När vi nu summerar 2025 kan vi konstatera att året har varit både innehållsrikt och symboliskt viktigt för Linköpings universitet. Vi har firat vårt 50-årsjubileum – ett tillfälle att stanna upp, och samtidigt formulera vår roll i framtidens kunskapssamhälle. Jubileumsåret har präglats av stolthet över det universitet vi har byggt tillsammans, men också av en stark övertygelse om att våra mest betydelsefulla bidrag ligger framför oss.

Sedan starten har LiU kännetecknats av mod att tänka nytt, bryta traditionella ämnesgränser och arbeta tvärvetenskapligt, nära samhälle och näringsliv. Den andan är fortsatt tydlig och har under jubileumsåret kommit till uttryck i möten mellan studenter, medarbetare, alumner och de aktörer som vi formar framtiden tillsammans med.

Även verksamhetsmässigt har 2025 varit ett av LiU:s starkaste år. Våra utbildningar fortsätter att attrahera nya studenter och vara relevanta för arbetsmarknaden och samhällets behov. För sjätte året i rad ökar studentantalet, 2025 hade vi fler än 47 500 studenter och forskarstuderande. Identiteten som ett campus- och programuniversitet är stark och våra studenter ligger i topp när det gäller att fort få arbete efter studierna. Utvecklingen av generativ AI påverkar högre utbildning och LiU AI-säkrar därför all utbildning. En kraftsamling för att höja lärares AI-litteracitet samt utveckla kursinnehåll och examinationsformer. Allt för att rusta våra studenter för framtidens arbetsmarknad där källkritik, analytisk förmåga och ansvarsfull användning av AI kommer att krävas oavsett profession.

Våra forskare fortsätter att bidra med resultat som håller hög internationell kvalitet. Våra forskningsmiljöer utvecklas i nära samverkan med både akademiska partners och aktörer inom industri och offentlig sektor. Detta skapar förutsättningar för forskning som inte bara bidrar till vetenskaplig utveckling utan också till samhällsnytta. Under året har universitetet genomfört en omfattande forskningsutvärdering, LiRE25. Utvärderingen bekräftar den position som LiU har i den internationella forskningsfronten inom flera strategiskt viktiga områden, samtidigt som den ger ett värdefullt underlag för fortsatt kvalitetsutveckling och prioriteringar.

Under året har universitetet beslutat om en färdplan för att stärka vår position i Europa. Ambitionen är tydlig – genom att konsekvent sträva efter excellens i utbildning, forskning och samverkan ska LiU vara ett ledande europeiskt universitet år 2030. Därför har vi etablerat ett Brysselkontor för att stärka närvaron i det europeiska samarbetet, bidra till strategisk omvärldsbevakning och skapa bättre förutsättningar för LiU:s deltagande i europeiska forsknings- och utbildningssamarbeten.

Med det sagt verkar vi i en tid av geopolitisk osäkerhet, ökade handelspolitiska spänningar och en tilltagande deglobalisering som påverkar akademin i allra högsta grad. Akademisk frihet och lärosätens autonomi utmanas i flera delar av världen. Då blir det europeiska samarbetet centralt för att värna öppet kunskapssökande, internationellt samarbete och långsiktiga forskningssamarbeten. Genom våra europeiska partnerskap och allianser bidrar LiU aktivt till att stärka Europas kunskaps- och innovationskraft.

En avgörande framgångsfaktor för LiU är våra medarbetare och studenter. Det engagemang, den kompetens och den kreativitet som präglar verksamheten är avgörande för våra resultat och vår utveckling. Under jubileumsåret har detta blivit särskilt tydligt genom det stora deltagande och den stolthet som visats i olika aktiviteter och initiativ.

