Lärares professionella utveckling är nära förknippad med hur undervisningens innehåll och form bearbetas i interaktion, där språk, dialog och reflektion spelar en central roll. Avhandlingen bidrar med att empiriskt undersöka hur didaktiska verktyg kan stödja och stimulera lärares professionella utveckling, med särskilt fokus på språket i naturvetenskaplig undervisning i årskurs 6. Avhandlingen bygger på två empiriska studier, presenterade i fyra artiklar, baserade på lärares dialog med kollegor och elever när de använder didaktiska verktyg i både planering och genomförande av undervisning. Syftet med avhandlingen är således att studera hur användandet av didaktiska verktyg och metoder påverkar lärares professionella utveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Resultaten från de två studierna indikerar professionell utveckling hos lärarna. I den första studien sker det genom dialog, då kollegor planerar, genomför och analyserar undervisningen enligt en strukturerad metod som kombinerar CoRe och Learning Study. Strukturen på CoRe och Learning Study stimulerar till lärares reflektion och bidrar till att dialogen får ett ämnesdidaktiskt innehåll med fokus på elevers lärande. Andra studien lyfter fram värmekamerans betydelse för språket i undervisningen. Värmekamerans visualiseringar stödjer dialogen mellan lärare och elev, där fokus är på värme och värmeledningsprocesserna och där lärares öppna frågor samt användning av vardagsspråk och verb kopplade till visualiseringarna stimulerar elevers lärande om värme och värmeledning.

Studierna visar på dialogens och språkets betydelse för att stimulera lärares professionella utveckling. Den språkliga förändringen stimuleras av användandet av de didaktiska verktygen. Det som denna avhandling tillför är de didaktiska verktygens betydelse för det kollegiala samtalet och lärandet, samtidigt som fokus är på den praktiska undervisningen och elevens lärande.

Teachers’ professional development is closely linked to how the content and design of teaching are shaped through interaction, where language, dialogue, and reflection are central. This dissertation empirically investigates how didactic tools can support and stimulate such development, with a particular focus on language in Grade 6 science education.

The dissertation is based on two empirical studies presented in four articles. These studies examine teachers’ dialogue with colleagues and pupils when using didactic tools and methods in both planning and implementing teaching. The aim of the dissertation is to explore how these tools influence teachers’ professional development in science education.

The results in the two studies indicate that teachers underwent professional development. In the first study, development occurs through dialogue colleagues as they plan, implement, and analyse teaching using a structured method combining CoRe and Learning Study. The use of CoRe and Learning Study stimulate teachers’ reflection, where the dialogue takes a subject-didactics perspective with a focus on pupils learning. The second study highlights the role of a thermal camera for the classroom dialogue. Its visualisations support dialogue between teacher and pupil, focusing on processes. Teachers’ use of open-ended questions, everyday language, and verbs linked to the visualisations promotes pupils’ understanding of heat and heat transfer.

A comparison of the data further indicates the importance of dialogue and language in fostering teachers’ professional development. This linguistic change is stimulated by the use of didactic tools. The contribution of this dissertation lies in demonstrating the importance of didactic tools for collegial dialogue and learning, while maintaining a focus on classroom practice and pupil learning.

Syftet med studien är att klargöra hur lärares professionella utveckling stimuleras då de planerar och genomför en Learning Study (LS) kombinerad med verktyget Content Representation (CoRe). Data består av sex erfarna lärares inspelade diskus-sioner under åtta träffar då de planerar och analyserar en LS bestående av två lektioner i årkurs 6 inom kemi, samt tre CoRe som lärarna skriver. I början av studien talar lärarna mest om undervisning som att fakta ska förmedlas till eleverna. När de sedan planerar första lektionen övergår deras diskussioner till hur de kan stimulera eleverna till diskussion och reflektion. Lärarna planerar både lektion 1 och 2 utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, men lektion 1 genomförs inte i enlighet med vad de planerat. Det är först i lektion 2 som läraren behåller fokus på lärandeobjektet och dess kritiska aspekter. Resultatet av studien visar även att en Learning Study kombinerad med CoRe stimulerar lärares professionella utveckling och ämnesdidaktiska kompetens i form av lärande nätverk enligt Clarkes och Hollingsworths (2002) modell ”interconnected model of professional growth.”

The aim of this study is to explore science teachers’ professional development when they perform a Learning Study (LS), using the tool Content Representations (CoRe). The empirical data consists of six experienced teachers’ audio recorded discussions during eight meetings when they plan and analyse two lectures in chemistry for year 6 (age 12–13 years), and three written CoRe. In the beginning of the study, the teachers talk about teaching and learning mainly as transformation of facts. However, when they plan the first lecture, they discuss how to stimulate students’ discussions and reflections. The teachers planned both lectures according to variation theory. However, only the second lecture is also implemented according to their plan, with a focus on the object of learning. The results show that the com-bination of CoRe and LS stimulate also experienced teachers’ professional development, through growth networks according to the model "interconnected model of professional growth" (Clarke and Hollingsworth, 2002).

The aim of the present study was to explore teachers’ professional development when using the tool Content Representations (CoRe) to plan a learning study in chemistry, which they also implemented and analysed. The work of six experienced science teachers, all teaching at the 6th to 9th year (age 13 to 16 years), was followed at eight group meetings during one year. The teachers’ discussions during the group meetings were audio and/or video recorded. Recordings were transcribed and a thematic analysis was performed. The results show that two main approaches to teaching emerged in the teachers’ discussions, a pragmatic and a reflective approach, respectively. During the investigation period, the focus of the teachers’ discussions changed, from a predominantly pragmatic approach to a predominantly reflective approach. The results indicate that the work with CoRe and learning study stimulated the teachers to express and discuss their knowledge, beliefs and attitudes towards teaching, i.e. promoted their professional development.