Departing from the theory of street-level bureaucracy, this article usesa qualitative approach to examine employment officers’ perceptions of workingin the Swedish introduction programme for newly arrived migrants. Theprogramme is managed by the Swedish Public Employment Service, and theaim of the study is to illuminate how street-level bureaucrats perceive theprerequisites of implementing integration policy within the introductionprogramme, and how they respond to these prerequisites. The study showsthat the interviewees perceive the working conditions as difficult, characterizedby a pronounced tension between organizational demands andmigrants’ needs. To manage this dilemma, the street-level bureaucratsapply several coping strategies, and we highlight two broad patterns ofpractice. Within the client-centred pattern, attempts were made to use discretionto assist the participants in accordance with their needs. Within theauthority-centred pattern, the street-level bureaucrats applied a formal andrule-oriented understanding of their assignment, concentrating their effortson maintaining the functionality of the introduction programme. The mostimportant implication of the study is that it reveals a mismatch between thepolitically formulated integration policy and the actual needs of the migrants,as perceived by the interviewees. The current integration policy is heavilyinfluenced by a workfare logic, causing the introduction programme to befocussed on providing support connected to labour-market matching.However the programme lacks adequate structures to support its participantsto handle e.g. practical, health-related and psychosocial issues that wouldindirectly facilitate labour-market participation. Thus, this study encouragespoliticians and policymakers to formulate a more holistic integration policy.

Kärnområdet för detta kapitel är relationen mellan forskning och praktik i socialt arbete. För att närma oss detta område presenterar vi i det här kapitlet ett exempel på hur en specifik ansats inom praktiknära forskning, Practice research, kan fungera som ett verktyg för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

It is possible to discern a new trend replacing New Public Management (NPM) in human service organisations. This trend comprises a discussion about evidence and governance with the goal of establishing a knowledge-based practice within Swedish social service. Efforts aimed at promoting an evidence-based practice have been an explicit part of Swedish social policy for more than 15 years. As a public venture aimed at changing local municipality social work practice, the initiative described in this article has few predecessors in terms of personnel, finance, or political support. The purpose of this article is twofold: first, to describe the intervention and its implementation, and second, to analyse the intervention and its implementation and some implications of them. The article uses translation and institutional theory. The overall aim is to analyse the intervention and its implementation from the perspectives of power and governance. The empirical data include documents, interviews, and a survey of professionals. Data were collected between 2009 and 2016.  This article shows that the intervention has been interpreted and reinterpreted during its implementation, and that the intervention has not yet created any radical change or knowledge development in social work practice. The article argues that evidence-based governance and other forms of governance constitute a successor of NPM, though far from a complete replacement. It is also obvious that actors such as researchers, professionals, and clients seem to have limited influence over future knowledge development within social services.

Denna rapport har sin grund i det samverkansavtal som finns mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Med detta avtal som utgångspunkt genomfördes en kunskaps och forskningsöversikt våren 2019som utvecklas och diskuteras i föreliggande rapport.1 Rapporten beskriver och diskuterar det som här benämns Norrköpings kommun och Linköpings universitets logiker kopplade till högre utbildning. Dessa logiker jämförs även med en grupp ungas utbildningsstrategier.

Statistik sammanställd av Norrköpings kommun (2018) visar att utbildningsnivån bland kommunens invånare är något lägre i Norrköping i förhållande till de kommuner man jämfört med samt till riket i stort. Enligt denna statistik är även övergångstalen från gymnasieskola till universitet och högskola lägre i Norrköpings kommun. Bland Norrköpings politiker och kommunstyrelse finns en uttalad stark ambition att höja dessa siffror och arbetet för att höja utbildningsnivån är ett prioriterat område inom flera av kommunens verksamheter (Vision 2035; Utbildningskontorets uppdragsplan 2019). Detta finns även med som en målsättning i det strategiska samverkansavtalet mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet. En ytterligare målsättning som finns formulerat i detta avtal är att antalet studenter på Campus Norrköping ska öka. I enlighet med avtalet ska de två aktörerna tillsammans arbeta för nå dessa mål. I den sammantagna bilden av kommunens logiker ryms idéer om livslångt lärande, jämlikhet och kompensatoriska insatser, vilka kopplas till en idé om bildning. Samtidigt uttrycks även logiker som refererar till att universitetsverksamheten är en möjliggörande kraft och grundläggande resurs som bidrar till kommunens välgång och utveckling.

Den sammantagna bilden av universitetets logiker å sin sida kan utifrån denna studies fokus tolkas som vilande på en marknadsföringslogik. Studentrekrytering till universitetet konstrueras (eller med ett mer vardagligt begrepp synliggöras) som synonymt med marknadsföring, och utbildningar beskrivs som varor som ska säljas. Marknadsföringslogiken förgrenas även i en slags ekonomisk logik, eftersom marknadsföringen grundar sig på – och måste förhålla sig till – de ekonomiska förutsättningarna.

