Som forskare bakom Störningsfri stad-projekten är vi glada att få dela med oss av våra insikter och resultat i denna samling texter. I takt med att våra städer växer och förändras uppstår utmaningar kring tillgänglighet, transport och hållbarhet – frågor som ofta hamnar i skuggan av de stora byggprojekten. Med denna antologi vill vi belysa just dessa utmaningar och lyfta fram lösningar som kan bidra till en mer välfungerande och hållbar stadsutveckling, även under byggtid. Vi hoppas att denna bok ska inspirera, ge nya perspektiv och vara till nytta för dig som är intresserad av framtidens stadsplanering.

Projektet ELEVATE syftar till att möjliggöra en effektiv elektrifiering av byggtransporter genom att utveckla planeringsmetoder, datadelning och samverkan mellan aktörer på systemnivå. Byggtransporter står för 10–15 % av transportsektorns utsläpp i Sverige och utgör cirka hälften av de urbana godstransporterna. Trots att elektrifiering är tekniskt möjlig på grund av korta körsträckor och låga hastigheter, försvåras omställningen av låg digitalisering, brist på samordning, temporära byggmiljöer och otillräcklig planering för elinfrastruktur som stöttar byggverksamheten. Projektet adresserar dessa utmaningar genom att kartlägga aktörer, planeringslogiker och databehov, samt utveckla modeller för rutt- och laddplanering.

ELEVATE fokuserar på att skapa förståelse för bygglogistiksystemets komplexitet och identifiera vilka data som behöver delas, hur datadelning kan automatiseras och vilka planeringsverktyg som krävs. Projektet involverar ett brett konsortium av kommuner, byggföretag, transportörer, elnäts- och fordonsleverantörer samt forskare från Linköpings universitet. Målet är att skapa förutsättningar för ett större huvudprojekt och ett framtida EU-konsortium. Projektet bidrar till flera mål i Agenda 2030, inklusive hållbar industri, klimatåtgärder och hållbara städer, genom att minska utsläpp, trängsel och buller från byggtransporter.  

Det långsiktiga målet med ELEVATE är att hjälpa och påskynda övergången till elektrifierade byggtransporter i samhället.

The ELEVATE project aims to enable efficient electrification of construction transport by developing planning methods, data sharing, and stakeholder collaboration at a system level. Construction transport accounts for 10–15% of Sweden’s transport sector emissions and nearly half of urban freight. Although electrification is technically feasible due to short distances and low speeds, the transition is hindered by low digitalization, fragmented coordination, temporary construction environments, and insufficient planning for charging infrastructure. The project addresses these challenges by mapping stakeholders, planning logics, and data needs, and by developing models for route and charging optimization.

ELEVATE focuses on understanding the complexity of the construction logistics system, identifying necessary data flows, exploring automation of data sharing, and defining the planning tools required. The project involves a broad consortium of municipalities, construction firms, transport operators, energy and vehicle providers, and researchers from Linköping University. The goal is to lay the foundation for a larger main project and a future EU consortium. ELEVATE contributes to several UN Agenda 2030 goals, including sustainable industry, climate action, and sustainable cities, by reducing emissions, congestion, and noise from construction transport. 

The long-term goal of ELEVATE is to support and accelerate the transition to electrified construction transport in society.

Background

Climate changes are forcing a paradigm shift from cost-efficient transports to CO2-efficient transports. An important step to enable this paradigm shift is to reduce delivery time requirements for a large part of the deliveries, targeting delivery consolidation and more efficient routing (McKinnon, 2018). This study aims to enhance resource efficiency and reduce climate impact in urban last-mile deliveries. Addressing business-to-business deliveries, we will identify, and evaluate strategies to make last-mile distribution more sustainable. A key component of the study is the introduction of spatiotemporal delivery flexibility, i.e. flexibility in both delivery time and location, to reduce environmental impact in last mile deliveries. Trade-offs can be sought which improve the overall supply chain performance (Zijm and Klumpp, 2017) and strive for enhanced sustainability performance (McKinnon, 2018). Although published examples of ‘best practice’ advertise the benefits of logistics control, a systems perspective is lacking considering the performance of flexible spatiotemporal delivery schedules. 