När vi nu blickar framåt är vår ambition tydlig. LiU ska fortsätta att vara ett universitet som kombinerar vetenskaplig excellens med samhällsrelevans, som utvecklar utbildningar och forskning i nära dialog med omvärlden och som aktivt bidrar till att möta de stora samhällsutmaningarna. Vår historia visar att förnyelse är en del av vår identitet – och den kommer att vara avgörande också under de kommande åren.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare, studenter, samarbetspartners och finansiärer som bidragit till universitetets framgångar. Tillsammans skapar vi förutsättningarna för fortsatt utveckling och för att Linköpings universitet även i framtiden ska vara en stark kraft för kunskap, innovation och samhällsutveckling.

Jan-Ingvar Jönsson, rektor Karin Axelsson, prorektor

När vi nu lägger ytterligare ett år till handlingarna och gör en tillbakablick kan vi med stolthet konstatera att år 2024 kanske har varit universitetets genom tiderna mest framgångsrika år. Ett spännande och händelserikt år där Linköpings universitet i många sammanhang har visat på styrka, nytänkande och attraktivitet i både utbildning och forskning.

Att våra utbildningar är attraktiva och rustar studenter inför framtiden har högsta prioritet. För femte året i rad ökar studentantalet, 2024 hade vi fler än 45 700 studenter och forskarstuderande, vilket är rekord! Ett trendbrott är att det för första gången är fler som läser på distans än på något av våra campus. Det är i linje med vår strategi att stärka och utveckla utbildning inom det livslånga lärandet. Samtidigt är campusförlagda professionsprogram fortfarande ett starkt kännetecken för LiU. För första gången sedan 2015 når LiU takbeloppet, vilket innebär att vi uppfyller vårt utbildningsåtagande.

Vårt deltagande i universitetsalliansen ECIU ökar. Under året har LiU stått värd för styrelsemöte, ledarskapsprogram och ett studentdrivet creathon. Genom att lärare och studenter engagerar sig i ECIU:s kurser och samarbeten är LiU med och påverkar utvecklingen av Europas framtida utbildningar.

Våra forskare var under fjolåret återigen framgångsrika att erhålla externa forskningsmedel. Nästan 840 miljoner kronor landade på Linköpings universitet i beviljade forskningsansökningar, den högsta summan någonsin och är ytterligare ett bevis på den världsledande forskning som finns inom flera discipliner på LiU. Dessutom beviljades den svenska ansökan som LiU låg bakom för en av sju s.k. AI-fabriker i Europa för kommande fem år. Lägg därtill det nationella värdskap som finns sedan 2024 på LiU i och med starten av NAISS, den nya nationella organisationen för superdatorer och storskaliga beräkningar, och den kompletterande satsningen på EuroHPC, också den med LiU som värd, för en utökad europeisk beräkningsresurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa. LiU har nått en ställning och fått en fantastisk möjlighet att bidra till framtidens forskning i hela Europa. Med superdatorerna på plats är det dags att ta nästa steg och utveckla samarbetet mellan lärosätena men också tillgodose att alla vetenskapliga områden ser de möjligheter som finns att bedriva forskning som inte tidigare har varit möjligt. Och att göra detta i en kultur där vi delar kunskap öppet med varandra över gränserna.

Privata donationer fortsätter att vara ett betydelsefullt stöd till nydanande forskning och förblir så även i framtiden när statens resurser är begränsade. LiU var ett av det första i Sverige att förstå hur fundraising för både forskning och utbildning kan göra skillnad. Att det lönar sig att upprätthålla goda kontakter med våra alumner är föregående år ett bevis på. Flera nya donationer kom in till universitetet och LiU passerade en miljard kronor i privata donationer. Det är imponerande och hade inte varit möjligt utan det professionella arbete som LiU donation utför men är självklart också ett bevis på att våra forskare bedriver forskning som är angelägen för både människor och samhälle.

