta av värdekonstruktioner och utbildningsorganisering. Vidare visar studien på spänningar mellan de värdekonstruktioner som framhålls i styrdokument eller konstrueras under upphandlingen och komvuxlärares egna föreställningar om utbildningens syfte och syn på sitt lärarskap. Genom att analysera hur lärare navigerar igenom dessa spänningar visar studien att lärare motstår förändring samtidigt som de också blir delaktiga i att främja de värdekonstruktioner som framhålls i styrdokument och i upphandling.

Privatisation of public education is becoming more and more common across the world. As much current research presupposes causal links between the degree of privatisation and issues of competition and student?s free choice, we see a need for research on other ways of organising the presence of private providers in public education. In this article, we study how two Swedish municipalities use public procurement to contract private providers and organise adult education. Interestingly, we find that competition is more heavily at play in the municipality that outsources half of its adult education, than in the municipality that outsources all adult education. We view these findings as vital for understanding how education is being outsourced to private providers and for furthering the discussion on the consequences of the ongoing privatisation of education.