 The inclusion of flexibility in delivery location and delivery times thus go hand in hand with logistic services, such as consolidation centra or booking systems, forming a bridge between vehicle and material data from suppliers and delivery destinations. In turn, these data can be converted into actionable measures, such as streamlining the transport trips in space and time, and ultimately better coordinate the different material and product. Crucial in achieving a resource-efficient last-mile delivery is that different stakeholders collaborate and share information to addresses various challenges (Sallnäs and Björklund, 2023). Last-mile logistics is a service production. In all service production it is important to understand how value by the service is created for different actors as well as to understand how the service is organized. The last-mile delivery supply chain includes several actors that have a sequential dependency in their physical flow of activities, but also a dependency on each others data and information to effectively organise the physical flow. To deliver what the final customer is expecting to a service level that make them return is important. 

The purpose is to analyse the change process in a B2B network focusing on the relationship between physical transport flexibility and information sharing and the actors power dependencies in implementing changes to accomplish spatiotemporal delivery flexibility. 

The implementation of resource-efficient last-mile deliveries in for example e-commerce has been through the use of parcel-boxes and different other innovative methods for handing over the package to the consumer (Halldórsson and Wehner, 2020). This however requires increased transport flexibility (Rogerson et al., 2025). Flexibility is the ability to change and have been studied within operations and transport research for several years through for example supply chain flexibility, manufacturing flexibility and transport flexibility and within these several flexibility dimensions have been identified such as volume, mix, method, time etc have been described. For example Rogerson et al. (2025) identifies that transport flexibility can be achieved through volume and temporal dimensions and translate them into different measures connected to transport planning, warehouse, terminal, transport operations and delivery. However, studies of the combination of spatial and temporal flexibility in B2B deliveries and how this is to be implemented within a network of actors are limited. Spatiotemoral flexibility have earlier been treated as a topic within energy scheduling and data management systems. 

Methodology:

The study is based on a single case study consisting of three actors in a network. The actors consist of a construction wholesaler, a transport provider and a data system provider. The study is based on individual interviews. joint workshops and observations with the three actors. The focus of the data collection has been to understand the dependencies between actors and the business and policy related impacts of the changes required to reach the spatiotemporal flexibility. An interview guide to capture the same information from all participating actors have been used. The workshops have been organized as future workshops, with the aim to formulate concrete solutions and action proposals. In terms of the analysis, a first step was to develop service blueprints. Service blueprints is a tool to provide an overview of the interdependencies between actors in service production. The service blue prints have been analysed with the focus of identifying how the changes to accomplish spatiotemporal flexibility in the last mile delivery to the final customer propagate through the service organisation flow between the actors of the studied network. This provides understanding of what activities that require change. These changes have thereafter been discussed with the actors to identify what are the possible pros and cons with these from their respective organisations point of view. Furthermore, the relationship between the actors and the necessary changes have been analysed through the lens of a power framework proposed by Hardy (1996). The framework categorises power into four dimensions: power of the system, power of meaning, power of processes and power of resources. Similar to the analysis of Sallnäs et al. (2022), this paper draws on these dimensions from an inter-organisational perspective, to understand how and why changes in spatiotemporal flexibility can be achieved. 

Analysis and results

The study contributes with detailed service blueprints including both physical and information related activities describing the delivery service of construction goods. 

The results show that spatiotemporal flexibility in delivery services emerges through interactions across the service network, rather than from isolated actors. Flexibility propagates unevenly, with specific activities, such as order consolidation, routing, and last-mile coordination, posing particular implementation challenges due to organisational and procedural constraints.

A central finding is the critical role of information flow in enabling flexibility. Achieving adaptive delivery planning requires timely and context-specific data sharing across actors. Current planning systems are insufficiently responsive, highlighting the need for new modules capable of processing dynamic and time-sensitive data.

Power relations strongly influence actors’ willingness and ability to adopt flexible practices. Furthermore, we identify how the different power dimensions affect the actors relationships and their willingness to do necessary changes among activities and data sharing. Notably, the power balance in the triadic relationship between wholesalers, transport providers, and data system suppliers - an underexplored configuration in logistics - has an impact on the possibilities for spatiotemporal delivery flexibility.