Att LiU äntligen når takbeloppet innebär inte att vi kan slå oss till ro. Framtidens attraktiva utbildningar är viktigare än någonsin att finna när digitalisering och AI kommer med full kraft. Vårt Europasamarbete måste stärkas ytterligare särskilt i en värld där akademin och den fria forskningen nu också hotas i länder som USA. LiU är ständigt under förändring och så ska det vara men vi kanske har nått en punkt av viss växtvärk. Vi måste hitta smartare och mer flexibla lösningar, inte minst när det gäller hur vi ska nyttja våra lokaler mer effektivt i en tid av ökade hyreskostnader samtidigt som våra studenter av förståeliga orsaker önskar mer lokaler. Framtiden kräver med andra ord fortsatta satsningar och prioriteringar. Vårt visionsarbete för framtiden är inte på långa vägar färdigt utan ska vara en ständigt pågående process. Vår förflyttningsresa måste hållas levande och vara transparent. Allas insatser är viktiga för vår fortsatta framgång. I det ingår också att låta våra studenter vara en vital del av universitetets fortsatta utveckling.

Med det sagt vill vi be att få tacka alla som gjort det gångna året så framgångsrikt och understryka hur imponerade och stolta vi är över alla förträffliga prestationer. Det bådar gott inför framtiden: 2025 har vi all anledning att fira när universitetet fyller 50 år.

Jan-Ingvar Jönsson, rektor

Karin Axelsson, prorektor

När Linköpings universitet gör bokslut för år 2023 finns det anledning att vara stolt över vad vårt univer­sitet levererar på alla fronter. Vi lever i en tid av stora förändringar och i ett osäkert världspolitiskt läge med kännbara ekonomiska konsekvenser. Då är det sär­skilt viktigt med en akademi som bidrar med ny kun­skap och stärker människors bildning och kunnande. Vi ska ha tillit till att vi klarar dessa utmaningar, men det är ett långsiktigt arbete som involverar hela LiU, såväl studenter som medarbetare. 

Den akademiska högtiden i maj var speciell när vi för första gången fick möjlighet att hedra jubeldokto­rerna som promoverades 50 år tidigare. Vi ska känna oss ödmjuka inför all kunskap, kompetens, erfarenhet och de nätverk som de förfogar över. De var pionjärer när det begav sig och startade flera av våra utbild­ningsprogram som hela tiden har haft som mål att göra studenterna väl rustade inför arbetslivet och få de bästa förutsättningarna att verka i en föränderlig och utmanande värld. 

Året som gick har med tydlighet visat att vi är ett attraktivt universitet. LiU hade fler än 41 000 studen­ter och forskarstuderande under 2023, det högsta an­talet någonsin! Samtidigt var våra studenter återigen bäst på att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden, ytterligare ett bevis på att våra utbildningar håller hög kvalitet och uppskattas av många. 

LiU:s strategiska plan med visionen ”med mod att tänka fritt och göra nytt” lägger grunden för det förändringsarbete som började ta form under 2023. Strategin har ett tydligt fokus på att vi ska vara ett universitet utan gränser, som tar kunskap och forskningsfronten framåt, och att vi tar ansvar för att överbrygga skiljelinjer och riva murar. Internationella samarbeten av olika slag är en viktig prioritering och under året har flera av våra forskare varit framgångs­rika med att erhålla bidrag från Europeiska forsk­ningsrådet och medel från ramprogrammet Horisont Europa. 

Privata donationer är ett betydelsefullt stöd till nydanande forskning och kommer i framtiden att vara ännu viktigare då statens resurser är begränsade. Att upprätthålla goda kontakter med våra alumner är därför en viktig del i vår samverkan för ett ökat kun­skapsutbyte mellan akademi och omvärld. Många, varav flera stora, donationer kom in under året, bland annat för att främja tvärvetenskap. 