Här framträder alltså en konflikt mellan kommunens och universitetets logiker, som kan exemplifieras med den nationellt, men även lokalt i Norrköpings kommun, rådande lärarbristen. Kommunen har ett stort behov av utbildade lärare och tycks ha vissa förväntningar på, eller åtminstone förhoppningar om, att Linköpings universitet kan fylla en viktig funktion i utbildandet av de lärare som kommunen behöver. Ett sätt att förstå detta är utifrån marknadsföringslogiken och dess konsekvenser: när studentrekryteringen sker baserat på en tanke om att ”sälja” mest och bäst, så är lärarutbildningarna inte de som anses vara ”häftigast” eller mest säljbara. Ett annat betydande resultat i studien, vilket diskuteras i kapitel 6, handlar om hur Norrköpings kommun resonerar utifrån den uttalade målsättningen om ett behov av att höja utbildningsnivån i kommunen. Tanken om att vara en ”bra” kommun knyts samman med tanken om att ha hög utbildningsnivå. Med andra ord är det föreställningarna om och bilderna av vad en bra kommun är som utgör grund för kommunens mål och visioner om höjd utbildningsnivå.

Idén om universitetsutbildning som ett ideal är centralt även i ungas sätt att förstå och prata om högre utbildning. Ungdomarnas logik refererar på ett tydligt sätt till ett framtidsperspektiv. Nästan samtliga informanter vill plugga vidare efter studenten, och det motiveras av en föreställning om att det innebär bättre framtidsutsikter. På så vis framträder ungdomarnas logik som att utbildning är synonymt med ett gott framtida liv. I speglingen mot universitetsutbildningens möjliggörande funktioner konstrueras också deras yrkesexamen som barnskötare som ett ”sämre alternativ” och barnskötarprofessionen betraktas som något de kan ägna sig åt tillfälligt, i väntan på att de ska få lust att börja plugga.

Vidare utgör samverkan och komplexiteter i samverkan också ett huvudresultat. Samverkan är en självklarhet och utgör en central och gemensam (mellan LiU och Norrköpings kommun) tydligt uttalad ambition. Dock menar vi att på flera punkter finns oklarhet och parternas samverkan i frågor om utbildning och bildning kan behöva definieras mer specifikt avseende tex. parterna uppdrag och mål. Dessa frågor är kopplade till kommunens utveckling avseende tex. sysselsättning och arbetsmarknadspolitik, välfärd samt forskningspolitik.

Med denna rapport vill vi uppmärksamma några avgränsade aspekter av en komplex helhet. Vi är medvetna om att de skillnaderna i logik mellan aktörerna som rapporten belyser bland annat handlar om universitets domäner och kommunens lokala ansvar, men vi menar att denna rapport kan bidra med kunskap om samverkan mellan två viktiga samhällsaktörer.

Denna rapport handlar om professionella som arbetar inom Arbetsförmedlingens (Afs) etableringsuppdrag. Etableringsreformen lagstadgades den 1 december 2010 i syfte att skapa en effektivare integrationsprocess för nyanlända flyktingar. I fokus i rapporten är de professionellas berättelser och reflektioner över sin arbetssituation och sitt uppdrag. Diskussionen behandlar även etableringsuppdraget på organisationsnivå – alltså hur vi kan förstå Af som en människobehandlande organisation inom statlig offentlig sektor och dess institutionella praktik. Genom redovisning av den här studien ges röst åt de professionella.

Rapportens kunskapsbidrag handlar om att vetenskapaliggöra och kontextualisera dessa berättelser. Detta görs i två steg med hjälp av teorier och begrepp från olika teoribildningar. Syftet med studien och denna rapport är därmed att:

• Ge en bild av de professionellas uppfattning om sitt arbete och sin arbetssituation inom etableringsuppdraget och att bidra med fördjupad förståelsen av detta professionella fält.
• Kontextualisera detta fält genom att diskutera organisationen inte bara som organisation utan även som en institutionell praktik och en människobehandlande organisation.

För att fånga de yrkesverksammas bild av etableringsuppdraget och i viss mån fånga ”etableringsuppdragets vardag ” har dels observationer vid tre Arbetsförmedlingar eller lokalkontor, intervjuer med chefer, individuellt eller i par då det funnits delat chefskap, dels gruppintervjuer av fokusgruppstyp använts i undersökningen. Totalt har ca 25 personer ingått i studien. Undersökningen kan beskrivas som en fallstudie.