Post-adoption and continuance use of maritime digital platforms and inter-organizational information systems, such as Port Community Systems (PCS), is often overlooked in the literature. This study focuses on the benefits associated with using PCS to coordinate port calls, and the purpose is to identify and explain how different mechanisms influence the continuance use of PCS. A framework that combines Organizational Information Processing Theory, Technology Continuance Theory, and design science is applied to a longitudinal single case-study in Sweden. The data was collected using 21 interviews with port call actors, two observations and two archival documents. The findings revealed how organizational, regulatory, and labour-related mechanisms cause information quality deficiencies, undermining the satisfaction and continuance use of PCS. The study further proposes mechanisms to enhance the satisfaction and continuance use of PCS. These mechanisms are critical to achieve the economic and environmental benefits of PCS.

BÖRjA-projektet har haft som övergripande syfte att utveckla kunskap och lösningar som främjar cirkulära materialflöden och ökad resurshushållning inom bygg- och anläggningssektorn. Projektet har samlat 23 aktörer från hela värdekedjan, från rivning och byggande till återbruk, återvinning, digitalisering och policyutveckling och tagit sig an tre huvudsakliga case: nybyggnad, renovering och rivning. Projektet har även organiserats kring fem arbetspaket för att fånga systemperspektivet och integrera lösningar i både praktik och styrning. Tre av dem följer ett byggprojekts tidslinje: strategisk planering, genomförande och uppföljning av projekt, samt två mer övergripande: affärsmodellslabb och policylabb. En central utgångspunkt har varit att logistik är en av de största flaskhalsarna för att möjliggöra praktisk cirkularitet och därmed skala cirkulära lösningar. Genom analyser av materialflöden, tester av sortering, samt processkartläggning, har projektet visat att effektiv materialhantering, är avgörande för att minska onödigt spill och öka återbruksgraden. Specifika materialflöden såsom mineralull, plast, betong och textilmattor har studerats i detalj. Resultaten visar att materialens cirkularitetspotential påverkas av deras hantering, lagringsförhållanden, dokumentation och tillgång till digitala system för uppföljning. En viktig insikt är att återbruk och återvinning förutsätter tidig planering och samordning. Många av de problem som identifierats, t.ex. att material klassas som avfall, att returflöden blandas eller att spårbarheten förloras, uppstår när planering av materialflöden inte integreras i projektets tidiga faser. Här har rollen som "resursgeneral" lyfts fram som en möjlig ny funktion för att samordna inköp, användning och returflöden i ett projekt. Datadelning och digital spårbarhet är andra centrala områden där brister försvårar cirkulära flöden. Projektet har utvecklat och testat en processmodell för återbruk, genomfört intervjuer med aktörer om digitaliseringsbehov, och identifierat utvecklingsområden för systemstöd. Bättre informationsstruktur, gemensamma kravställningar och mer integrerade planeringsverktyg är nödvändiga för att möjliggöra spårbara och resurseffektiva flöden. Affärsmodellslabbet i projektet har visat att cirkulära affärsmodeller kräver samverkan, förtroende och gemensamma drivkrafter. Ingen aktör kan driva omställningen ensam, det behövs fokalföretag och nätverk som agerar sammanhållande. Samtidigt är det nödvändigt att dagens affärslogiker utvecklas, t.ex. så att det finns incitament för att välja återbrukat material och att osäkerhet i utbudet inte straffar entreprenörer ekonomiskt. Policylabbet pekar på behovet av tydligare styrmedel, både i form av ekonomiska incitament, krav vid upphandling och harmonisering av kommunala tolkningar av byggregler. Ett flertal policyförslag har formulerats varav följande prioriteras; En ansvarig för cirkulariteten finns i alla skeden i alla projekt, Samtliga kontrollplaner vid rivning över en viss kontraktsumma för entreprenaden ska följas upp, samt att allt material som transporteras ska ha ett digitalt produktpass där aktuell cirkularitetsgrad framgår. Sammanfattningsvis visar BÖRjA-projektet att övergången till cirkulära materialflöden inom byggsektorn kräver systemförändringar på flera nivåer: nya logistiklösningar, integrerad planering, digital infrastruktur, innovativa affärsmodeller och policyutveckling. Projektet har bidragit till att identifiera och testa lösningar som kan skala upp återbruk och effektivisera resurshantering med minskad klimatpåverkan som resultat.