Förutom det fortsatt stora förtroende från externa fi­nansiärer har LiU haft många andra stora forsknings­framgångar under året. Fem forskningsprojekt fanns med på 100-listan från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien som fokuserar på att säkerställa att nya innovationer inte hotar utan möjliggör bättre hushåll­ning och fördelning av jordens begränsade resurser. Tidskriften Physics World utsåg en studie vid Labora­toriet för organisk elektronik, där forskare visade att mjuka elektroder kan odlas i levande vävnad, till ett av årets stora genombrott globalt inom fysik. I början av året kom NAISS, den nya nationella organisatio­nen för superdatorer och storskaliga beräkningar som koordineras av LiU med statlig finansiering från Vetenskapsrådet, på plats. Dessutom beviljades den ansökan som LiU skickade till EuroHPC om en utökad europeisk beräkningsresurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa. Det kommer att bli en av världens snabbaste super­datorer och att den hamnar vid LiU betyder mycket för vår forskning men visar också att LiU på allvar tar plats på den europeiska arenan.

Med alla dessa framgångar står LiU starkt inför framtiden men det finns stora utmaningar och vi måste fortsätta att höja kvaliteten i vår forskning. Därför fattade jag beslutet att genomföra en heltäck­ande utvärdering av forskningen med syfte att stärka forskningsmiljöerna ytterligare men också besvara övergripande frågor om förutsättningarna för våra forskargrupper. Utvärderingen ska vara genomförd 2025 och det kommer att bli två intensiva år som kräver delaktighet från många. 

Med den här årsredovisningen visar Linköpings universitet att det finns en stark kraft hos alla som verkar vid LiU att bidra till fantastiska utbildningar, att våra studenter kommer att minnas sin tid på vårt universitet med glädje och att vår forskning bidrar till ny kunskap och nytta åt världen. Jag vill rikta ett stort tack till alla studenter och medarbetare för fina insatser under året.

Jan-Ingvar Jönsson, rektor

Sweden was one of the first countries to adopt a policy for the introduction of broadband and internet access for everybody. Swedish national policy for the expansion of broadband infrastructure has for the last few years been centered on the build-up of urban networks. Studies of the build-up process show that municipalities in their efforts follow a rather similar way to start the process of introducing broadband, but in spite of that strategies as well as tempo vary enormously between municipalities, due to geographical, economic, social and cultural factors. Tranas, a small municipality in the southern part of Sweden, is an example of an early and successful implementation of urban networks. Tranas' strategy involves not only politicians; it involves representatives from schools, local businesses and essentially all citizens of the community.

Ever since the computer was introduced some 50 years ago, its role in society has been increasing. From being a tool for scientists and technicians, the computer has become a concern for everyone. Different actors engaged in introducing — or denouncing — this technology, have used many strong words for winning others to the cause. The high symbolic value tied to computers and information technology has made the rhetoric used to "sell" these very explicit. This discourse, the language and arguments used, is the object of study in the dissertation.

When it became clear that computers could be used also for rationalising administration, the Swedish government started to investigate how this could be done. In the 1960s, this became one of the first big computerisation projects in Sweden. It turned out to be a controversy between two different ways of organising a big administrative system: national contra regional/local or hierarchical contra decentralised. It also turned out to bee a "war" between the suggested computer makes that should equip the County Computer Centres. In the late 70s, when the "PC revolution" was only beginning, the Luxor ABC 80 computer became the best selling micro in Sweden, outscoring TRS-80, Apple II and Commodore PET many times. From 1978 to 1986 Luxor ABC computers were by far the most used personal computers. A decade later, in the early 1990s, the info-highway hype struck Sweden. Giving politicians arguments for a new wave of computerisation, but now less based on technology and more directed towards the use of "information superhighways" which the development within IT had made possible.

These three instances in Swedish computing history form the historical background for this study of computer rhetoric, of the discourse that evolves when a new technological frame is being introduced in society. The social construction of artefacts is an outcome of communication between people. Therefore the language used by different actors in the various "texts" they produce is of vital interest if we want to understand technology and our relationship with it. But it is also true that technology helps to set the frames of our minds. A rhetoric of technology must take this relation into account.