Detta är en förstudie baserad på sekundära data om förekomsten av fattiga pensionärer. Statliga utredningar, ansvariga myndigheter, fackliga och pensionärsorganisationer har behandlat frågan om pensionernas tillräcklighet i det nya pensionssystemet. De olika källorna kommer inte alltid fram till likartade slutsatser eftersom pension kan beräknas med olika inkomstslag och vid olika tidpunkter och fattigdom kan definieras på olika sätt. Strävan här är att tydliggöra tendenserna, att ge en helhetsbild och att ringa in ett potentiellt växande socialt problem. Gruppen pensionärer återfinns i alla delar av inkomstfördelningen. Det är de fattiga, blivande fattiga, som är i fokus här.

Förstudien inleder med beskrivning av det s.k. reformerade pensionssystemet som innebar ett byte från ett förmånsbaserat system med generösa villkor och tre typer av pensioner till ett avgiftsbaserat system enligt en livsinkomstprincip. De argument som framhölls när pensionsreformen presenterades redovisas. Likaså redovisas justeringar som genomförts, bl.a. införande av ett förlängt arbetsliv. Kritiken mot pensionssystemet som växt fram under det senaste decenniet går i huvudsak ut på att pensionens andel i förhållande till slutlönen har blivit mycket lägre än vad som utlovades. Trots ett långt arbetsliv räcker inte den allmänna inkomstpensionen till för många inkomsttagare, särskilt för kvinnor i låginkomstyrken. Många behöver garantipension som ett tillägg. Att arbeta fler år innan pensionering är inte heller ett alternativ för de med slitsamma yrken framhåller fackliga organisationer.

Förstudien redogör för vilka grupper som lämnar arbetslivet tidigt eller sent och vilka grupper som kommer att leva med magra ekonomiska resurser vid högre ålder. Det är en mycket liten andel svenska pensionärer som lever i absolut fattigdom tack vare den s.k. grundtryggheten garantipension och bostadstillägg medan andelen som lever i relativ fattigdom är drygt 15 procent. Det finns också ett stort pensionsgap mellan kvinnor och män, större än i andra skandinaviska länder. Förstudien redovisar mått som används för att fastställa hur mycket en person behöver för att klara sig vilka används som riktmärke för existensminimum eller skälig levnadsnivå.

Avslutningsvis diskuteras det nya pensionssystemet som en lösning för välfärdsstaten ur ekonomisk aspekt och en legitimitetsaspekt. För välfärdsstaten innebär övergången ekonomiska lättnader. Det nya pensionssystemet kan också analyseras som en övergång från jämlikhet i resultat till jämlikhet i möjligheter.

The key issue in this article is to identify and interpret how older LGBTQ adults use impression management strategies in social interaction with non-LGBTQ persons in everyday life situations. The collection of data consists of 15 semi-structured interviews with older LGBTQ adults (65+) in Sweden. A reconstructive methodology for analyzing the material were used and we focused mainly on the latent meaning in the interviewee’s communication. Our findings indicate that the interviewees employed specific impression management strategies. Some of the informants disclosed their LGBTQ identity while others instead tried to conceal this part of their identity, and this depended on individuals’ openness and/or visibility. We also noted differences in using a defensive or assertive impression management strategy and differences between the older LGBTQ adults. A thorough understanding of how older LGBTQ persons deal with being LGBTQ in social interaction with non-LGBTQ persons could be useful knowledge in a practice context. By illuminating the different initial positions of older LGBTQ adults as well as their different impression management strategies in every day social interaction we hope this will be practical knowledge also in different social service settings. This could facilitate the acceptance and the inclusion of older LGBTQ persons. The findings can hopefully be useful for social service personnel to help older LGBTQ adults feel secure about disclosing their LGBTQ identities.