In this article, we examine how the situation for contemporary poor EU migrants is framed by social work professionals involved in initiatives funded by the Fund for European Aid to the Most Deprived in Sweden. Through 16 semi-structured interviews with these professionals, the research questions guiding the analysis concern how they describe and frame the needs of poor EU citizens living in precarious conditions, emphasizing work as a social right as well as how they navigate the EU policy guiding their work. The analysis is informed by frame analysis as analytical approach, with a focus on identifying diagnostic and prognostic framing. The findings presented highlight the professionals’ strategies in stretching EU policy frameworks to support the category of poor EU citizens in Sweden. The results point to how professionals make use of their discretion to meet the livelihood needs of poor people by claiming their right to work.

The chapter starts by revisiting visionary Swedish political reforms of the 1970s phrasing social, cultural, and political rights of migrants and ethnic minorities in terms of citizenship on equal terms, and it discusses discrepancies between vision and political practice. This pertains to an incremental erosion of the Swedish welfare state, connected with the dominance of commodifying neoliberal politics. The authors bring out how this development has progressed through several stages of critical cognizance and reform; yet, in consequence, come to frame increasing austerity of migration, social and labour market policies, incremental social inequality, accompanied by securitisation and racialised stigmatisation of migrants and post-migrants. The conflucing part of the chapter explores how this transformation of the so-called “Swedish model” of an inclusive welfare state , has, in turn, provoked the rise of protest movements focusing issues of social justice . These movements, initiated by a post-migrant generation in Sweden’s disadvantaged suburban neighbourhoods, have branched both translocally and internationally. It is a development that has become a shared experience across the European Union . It has its roots in systematic discrimination and stigmatisation of migrants and racialised others, reflected, as indicated, in an inflamed debate on multiculturalism across Europe. But it provides, as well, arguments for how multiculturalism could be “decolonised” as a resource for transversal conviviality.

I detta kapitel riktar vi intresset mot deltagarnas sociala rörlighet. Mer specifikt vill vi identifiera de huvudsakliga sociala rörlighetsbanor som framträder i det totala antalet intervjuer som genomfördes vid ett första tillfälle, när de var nyanlända i landet, och därefter vid ytterligare ett tillfälle, ett par år senare. Fem sådana banor identifierades: rörlighet ut ur landet, stoppad rörlighet, rörlighet mot arbetsmarknaden, rörlighet på väg mot "drömyrket" och rörlighet på god väg mot att realisera "drömyrket". Resultatet kommer att ligga till grund för de olika fördjupningar som presenteras i bokens kommande kapitel.

Det här kapitlet handlar om hur idrott kommit att ses och användas som ett verktyg för brottsprevention. Vi riktar blicken mot tre teman som återkommer i både forskning om brottsprevention och i organisering av insatser med ambitioner om brottsprevention: avledning, fostran och kontroll. Mer specifikt undersöker vi hur dessa teman vägleder preventionsarbete i idrottsaktiviteter för unga. Kapitlet bygger på en genomgång av forskning om idrottsbaserade insatser och en analys av en specifik sådan verksamhet: Midnattsfotbollen.

I det här kapitlet belyser vi föräldraskapets betydelse för hur människor som invandrat till Sverige upplever sin tillvaro i det nya landet och hur de ser på framtiden. Mer specifikt diskuteras hur social rörlighet, det vill säga individers rörelser i samhället såväl socialt som rumsligt, formas i relationer mellan föräldrar och barn. Barnens mående och möjligheter till utveckling och ett bättre liv har avgörande betydelse för föräldrarnas tankar om och vägval inför framtiden. Barnen utgör både en förankring i det nya landet och en livlina när livet är tufft. I kapitlet belyser vi därtill hur asylprocessen skär genom familjelivet, där en osäker tillvaro får påtagliga konsekvenser för hela familjen.

Detta kapitel handlar om unga migranters vuxenblivande, en process kantad av möjligheter och utmaningar. Kapitlet diskuterar studie- och yrkesval bland elever på språkintroduktionsprogrammet med fokus på vilka val som framstår som möjliga inför framtiden. Specifikt riktas ljuset mot hur dessa val förändras över tid och påverkar, och i vissa fall villkorar, elevers planer och drömmar om studier och yrkesliv. Den så kallade gymnasielagen utgör en viktig del i deltagarnas berättelser och träder fram som en illustration av hur hastigt införda förändringar på det migrationspolitiska området fått en avgörande betydelse i nyanländas liv.