I detta Vinnovafinansierade forskningsprojekt, Interaktiv forskning för grön omställning, IFGO, har vi undersökt hur små och medelstora industriföretag (SMF) kan stöttas i sin gröna omställning för ökad resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och ökad konkurrenskraft. Forskningsprojektet genomfördes av Linköpings universitet under perioden september 2021 – december 2024. Projektet omfattar en förstudie och fyra efterföljande fördjupande delstudier som fokuserade olika aktörer som stöttar SMF (rapporteras i bilaga 1–5 i denna rapport). Samhällspolicyer på nationell och internationell nivå har ökat förväntningarna att näringslivet aktivt ska bidra till att lösa miljö- och hållbarhetsutmaningar. Många aktörer inklusive forskningsfinansiärer vill öka farten i denna gröna omställning. För att stötta SMF har ett stödsystem vuxit fram bestående av aktörer som på olika sätt hjälper företag och entreprenörer i deras omställningsarbete. Ett stödsystem kan definieras som ”alla aktörer, institutionella miljöer och resurser som hjälper entreprenörer att arbeta framgångsrikt med innovation och utveckling”. Några aktörer verkar på en övergripande nivå, andra främst regionalt eller lokalt. Rapporten fokuserar aktörer som är offentligt ägda eller delvis finansierade av offentliga medel. 

Global trends of digitalization and globalization, together with the need to mitigatesustainability challenges such as climate change, resource depletion, and loss of biodiversity,have led to significant changes in industries and education. This emphasizes the increasingimportance of sustainability in higher education and the role of experiential learning inaddressing societal challenges.

One way to achieve this is by incorporating real-life problems (challenges) into thecurriculum, thereby enhancing students’ understanding and skills. This study investigates howteachers achieve this by using external challenge providers in “Student-BusinessSustainability Challenges” (SBSC), a variant of Challenge-Based Learning (CBL) whereexternal stakeholders, such as companies, identify and present challenges to students.Furthermore, it examines to what extent this influences the pedagogical approach of CBL.

Based on semi-structured interviews with teachers involved in CBL and SBSC courses acrossEurope, we reveal that the involvement of external challenge providers significantly shapesthe challenges and enhances the learning experience. This underscores the importance ofcollaboration between educational institutions and external challenge providers in preparingstudents to tackle sustainability challenges effectively. The paper concludes that SBSC is avaluable pedagogical approach that combines the strengths of CBL and entrepreneurialeducation. It recommends further research to quantitatively assess the prevalence and impactof SBSC and to explore its benefits and potential drawbacks.

Perovskite light-emitting diodes (PeLEDs) are advancing to become the frontrunner candidates for the next generation of lighting and display technologies. However, despite rapid technical development, a thorough understanding of PeLEDs’ environmental and economic impacts—essential information for future commercialization—is currently lacking. Here we assess the environmental and economic performance of 18 representative PeLEDs, aiming to identify effective industrial techniques to develop sustainable PeLEDs from a life-cycle perspective. We find that, like mature organic LEDs, PeLEDs show excellent environmental performance. In addition, we demonstrate that lead is not a major source of toxicity from PeLEDs. We estimate that, to commercialize PeLEDs and improve their sustainability, their lifetime should reach the order of 10,000 hours to compensate for the relative environmental impacts. The techno-economic assessment indicates that the cost of future PeLEDs will probably be in the vicinity of US$100 m–2, comparable to that of commercial organic LED panels. Overall, this study shows the potential of PeLEDs as next-generation lighting technology from environmental, economic and technical perspectives, providing insights relevant to their future development.

The challenges encountered by established firms transforming their linear business models into circular business models (CBMs) have received extensive research attention. Such firms have experience and market foothold but tend to adopt an incremental approach to CBMs due to risks of business model cannibalization. However, there is relatively limited research on the challenges experienced by new ventures developing CBMs from scratch – circular new ventures. New ventures are often agile, experimental and deploy disruptive CBMs even though they lack resources. The lack of knowledge specific to this topic is constraining for entities such as incubators and accelerators that seek to facilitate the emergence and scale-up of circular new ventures. Furthermore, researchers cannot presume that the challenges experienced by established firms are the same for new ventures when developing CBMs. Thus, the aim of this article is to explore the challenges that new ventures experience while developing circular business models from scratch, synthesize the sources of these challenges and provide practitioner implications to overcome them. In doing so, we studied 70 circular new ventures across Europe. Our article makes four original contributions to the literature. First, our study is seminal in using a large cross-country dataset to qualitatively analyse the empirical challenges of new ventures developing circular business models. Second, we identify which challenges are generic for CBMs, which challenges are specific for certain CBM types and for circular new ventures in particular. Third, we show that the challenges of circular new ventures are determined by their: (i) type of circular business model, (ii) industrial sector, (iii) institutional context, and (iv) new ventures liabilities. Altogether, we highlight that while circular new ventures and new ventures experience several similar challenges, circular new ventures particularly struggle to scale-up due to their liabilities of newness and smallness which limits their resources and legitimacy to enter strategic partnerships crucial for new venture survival.

