Ett sätt att sprida ut resandet i kollektivtrafiken under rusningstid är att införa utspridda skolstartstider. En svårighet med genomförande av åtgärder som sprider ut resandeefterfrågan är att många olika aktörer med olika ansvar och incitament berörs. Den här rapporten beskriver nyckelfaktorer för ett lyckat införande av utspridda skolstartstider med utgångspunkt i behovet att sprida ut resandet i kollektivtrafiken under rusningstid. Rapporten redovisar tidigare gjord forskning samt resultaten från en intervjustudie med aktörer som varit involverade i införandet av utspridda skolstartstider i Sverige. 

Materialet visar att en spridning av skolstarttider (och resandeefterfrågan) kan leda till minskade kostnader och en potentiell utveckling av kollektivtrafikmarknaden. Det finns således intressanta kostnads- och energibesparingspotentialer med denna åtgärd. Det finns även andra vinster såsom bättre sömn och hälsa för ungdomar. Samtidigt finns en rad negativa effekter och utmaningar som man måste vara medveten om. Dessa utmaningar är ofta kopplade till berörda elever, familjer och skolor. Det finns också utmaningar kopplade till själva införandeprocessen som måste beaktas och hanteras såsom incitament, målsättningar och kommunikation.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informations- och kunskapshöjande insatser som avser mobilitet som en tjänst. Mobilitet som tjänst har beskrivits som en lösning för att minska samhällets beroende av den privata bilen, i synnerhet i städerna.

Inom ramen för regeringsuppdraget har K2 ombetts att beskriva och analysera två scenarier för framtiden. Det ena scenariot beskriver en utveckling i linje med vad vi ser idag, enligt den trend som dominerat de senaste decennierna. Det andra scenariot beskriver en utveckling av mobilitet som tjänst där kollektivtrafiken knyts samman med andra delade mobilitetstjänster, samtidigt som det också görs andra förändringar för att främja delat resande. Detta scenario bygger på begreppet kollektiv mobilitet som utvecklades inom ramen för Rådslaget, ett initiativ från K2 som involverade ett 80-tal experter inom kollektivtrafik, andra delade mobilitetstjänster och stadsutveckling.

Syftet med rapporten är att beskriva en framtid där den kollektiva mobiliteten tar större plats och vad en sådan utveckling kan få för konsekvenser för samhällets utveckling.

Generally, the cost of public transport has increased. Previous research has identified peak hour traffic as the main cost driver, mostly because the travel demand increases the number of vehicles and drivers needed. The purpose of this study is to identify measures aiming to reduce travel with public transport during peak hours, conducted through a semi-systematic literature review. The measures found were fare price differentiation, rewards, information regarding vehicle crowding, staggered school hours, flexible working hours, and working remotely. No studies of soft measures (e.g., campaigns and travel advice) for transport demand management were found. The results indicate that commuters with flexible working hours might have limiting factors that affect their ability to change departure time, for example, activities in connection to work and family responsibilities.

Denna rapport tittar närmare på de förändringarna i resvanor som skett de senaste årtiondena, inklusive en kort historisk utblick, vilka har identifierats i transportlitteraturen. Rapporten undersöker även möjligheten till innovation kopplat till transportslag och till mobilitetstjänster med syfte att svara upp till befintliga och framtida resebehov.

Specifikt presenteras några möjliga svar till frågorna:

1. Vilka trender gällande resvanor har observerats hittills under 2000-talet och hur har covid-19-pandemin påverkat dessa trender?2

. Vilka faktorer påverkar och hur kan vi förklara olika resvanor?

3. Vilka är de nya och kommande transportalternativen och -tjänsterna som kan påverka hur vi reser?Att analysera de beteendeförändringar som sker är relevant för att tillgodose och anpassa sig till samhällets förändrade behov och för att uppnå ett hållbart framtida transportsystem.