Strävan efter en jämn könsfördelning i tillgången till samhällelig makt är en hörnsten i nordisk demokratiuppfattning och jämställdhetspolitik. Ett centralt verktyg i det jämställdhetspolitiska arbetet är kunskap om fördelningen av kvinnor och män på olika samhälleliga maktpositioner.

I "Kön och makt i Norden" kartlägger och analyserar en nordisk tvärvetenskaplig forskargrupp vad som hänt med representationen av kvinnor och män i politik och näringsliv i Norden under de senaste 15 åren.

Publikationen består av två delar. I del I kartlägger forskargruppen könsfördelningen i parlamentarisk politik och lokalpolitik och undersöker styrelserna och de högsta positionerna i börsnoterade och statliga företag i de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. I del II presenteras en nordisk jämförelse och fördjupande artiklar som diskuterar hur skillnaden mellan den parlamentariska politikens jämställdhetssuccé och näringslivets ojämna könsstruktur kan analyseras och tolkas.

Boken är en informationskälla för politiska beslutsfattare, forskare, studenter och andra som är intresserade av jämställdhet i politik och näringsliv.

Projektet "Kön och makt i Norden" har genomförts på uppdrag av de nordiska jämställdhetsministrarna och samfinansierats av Nordiska ministerrådet och NIKK - Nordiskt institut för kunskap om kön.

Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet. En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.

Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?

I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet.

En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.

Syftet med den här undersökningen har varit dels att kartlägga kvinnors och mäns tillgång till ledande positioner på olika samhällsområden, dels att diskutera hur det statistiska underlaget till fortsatta kartläggningar kan förbättras så att möjligheten till regelbunden uppföljning av utvecklingen underlättas.

De positioner som undersökts enligt direktiven är främst politik och förvaltning samt politiskt indirekt influerade positioner på andra områden. Till dessa har för jämförelses skull lagts även positioner som influeras av andra logiker, i synnerhet näringslivet men också kultur, medier och vetenskap. Höga positioner inom organisationslivet har också medtagits som en viktig del av civilsamhället, som historiskt varit en förutsättning för den svenska demokratins uppbyggnad och alltjämt – om än i minskande mån – utgör en kanal för olika intressen och grupper i samhället till maktens högsta positioner.

Där så varit möjligt har jämförelse skett med den tidigare kartläggning av den svenska makteliten från 2001, som letts av undertecknad utredare. Den tidigare undersökningen var dock i sin helhet baserad på teoretiska överväganden och omfattade inte lika breda kategorier som den vi nu har gjort.

Av tidsskäl har undersökningen i huvudsak koncentrerats till offentligt tillgängligt material med kompletteringar via telefon eller e-post där så befunnits nödvändigt. Någon egen enkätundersökning har inte kunnat genomföras. Däremot har relevanta redan gjorda undersökningar använts.

Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet. En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.

  Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet. En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.

Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?

I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet.

En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.

Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?

I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet.

En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.

Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?

I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet.

En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.