Background and Purpose: The emergence of new technologies is driving recent advancements in future-oriented LCA. However, apart from the intricacies of modeling the future, another critical consideration is the selection of technologies among others at the lab scale (i.e., which technologies are promising for scaling up?). This study aims to introduce a systematic technology selection and subsequent data inventory preceding a lab-scale LCA for screening purposes. The rapidly expanding field of perovskite light-emitting diodes (PeLEDs) serves as a case, which lacks any known LCA study as of the writing of this abstract.

Methods: A series of workshops was conducted between researchers in sustainability assessment and material science at Linköping University. The objectives of these workshops were (i) to design a literature search and selection aimed at achieving comprehensive coverage of promising PeLED devices, and (ii) to collect material and energy input-output data, simulating similar laboratory synthesis conditions.

Results: Snowballing from Nature Portfolio journals published between 2018 and 2023, 18 PeLED devices were identified as promising based on four elicited selection criteria: external quantum efficiency, lifetime, brightness, and luminuous power efficiency (LPE). LPE required derivation as it is not directly reported in literature but is deemed important for LCA. LPE measures the amount of power used to generate light or the electricity consumption during the use phase.

Inventory of data from the literature demands completeness and comparability—aspects which are not detailed in typical lab-scale LCA. Completeness necessitates deriving the amount of materials from the given concentration of reagents and thickness of different layers of PeLED devices, and the energy consumption from the time of use of every machine. Comparability requires adjusting effective material use based on stoichiometric relations and resulting device active area, knowing that the reported material proportions are not optimized for material efficiency.

Conclusions: Interdisciplinary collaboration is essential for a systematic technology selection and subsequent data inventory. This contribution extends beyond the common narrow lab-scale LCAs assessing only one or a few new technologies, instead providing a comprehensive selection aimed at guiding further technological developments in consideration of promising technologies from broad technology pool.

The circular economy aims for an effective and efficient resource use. Thus, application of the concept can benefit the sustainability performance of companies. Specifically, business modelling is a key enabler for the transition to a circular economy. However, the related research is dominated by a focus on incumbent companies and their transition from linear to circular business models. This focus risks missing out on actors such as start-ups who can experiment with and develop potentially more radical circular business models. Thus, using interviews with 37 start-ups developing circular business models, we analyzed their characteristics and challenges. Our findings reveal that, such firms encounter general challenges related to circular business modelling and new venture development. Furthermore, such start-ups are often dependent on an ecosystem of actors to create, deliver and capture value based on circular principles. Thus, they encounter challenges to scale up their business based on their liabilities of smallness and dependency. Altogether, these challenges of “circular start-ups” call for a holistic approach to understanding their development process.

I detta kapitel beskrivs några betydande miljöproblem av global karaktär. Det handlar närmare bestämt om klimatförändringar, uttunning av ozonskiktet, minskad biologisk mångfald och användning av naturresurser. Syftet är att du som läsare bättre ska förstå vad som kännetecknar problemen, vad i samhället som orsakar dem, rådande trender och möjliga åtgärder.

Denna rapport syftar till att bidra till arbetet med att integrera och beakta olika hållbarhetsaspekter i det svenska exportstödsystemet genom att beskriva hur begreppet hållbar export används samt sammanställa och analysera utbudet av exportfrämjande aktiviteter där hållbarhetsaspekter ingår. Rapporten ger svar på följande frågeställningar:

1. Hur används och förstås begreppet hållbar export i vetenskaplig litteratur och av svenska exportstödjande aktörer?
2. Vilka exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter erbjuds av svenska exportstödjande aktörer?
3. Hur upplevs efterfrågan av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter av svenska exportstödjande aktörer?
4. Hur ser efterfrågan på svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda ut på mottagande marknader?

Frågeställningar besvarades genom en tredelad metod bestående av en litteraturstudie som genomlyste både vetenskaplig och så kallad grå litteratur, en enkät som skickades till aktörer inom nätverket för Regional exportsamverkan (RES) och sex fördjupande intervjuer med exportstödjande aktörer.

Utifrån studien kunde tre olika användningssätt för begreppet hållbar export utrönas. Hållbar export används för det första för att beskriva export av produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda, det vill säga, produkter och tjänster utformade för att lösa hållbarhetsrelaterade problem (exempelvis renhållningsteknik eller medicinteknik) eller som är, exempelvis, mer miljövänliga än det globala genomsnittet. Här appliceras ett livscykelperspektiv på hållbarhetsprestandan vilket gör att alla delar av exportvarans livscykel inkluderas (från råmaterialutvinning till kassering). Den andra användningen av begreppet är för att beskriva export från företag som aktivt arbetar med att förbättra sin hållbarhet, alltså det används för att beskriva när hållbara företag exporterar. Även här appliceras ett livscykelperspektiv då företagets underleverantörers och kunders hållbarhetsarbete inkluderas. Det tredje användningssättet för hållbar export är för att beskriva att själva exportaffären bidrar till hållbar utveckling. Här fokuseras det ofta på anti-korruption, tillförlitlighet mellan partnerna i exportaffären samt arbetsvillkor och miljöpåverkan i själva implementeringen av exportvaran (exempelvis om något måste monteras på plats).

