I alla tider har människor drömt om att leva ett gott liv. Men vad som är ett gott liv har minst sagt varierat under olika epoker och varierar fortfarande i olika kulturer. Ett asketiskt liv i en ökengrotta framstår knappast som ett gott liv för en modern västerländsk människa. Men för en djupt troende kristen några hundra år efter Jesu födelse, eller för en stridande muslim i dagens Afganistan framstår det kanske som något gott. Vad som är gott och vad som är ont i livet kan därför både diskuteras och analyseras. I denna bok behandlas Det goda livet av forskare, lärare och doktorander knutna till forskarskolan Civitas vid Linköpings universitet. Civitas bygger på ett samarbete mellan filosofer, historiker och sociologer och därför finns här många olika infallsvinklar till temat, både vad gäller historisk förankring, skarpa analyser och samtida samhällsfrågor. Boken spänner från Aristoteles uppfattning om det goda livet, över olika goda (och onda) liv från medeltiden och framåt till den moderna förortens roll i och alkoholens betydelse för ett ont eller ett gott liv för människor.

Klas Åmark brukar säga att någon festskrift till sin 50- eller 60-årsdag "Det vill jag absolut inte ha".

Så sade han ända tills att vi gav honom ett anbud som han inte kunde säga nej till. Det är ju självklare inget kul att fä en bok där bara andra skriver, så. vårt erbjudande var att han skulle fä skriva själv. Om dec nn var detta som låg bakom omsvängningen eller att den planerade boken skulle handla om make - ett ämne som Klas ofta har diskuterat - det vet vi inte. Därför kunde vi på hans 50 årsdag den 20 maj 1994 presentera en preliminär innehållsförteckning till den kommande boken.

När vi inbjöd några av Klas forskarkollegor samt nuvarande och tidigare elever inom forskningsfältet historisk a rbetslivsforskning att delta i projektet framhöll vi att uppgiften var att a nalysera makt. Klas har sedan fätt tillfälle att reflektera över dessa texter. Han kommer till tals i bokens avslutande kapitel. Flera av författarna förhåller sig till Klas' syn på makt. Några är kritiska, andra försöker bygga vidare på hans sätt att se på makt.

Den ryske licceraturvetaren Mikhail Bachtin, som bland annat skrev om Rabelais och skrattets historia, menade att varje diskurs besdlr av en mångfald röster som tillsammans bildar en polyfon kör. I denna bok framträder olika forskare med sina röster. Den kör som presenteras här är inte unison. Den ständ igt pågående diskussionen medför att den historiska diskursen om maktbegreppet är föränderlig.

Trots 1970-talets vänstervåg och intresset för arbetarklassens förändringar och arbetarkulturen, så har den svenska, historiska arbetarkulturforskningen varit mycket blygsam under de senaste åren har några historiker börjat nosa på ett område, som tidigare överlämnats åt etnologer. Det är påverkan från internationell historisk-antropologisk forskning som ger resultat. Nästan samtidigt publiceras nu två böcker om dels den bråkiga gesällkulturen under den första hälften av 1800-talet, dels den skötsamma arbetarkulturen ett hundra år senare.

Under senare år har det blivit modernt att samla in "muntlig historia". "Oral history" kallas en internationell forskningsrörelse, som samlar in muntligt källmaterial för att studera frågor, som historiker sällan undersökt tidigare. I den här artikeln ska jag först kortfattat beskriva ett projekt i Norrköping som samlar in "muntlig historira" i dep lokalhistoriskt inriktade skolundervisningen.