Being able to work and communicate effectively in groups is a core pedagogical approach, particularly in psycholo-gy teaching, yet students and tutors rarely receive communication skills training. Existing training approaches areoften aimed only at tutors and are primarily based on theorized versions of conversation or role-play. What is lack-ing is training for tutors and students, based on real-life examples of group work in digital and face-to-face settings,and one that is accessible regardless of geographical location. This presentation will report on the development ofan evidence-based teaching resource that is designed to train students and tutors working in small group settings,using examples from real-life group interaction. The project uses the conversation analytic role-play method (CARM)and conversation analysis as a micro-analytical approach to social interaction to examine critical moments in groupinteraction. The data corpus consists of over 75 hours of problem-based learning tutorials, of which 25 hours wereconducted online, recorded in Sweden. Instances from this corpus will be analysed, focusing on critical momentssuch as how to discuss and argue effectively, how to evaluate group work, and how and when tutors should interve-ne at critical moments. The training resource will be composed of short packages featuring anonymised video clipsand training materials that can be adapted to suit the needs of different students and teachers. The presentation willreport on existing work to date and an early prototype of the training resource.

A crucial aspect of children’s language development is the language environment, and parental and home environment factors are particularly important during the early years. The overarching aim of this thesis was to investigate typically developed young children’s language development in relation to parental and family home language environment fac-tors. Specifically, language development was assessed in Swedish-learning children at 9 and 25 months of age. Different research perspectives and methods were used to gain a more nuanced understanding of the contributing factors to children’s language development. 

This thesis is based on four papers that each cover different fac-tors in the language environment. Papers I–III are based within developmental psychology and Paper IV is based within discursive psychology. Paper I investigated the relation between several language environment factors in the home and children’s language development at 9 months. The results showed that linguistic input and child vocalization were significantly and positively associated with language development. This was not the case for interaction or electronic sound. Paper II investigated parental mental state talk (MST) and its relation to children’s MST and general language development at 25 months. Parental MST was not significantly associated with either children’s MST nor their general language development. Paper III investigated the relation between parental mind-mindedness (MM) when children were 9 months old and child language development at 9 and 25 months old. Parental MM was not significantly associated with language development at either 9 or 25 months. Paper IV examined in detail how children used MST, specifically the word vill ‘want’ in parent-child interactions. The results showed that children’s use of the word vill ‘want’ accomplished several social actions, such as requesting, rejecting, and accounting for their own behavior.

The results suggest a complex interaction between language environment factors and language development that can be examined from different research perspectives. This thesis has been a first step for developmental psychology and discursive psychology to talk with each other and describe the contributions of each perspective to the phenomena of language development. How the relation between language environment and language development is researched depends on the theoretical approach and further research is needed in collaboration between approaches to gain as rich knowledge about child language as possible. 

En central aspekt för barns språkutveckling är språkmiljön, där i synnerhet faktorer relaterade till förälder och hemmet är viktiga under de tidiga åren. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka typiskt utvecklade barns språkutveckling i relation till språkmiljöfaktorer rörande förälder och hemmiljö. Mer specifikt så studerades språkutvecklingen hos barn, som växer upp i en svensktalande kontext, vid 9 och 25 månaders ålder. För att uppnå en mer nyanserad förståelse av barns språkutveckling användes olika perspektiv och metoder.  

Denna avhandling är baserad på fyra studier. Studie I–III är genomförda inom ramen för utvecklingspsykologi och Studie IV inom ramen för diskursiv psykologi. Studie I studerade relationen mellan olika faktorer i språkmiljön i hemmet och språkutveckling vid 9 månaders ålder. Resultaten visade att antal yttrade ord från föräldrar och barnets vokaliseringar var signifikant och positivt associerat med språkutveckling, medan föräldra-barn interaktion och elektroniskt ljud var icke-signifi-kant. Studie II undersökte associationen mellan föräldrars yttranden relaterade till mentala tillstånd och barns yttranden av detta slag samt barns generella språkutveckling vid 25 månaders ålder. Föräldrarnas yttranden relaterade till mentala tillstånd var inte signifikant associerat med varken barnens yttranden eller barnens generella språkutveckling. Studie III undersökte relationen mellan föräldrarnas ’mind-mindedness’ då barnen var 9 månader gamla och barnens språkutveckling vid 9 respektive 25 månaders ålder. Förälderns ’mind-mindedness’ var inte signifikant associerat med barnens språkutveckling vid varken 9 eller 25 månaders ålder. Studie IV studerade i detalj användningen av ord kopp-lade till mentala tillstånd hos 25 månader gamla barn. Mer specifikt studerades hur barn använde ordet vill i en lekstund mellan förälder och barn. Resultatet visade att barnens användande av ordet vill utförde flera sociala handlingar, däribland förfrågan, avvisning och att redogöra för det egna beteendet.   

Sammantaget pekar resultaten på att det är en komplex interaktion mellan språkmiljöfaktorer och språkutveckling som kan studeras från olika perspektiv. Denna avhandling har varit ett första steg för utvecklingspsykologi och diskursiv psykologi att prata med varandra och att beskriva bidraget från vardera perspektiv för förståelsen av språkutveckling. Hur relationen mellan språkmiljö och språkutveckling forskas på beror på den teoretiska grunden för forskningen. Framtida forskning behövs i samarbete mellan perspektiven för att nå en så rik kunskap om barns språk som möjligt.