På grund av dessa distinkt olika användningssätt och att det upplevs råda stor samstämmighet mellan aktörer som använder begreppet hållbar export så rekommenderas att begreppet fortsätter användas som ett samlingsbegrepp för att innefatta alla dessa tre användningssätt. Detta ger begreppet stor flexibilitet i användning och ökad funktionalitet. Vid behov av mer precist språkbruk bör andra begrepp än hållbar export användas som är anpassade till det specifika behovet. Exempelvis finns flera mer specifika begrepp som inryms i samlingsbegreppet hållbar export, så som miljöteknikexport eller medicinteknikexport, vilka bör användas om användaren vill precisera ett visst fokusområde inom hållbar export.

I studien identifierades ett brett utbud av exportfrämjande aktiviteter som integrerar hållbarhetsaspekter inom nätverket för RES. I detta utbud dominerar utbildningsaktiviteter vilka syftar till att förmedla kunskap, information eller färdigheter till exporterande företag (exempelvis via coachning, seminarium eller kurser). Inom nätverket finns även aktörer som erbjuder finansiella stödaktiviteter så som kontantstöd, lån eller garanter. En avsaknad av mobilitetsrelaterade stöd identifierades dock men detta kan bero på COVID-pandemin och att det är aktörer utanför RES-nätverket som erbjuder denna typ av stöd. Efterfrågan av stödaktiviteter upplevdes av de tillfrågade aktörerna som varken stor eller liten trots att intresset för hållbar utveckling i exportsammanhang upplevdes som stort. Detta kan eventuellt förklaras med att många av dessa aktiviteter är relativt nya och att företag inte är medvetna om det utbud av stödaktiviteter som finns samt vilka krav som de eventuellt ska uppnå för att ta del av stöden. Om så är fallet bör efterfrågan av dessa aktiviteter öka under de kommande åren förutsatt att stödaktiviteterna fortsätter att erbjudas.

Från aktörerna i enkät- och intervjustudien framgick att det fanns ett stort intresse för svenska produkter och tjänster med hög hållbarhetsprestanda och att det i allt större grad ställs krav på god affärssed och affärsetik i exportaffärer (exempelvis genom att olika uppförandekoder ska följas). Gällande specifika geografiska marknader kunde studien inte säkerställa huruvida någon specifik marknad efterfrågade hållbar export i större grad eller ställde högre hållbarhetsrelaterade krav på exportvaror. Indikationer gavs utifrån respondenterna att det möjligen fanns större efterfrågan på varor med hög hållbarhetsprestanda i Nordeuropa (Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna) men att behovet borde vara större i utvecklingsländer där hållbarhetsproblemen ofta är värre. I dessa länder krävs dock ökad beställarkompetens varför svenska stödaktörer som är intresserade av dessa marknader bör rikta in sig på att bygga funktionella marknader på dessa platser vilka i sin tur kan efterfråga svensk export.

På grund av studiens ringa tidsomfång (studien genomfördes mellan november 2022 och januari 2023) krävs ytterligare studier för att styrka de slutsatser som presenteras i rapport. Utöver detta identifierades andra intressanta områden för fortsatta studier. Exempelvis identifierades att aktörer som erbjuder finansiellt stöd ofta har dialoger med företag runtomkring finansieringsprocessen, varför en studie kring hur dessa dialoger kan bidra till ökad hållbarhet i exportaffären eller i det exporterande företaget skulle vara intressant. Utöver detta vore det intressant att studera den indirekta påverkan som utbudet av stödaktiviteter har på svenska exporterande företag eftersom ett brett erbjudande inom hållbart exportstöd kan indirekt påverka företags strategiska arbete utan att de deltar i stödaktiviteter.

Utmaningarna inom miljöområdet är stora och inte minst industrin arbetar intensivt med sin omställning för att både minska sin negativa miljöpåverkan och ta fram lösningar som bidrar till ett gott liv för alla. Boken behandlar möjligheterna att vända miljöproblem till möjligheter genom miljöteknik...[Bokinfo]

De miljöproblem som behandlas i det här kapitlet omfattar allt som ligger mellan globala miljöproblem och lokala problem. Det innebär att regionala miljöproblem alltså inte enbart omfattar det vi i Sverige vanligen kallar regioner, utan mycket väl kan handla om utsläpp i ett land som påverkar flera andra länder. Ett exempel på detta är luftburna föroreningar som driver många mil med vinden innan de faller ner i ett annat, dock relativt närliggande, område och där stället till med problem.