Hur kan skolan hjälpa barn att bli bokslukare?

Boksamtalets dilemman och möjligheter handlar om litteraturläsning och boksamtal i skolan. I boken beskriver författaren hur boksamtal mellan lärare och elever kan gå till, och analyserar vad som händer i samtalen. Författaren ger också sin syn på nyttan och dilemman med boksamtal. I boken presenteras åtta böcker som användes på en skola för att locka elever att läsa. Författaren beskriver hur eleverna och lärarna tillsammans skapar olika läsaridentiteter i samtalen. Hon visar också hur genusfrågor och frågor om ”de andra”, som inte är som ”oss”, synliggörs i samtalen samt hur eleverna relaterar texterna till sina egna liv.Avslutningsvis ger författaren några didaktiska perspektiv på boksamtal, vad lärare bör hålla i minnet när de organiserar samtalen och hur de kan stödja elevernas lärande. Boken vänder sig till studenter som utbildar sig till lärare, bibliotekarier och litteraturvetare samt till redan yrkesverksamma lärare och barnbibliotekarier.

In-depth presentation of the author Marion Brunet how received the Astrid Lindgren Memorial Award 2025.

Diskursiv psykologi är en teoretisk ansats och en analytisk metod för att undersöka hur psykologiska begrepp är konstruerade i samtal, och konsekvenserna av dessa konstruktioner för social interaktion. Vissa kallar ansatsen diskurspsykologi, men det vanligaste och det som stämmer bäst överens med ursprungsbetydelsen är diskursiv psykologi. Ansatser kan användas på video- och ljudinspelningar och på skriven text. Den är användbar när man har särskilda psykologiska spörsmål som man vill utforska i social interaktion.

Vocational training programmes in higher education encompass, as learning objectives, the development of relational skills and professional judgement, especially in welfare professions such as policing, teaching and healthcare, where know-how about managing close contact with people is a prerequisite. Based on a cross-professional analysis, the current article explores how students from three different professional education programmes – teacher education, police training and medical education – construct professional judgement in group discussions and interviews. The results show that participants construct professional judgement as relationships between three different dimensions: personal ethics, educational standards, and professional practice. When discussing professional dilemmas, students utilise these three different dimensions to argue for the moral or ethical soundness of their choices. The results of the study shed light on the importance of providing students with opportunities to reflect openly on professional judgement in different ways, even though such reflections may not always be formally assessed. Furthermore, the analysis demonstrates similarities between the three programmes that we analysed, as well as similarities in students’ reflections regarding essential aspects of the professions.

The Swedish gender-neutral pronoun (GNP) hen has been in popular use since its (re)introduction to the public in 2012. Earlier research, analysing newspapers, academic papers and blogs, shows two uses of hen: when gender is unknown and when gender is irrelevant. However, there is a lack of studies of verbal, situated, uses of hen. In this article, we analyse recordings of year-eight students using hen when discussing a Nemi comic. Drawing on discursive psychology, we explore how students negotiate the gender of two unknown characters, and co-construct hen as the proper pronoun use. Adding to previous research, the analysis shows how students make both gendering as well as not gendering into accountable, repairable actions, and how they verbally use hen as a norm-critical other-repair, specifically as an action promoting GNP use. Thus, this exploratory case study contributes knowledge on the situated use of hen, something hitherto unexplored. These results are in turn important to research on gender-neutral pronouns, and our knowledge on their situated use, as well as norm-critical work in schools.

This paper contributes knowledge on the effects of materiality and space on teaching and equal access to teacher education. Through an intersectional analysis, with a specific focus on orientations, bodies and materiality, we show how student-bodies orientate closer to or further from various parts of teacher education as an effect of the materiality of emergency remote vs. on-campus education. We elaborate on three different student-body orientating processes that take place during teacher education. These are all related to the emergency remote education implemented as a consequence of the COVID-19 pandemic. We call these processes ‘remote education as relief’, ‘the embodiedness of raising the hand on Zoom’ and ‘energy-draining pre-recorded lectures’. We show how the materiality of emergency-remote education orientates the participants situated within the bodily horizons of intersectional positions of being deaf, female, racialized as non-white and not having Swedish as a first language, both closer to and further away from various parts of their teacher education. The analysis is based on both individual and group interviews with twelve teacher students. The paper contributes insights to emergency-remote education, remote education and on-campus educating. 

När man skriver för barn kan begreppet barnperspektiv vara användbart. I detta kapitel undersöks hur begreppen barnperspektiv, barns perspektiv samt barnets perspektiv kan användas när man skriver texter som vänder sig till barn och unga och hur man kan använda sig av gestaltning för att uppnå ett barnperspektiv och skriva inifrån de barn man skildrar. Att tänka kring begreppen kan hjälpa författaren i skrivprocessen att få syn på det man vill gestalta. Det är viktigt att tänka igenom vad man lägger in i begreppet barnperspektiv och hur man förhåller sig till detta begrepp samt hur man kan använda sig av det för att man ska kunna välja att gestalta ur ett barnperspektiv om berättelsen kräver det. Det kan också vara intressant att låta sig inspireras av hur andra författare har tänkt kring och använt barnperspektivet för att stärka gestaltningen och därför är det viktigt att läsa barnlitteratur med detta i minnet. Barnperspektiv används inte bara inom litteraturvetenskapen och därför görs också en utblick mot angränsande forskningsfält för att vidare belysa hur man kan tänka kring och inspireras av begreppet.

Drawing on a one-year-long ethnographic reader-response study of a book club activity in a Swedish school, the present article offers a narratological analysis of books used in the book club, as well as some didactical implications for practice. The analysis of the books shows a preponderance of male protagonists, foreign settings, and first-person and omniscient narrators. The books used were characterized by classic folktale plots. A majority of the books were about animals and adventures. And, many of them dealt with existential themes. When it comes to leading book clubs, the author suggests keeping in mind that struggling readers might be the greatest book lovers, and that stereotypical texts can be used to counteract stereotypes. Interpretations of what is “real” emerge in the book club were shown to be potential starting points for discussions on the conditions of fiction. To avoid ideological dilemmas, it is important to make clear what the aim of a book club is.