Med hjälp av professionsteori diskuterar jag arbetsförmedlarnas profession. Via begrepp hämtade från denna teoribildning och en del mer sociologisk, psykologisk och socialpsykologisk teori analyseras hur de professionella hanterar sitt arbete. De anställdas upplevda situationer, såväl chefer som professionella, förstås med hjälp av begrepp som coping och handlingsutrymme. De anställda inom Afs etableringsuppdrag har fler olika professioner och yrken. De bildar ett professionellt fält snarare än en enskild profession. Informanternas berättelser visar en arbetssituation med stor ärendemängd, men som succesivt från 2011 fram till idag blivit bättre, -en situation som hanteras genom flera olika copingstrategier dvs. sätt att hantera sin arbetssituation. Copingteori används för att för att visa på kognitiva och beteendemässiga försök att hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser (Lazarus & Folkman 1984). De har begränsat handlingsutrymme och följer regler och riktlinjer i allt högre utsträckning.

Samtliga informanter har, direkt eller indirekt, kommit in på ämnet samverkan. De har alla understrukit vikten av samverkan. Det gäller såväl samverkan inom den egna organisationen som samverkan mellan Af och kommunen, försäkringskassan m.fl. och samverkan med arbetsgivare och branschorganisationer. Samverkan är självklart men kanske något att fundera vidare på och då i termer av vad mer exakt man avser och hur denna samverkan skall se ut.

Att arbeta inom Af är att arbeta inom en organisation som samtidigt är en institutionell praktik. Organisationen har stor betydelse för de professionella arbete. Därför och för att kunna sätta de anställdas berättelse i en kontext behövs särskilda begrepp och teorier. De som arbetar inom dessa organisationer förstås som gräsrotsbyråkrater, mellanchefer och professionella med olika titlar och kompetenser. Rapporten beskriver och diskuterar Af och etableringsuppdraget som exempel på New public management (NPM) och som en Människobehandlande organisation (MBO), med dess särskilda logik.

Studien visar att Arbetsförmedlingen och etableringsuppdraget med dess professionella fält är ett exempel på en verksamhet starkt påverkad av samhällsförändring (i detta fall migration) samt pågående akademisering och professionalisering av dess uppdrag. Detta menar jag är centrala delar och centralt för Arbetsförmedlingens fortsatta verksamhet. Arbetsförmedlingen är också ett exempel på att förändringar av strukturella och organisatoriska förutsättningar i offentlig sektor ställer högre krav på vetenskaplighet, mätbara värden och kunskap. Resultat och kvalitet blir värdeladdade mål som ska operationaliseras i kontakten med kunder.

Min upplevelse då jag mött och samtalat med några medarbetare inom etableringsuppdraget är medarbetare med mycket kunnande, god vilja och förståelse för verksamhetens utmaningar. Utmaningen handlar därför, menar jag, till stor del om organisationen. En viktig förutsättning är att förstå Afs verksamhet både som en organisation men också som en institutionell praktik och som en människobehandlande organisation med dess logik.

Svenska kommuner brottas med flera utmaningar kopplade till välfärdsområdet. På senare år har allt fler kommuner och regioner i Sverige valt att skapa sociala investeringar för att fördela välfärdsresurser och arbeta förebyggande. I artikeln konstateras att kunskapsläget avseende sociala investeringar är bristfälligt och dess användning oklar. Artikeln syftar därför till att öka förståelsen för sociala investeringar i en svensk kommunal kontext. Mer specifikt är syftet att beskriva och analysera sociala investeringar samt synliggöra viktiga aspekter av dess funktion. Detta sker via beskrivningar av tidigare studier och redovisade resultat samt utifrån ett fall (Norrköpings kommun och dess arbete med sociala investeringar). I artikeln synliggörs att sociala investeringar i den mer övergripande (internationella och  samhällsekonomiska) litteraturen handlar om att agera långsiktigt och att skapa system, likt sociala investeringsfonder, för att hantera utanförskapets pris, medan sociala investeringar i en svensk kommunal kontext snarare framställs som ett nytt resursfördelnings-, och utvecklingssystem för kommunala välfärdsresurser.

Den svenska välfärdsstaten har utsatts för såväl sociala påfrestningar som för systemkritik – på både statlig och kommunal nivå. Inom socialt arbete och inom den kommunala socialtjänsten talas i en del sammanhang om en verksamhet i kris. Över tid har dock staten, forskare och den lokala praktiken sökt studera och hitta lösningar för en förbättrad socialtjänst. Den senaste trenden i detta arbete handlar om statens försök att kunskapsutveckla socialtjänsten. I forskningspropositionen (2016/17:50) konstaterar nu regeringen att kunskapen behöver öka om hur arbetssätt, processer, styrning, driftsform och organisation kan främja en kunskapsbaserad och innovativ socialtjänst utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv.

Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.