For local governments, inter-municipal cooperation (IMC) has become an increasingly common solution to tackle fiscal constraints and demographic challenges. However, in many policy areas, it is still not clear whether IMC fulfills its promises of cost savings or increased service quality. This study aims to contribute new knowledge on the effects of IMC in one of these understudied policy areas - education - and does so by employing recent developments in difference-in-differences methods. The results show that being part of IMC significantly reduces expenditures on upper secondary education. However, there are indications that decreased costs come at a price, since joining a local federation also correlates with lower grades in the cooperating municipalities. Because of the potential drawback associated with local federations - lower grades - policymakers should be cautious of creating IMC in upper secondary education. More research is needed on the relationship between IMC and service quality in this area.

Den svenska kommunsektorn står inför tuffa utmaningar. Trots att den svenska befolkningen ökat med nästan två miljoner invånare sedan 1970-talets mitt har omkring hälften av kommunerna färre invånare idag jämfört med då. I början av 2023 hade knappt 50 kommuner färre än 8 000 invånare. Det var den minimigräns som 1961 års indelningssakkunniga ansåg vara nödvändig för bärkraftiga kommuner när kommunblocksreformen påbörjades 1962 (SOU 1961:9). Oberoende av invånarantal och skattebas har alla kommuner samma skyldigheter. De bär ansvar för och fördelar resurser kring flera av välfärdsstatens kärnområden, såsom förskola, grundskola, gymnasium, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Den ändrade demografi som en åldrande befolkning innebär sätter tveklöst mycket hård press på kommunerna och den svenska välfärden.