Construction logistics can be described as the process of coordinating the movement of goods and information from their origin to the point of use within a construction context. In a circular economy (CE), retaining the value of materials across multiple use phases depends not only on the physical management of materials, but also on the availability and coordination of information regarding their production, use, and end-of-use (EoU) management.

Actors seeking to integrate circular materials into production or sales channels require information on available supply for planning, while those managing EoU materials require knowledge of potential demand to enable efficient reverse logistics. Information sharing is therefore essential for matching supply and demand and for planning circular material flows. From this perspective, logistics management plays a key role in enabling circularity at scale, particularly in the construction industry—the largest generator of waste in the European Union. In this context, construction logistics related to construction and demolition waste management (C&DWM) constitutes a critical lever for enabling circular material flows.

Focusing on C&DWM, this thesis investigates logistics-related activities, challenges, and enablers associated with the reutilization of construction materials and products in Swedish new-build and renovation projects. Through semi-structured interviews and case studies, the three studies included in this thesis examine how actors involved in construction logistics perceive circularity, how logistics activities support the reutilization of materials and products, and which challenges and enablers influence their implementation. The thesis addresses the following research questions:

RQ1:

How do actors involved in construction logistics perceive circularity, their role, and the challenges and enablers associated with increasing circular material flows?

RQ2:

What logistics activities can support operations for circular material flows?

Taken together, the findings indicate that enabling circular material flows depends on coordinating not only physical logistics activities, but also information, incentives, and actors across projects, markets, and system levels.

BÖRjA-projektet har haft som övergripande syfte att utveckla kunskap och lösningar som främjar cirkulära materialflöden och ökad resurshushållning inom bygg- och anläggningssektorn. Projektet har samlat 23 aktörer från hela värdekedjan, från rivning och byggande till återbruk, återvinning, digitalisering och policyutveckling och tagit sig an tre huvudsakliga case: nybyggnad, renovering och rivning. Projektet har även organiserats kring fem arbetspaket för att fånga systemperspektivet och integrera lösningar i både praktik och styrning. Tre av dem följer ett byggprojekts tidslinje: strategisk planering, genomförande och uppföljning av projekt, samt två mer övergripande: affärsmodellslabb och policylabb. En central utgångspunkt har varit att logistik är en av de största flaskhalsarna för att möjliggöra praktisk cirkularitet och därmed skala cirkulära lösningar. Genom analyser av materialflöden, tester av sortering, samt processkartläggning, har projektet visat att effektiv materialhantering, är avgörande för att minska onödigt spill och öka återbruksgraden. Specifika materialflöden såsom mineralull, plast, betong och textilmattor har studerats i detalj. Resultaten visar att materialens cirkularitetspotential påverkas av deras hantering, lagringsförhållanden, dokumentation och tillgång till digitala system för uppföljning. En viktig insikt är att återbruk och återvinning förutsätter tidig planering och samordning. Många av de problem som identifierats, t.ex. att material klassas som avfall, att returflöden blandas eller att spårbarheten förloras, uppstår när planering av materialflöden inte integreras i projektets tidiga faser. Här har rollen som "resursgeneral" lyfts fram som en möjlig ny funktion för att samordna inköp, användning och returflöden i ett projekt. Datadelning och digital spårbarhet är andra centrala områden där brister försvårar cirkulära flöden. Projektet har utvecklat och testat en processmodell för återbruk, genomfört intervjuer med aktörer om digitaliseringsbehov, och identifierat utvecklingsområden för systemstöd. Bättre informationsstruktur, gemensamma kravställningar och mer integrerade planeringsverktyg är nödvändiga för att möjliggöra spårbara och resurseffektiva flöden. Affärsmodellslabbet i projektet har visat att cirkulära affärsmodeller kräver samverkan, förtroende och gemensamma drivkrafter. Ingen aktör kan driva omställningen ensam, det behövs fokalföretag och nätverk som agerar sammanhållande. Samtidigt är det nödvändigt att dagens affärslogiker utvecklas, t.ex. så att det finns incitament för att välja återbrukat material och att osäkerhet i utbudet inte straffar entreprenörer ekonomiskt. Policylabbet pekar på behovet av tydligare styrmedel, både i form av ekonomiska incitament, krav vid upphandling och harmonisering av kommunala tolkningar av byggregler. Ett flertal policyförslag har formulerats varav följande prioriteras; En ansvarig för cirkulariteten finns i alla skeden i alla projekt, Samtliga kontrollplaner vid rivning över en viss kontraktsumma för entreprenaden ska följas upp, samt att allt material som transporteras ska ha ett digitalt produktpass där aktuell cirkularitetsgrad framgår. Sammanfattningsvis visar BÖRjA-projektet att övergången till cirkulära materialflöden inom byggsektorn kräver systemförändringar på flera nivåer: nya logistiklösningar, integrerad planering, digital infrastruktur, innovativa affärsmodeller och policyutveckling. Projektet har bidragit till att identifiera och testa lösningar som kan skala upp återbruk och effektivisera resurshantering med minskad klimatpåverkan som resultat.  

The construction industry is the largest contributor of waste in the EU, and research shows that a high sorting rate does not automatically entail a high recycling rate. The purpose of this study is, through a multiple case study, to provide better understanding of the waste flows and the prerequisites on the logistical operations within new build construction projects, considering the variation over time (construction phases). Waste data from five projects were analyzed. Results show that amount and mix of waste varieties vary considerably during a project, which has to be effectively managed by the waste logistics system.