This article investigates changes in the right to social assistance – a means-tested cash support programme, regulated by the Social Services Act – for irregularised migrants over a period of four decades, 1982–2022. The article makes the case that austerity policies have hollowed out the right to support, with significant repercussions for those with irregularised residency status. In doing so, it draws on a range of empirical data to shed light on the dynamics of legal change over time and across various settings, identifying both continuities and critical turning points. The latter include shifts in national or local migration policies, and novel intersections between migration law and social law, epitomised by court judgments that have redrawn the lines of inclusion and exclusion in the sphere of rights holders. The article also highlights continuous issues concerning inconsistencies in the legal sources made used of by courts, neglect of children’s interests and needs, and an application of requirements for participation in work-related activities that disadvantage migrants and citizens alike. Ultimately, the article offers insights into how social rights can be preserved in the context of increasingly restrictive migration and social policies.

Banishment concludes the keyword discussion by arguing that we can understand the exclusionary practices of welfare states as a politics of destitution, which ultimately leads to the banishment of unwanted individuals. It argues that banishment can be helpful as a conceptual lens through which to understand the purposeful strategies that render individuals deportable, whether citizens or non-citizens.

The first keyword, Welfare State, sets out to problematise the term itself. The welfare state is a national construct, a ‘national social state’ as Etienne Balibar calls it. Thus, transnational or global migration is often construed as a disruptive force, potentially destabilising the welfare state and the nation. This keyword entry critically examines common conceptions of what the welfare state should provide. It delineates some of the ways that migrants (and, more broadly foreign nationals who are not themselves necessarily migrants) are excluded or partially included, with a focus on contemporary EU social policies.

Detta arkiv innehåller en tematiserad sammanställning av forskningsdata som samlats in i intervjuer med personer som har egna erfarenheter av asylprocessen i Sverige, personer som har erfarenheter av asylkontexten genom sina yrken och personer ur civilsamhället som har engagerat sig på frivillig basis för att stödja människor i asylprocess. Materialet är hämtat från projektet Insamling av forskningsdata för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökte asyl i Sverige under perioden 2015-2017. Det är ett 1-årigt så kallat akutprojekt finansierat av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Akutprojekt av detta slag syftar till att samla in data och att sammanställa denna som underlag för senare vetenskaplig forskning.

Syftet med denna studie är att analysera asylbyråkratins tidssyn, tidsanvändning och tidsstyrning samt peka på konsekvenserna av detta för skyddssökande familjer och rätten till asyl:

• Hur används tid och vilka perspektiv på tid tonar fram i asylprövningen på Migrationsverket, den myndighet som genomför svensk asylpolitik?
• Hur fördelas makten över tiden, mellan myndigheter och domstolar som fattar beslut i asylärenden, å ena sidan, och de skyddssökande familjerna vars framtid står på spel, å den andra?
• Vilka rättigheter följer med tiden?
• Vilken betydelse får tiden som barnen och deras föräldrar fått vänta för utfallet i ärendena?
• Hur samspelar tidsanvändningen och dess konsekvenser med barns rättigheter, nu när FN:s barnkonvention blivit svensk lag?