Som yrkeslärare har du sedan tidigare kunskap om hur det är att vara verksam inom ditt yrke. Du känner till hur arbetet på till exempel ett bygge, vårdboende eller VVS-företag fungerar, vilka regler och bestämmelser som strukturerar ditt arbete där, samt hur styrningen inom ditt yrkeområde kan gå till i övrigt. Du har behövt sådana kunskaper för att kunna agera, och uppfattas av andra, som en kvalificerad yrkesutövare inom ditt yrkesområde. När du arbetar som yrkeslärare inom yrkesutbildningar inom skolväsendet behöver du av samma skäl ha sådan kunskap om den verksamhet du arbetar i. Det gäller att ha kunskaper om organisation och styrning men också förståelse för vad som utgör ramarna för uppdraget som yrkeslärare. Syftet med detta kapitel är att bidra med sådan kunskap.

Fältforskning - eller etnografi - är en forskningsansats där kärnan är deltagande observation. Fältforskning som metodansats lämpar sig väl vid studier av sociala och kulturella mönster i grupper, till exempel i klassrum, på skolgårdar eller i föreningsliv. När forskare är närvarande i den verksamhet som står i fokus kan de själva se och registrera de sociala handlingar som undersöks. Förutom egna observationer möjliggör deltagandet att flera olika slag av information kan insamlas, inte minst genom samtal och intervjuer med de människor som finns i verksamheten. Detta ger möjlighet till en djupgående förståelse av de beteenden och företeelser som studeras.

Medan föregående kapitel handlande om deltagarna och deras ambitioner om inkludering, så handlar detta kapitel om lärarna och deras ambitioner att stötta deltagarna på deras väg mot inkludering. I kapitlet undersöker vi närmare bestämt hur lärare i språkintroduktion talar om sitt arbete med nyanlända elever och hur detta tal skapar olika lärarpositioner. Det är framför allt två lärarpositioner, positionen som den engagerade beskyddaren och positionen som den motvillige spärrvakten, som vi kan urskilja. Analysen visar att lärarna som vi mött i vår studie positionerar sig som något mer än enbart lärare i relation till sina elever, de framträder också som engagerade och viktiga vuxna i elevernas liv. Ämnet ger upphov till en rad angelägna frågor relaterade till etiska och moraliska dilemman i lärararbetet, vilka rör den professionella rollen som lärare, och som ytterst handlar om hur lärarna vill vara som människor i relation till sina elever.

Att offentlig verksamhet granskas framstår säkert för många som rimligt, då dessa verksamheter bekostas av våra skattepengar. Olika granskande aktiviteter av offentlig verksamhet har dock sedan 1990-talet kommit att öka, vilket också gäller den svenska skolan. Denna utveckling tog framför allt fart under tidigt 1990-talet, då skolsystemet i Sverige decentraliserades och en målstyrning, där staten sätter målen och kommunerna ansvarar för genomförandet, infördes. Ökningen av granskningsaktiviteter i samhället och skolan har alltmer kommit att uppmärksammas och problematiseras i forskning. I detta kapitel ger vi exempel på hur styrning och granskning av den kommunala vuxenutbildningen (komvux) går till, samt diskuterar denna styrning och granskning ur ett kritiskt perspektiv.

This study analyses how teachers on a language introduction programme describe themselves as teachers, and how they position themselves in relation to newly arrived students and their schooling. We conducted a thematic analysis of interviews and observations with the teachers, using positioning theory. Our findings show that the teachers take four positions: compassionate helper, distancing oneself, reluctant gatekeeper and fostering for Swedishness. Teachers’ work is a balancing act between different dilemmas, positions and decisions, all of which have a significant impact on newly arrived students’ lives.

I kölvattnet av senaste årens migrationsrörelser har en rad olika initiativ tagits för att möjliggöra nyanländas etablering i det svenska samhället. En sådan insats har varit att på prov erbjuda gymnasieskolans språkintroduktionsprogram (SI) även på folkhögskola. Förhoppningen är att just denna utbildningsform är särskilt väl lämpad för nyanlända ungdomar. I denna forskningsrapport jämförs verksamheten inom SI såsom den bedrivs på två gymnasieskolor och två folkhögskolor. Analysen visar att folkhögskolans organisering av SI-verksamheten är mer flexibel och integrerad i övrig verksamhet, vilket också ger potential till en mer inkluderande undervisning.

Studien är del av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, som genom en longitudinell forskningsdesign söker svar på frågan om hur olika sammanhang för (unga) vuxnas språkliga lärande bidrar till deras sociala inkludering. Programmet är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning och Socialt arbete vid Linköpings universitet.

Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.

This article is based on a field study in two boy-dominated classes in a vocational programme in a Swedish upper secondary school. The focus of the article is the boys? perspective on their cheating activities during lessons and tests within academic subjects. Since the boys often regarded these subjects as boring and useless in relation to their future work as construction workers, their cheating is analysed as a matter of anti-school attitudes and a form of resistance to these subjects. Even if cheating is a violation of school norms, celebrated and seen as amusing by the boys, it was also an acknowledgement of the authority of the school; that is they recognised that the academic subjects could have importance for them in the future. Thus, a ?good? grade was assumed to improve their chances of getting a job later.

Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.