In Sweden, as in many countries, welfare services are a responsibility of the municipal authorities and they increasingly implement digital technologies, such as real-time monitoring of older adult. Implementing welfare technological artifacts appears appealing for Swedish municipalities and there is strong rhetorical support for welfare technology, both nationally and within the EU to harness the possibilities of digitalization. Swedish municipalities are consequently expected to use digitalization to manage a multitude of issues related to an aging population, such as limited resources, retaining and recruiting healthcare professionals, and fiscal stress. In this context, digital technologies and the digital transformation are presented as having potential for leveraging existing resources and making required service delivery more efficient. This study builds on interviews with nurses in a small Swedish municipality who are responsible for implementing and maintaining the sociotechnical network surrounding welfare technology. In our analysis we make use of the folktale of a traveler who promises to cook a rich soup of a single iron nail, which actually requires more ingredients. In our study we show how the nurses are pooling limited resources with welfare technology through their everyday work, and care, maintain and share in the sociotechnical system. The nurses work as combined technicians (installing the alarms and night watch cameras) and caregivers save the municipality money as they can handle and solve technical issues that consultants would do otherwise. 

The presentation was part of a roundtable discussion, The Dis/comfort of Teaching Anthropology organized with Corinna Kruse and Johanna Dahlin. 

Many of us teach in courses and programs that are not specifically in anthropology, often through methods courses. While the familiar may be comfortable to us, teaching the (comfortably) familiar in a different context may lead to discomfort: We may be uncomfortable about being asked to teach ethnographic methods within a very limited timeframe (as for example through a single lecture), we may feel apprehensive about methods becoming stripped of their context and perspective, we may even feel that we’re selling out. Our students may be uncomfortable with being asked to learn things they perceive as irrelevant or quaint, and they may be very uncomfortable with being asked to challenge certainties. 

This panel aspires to be a roundtable format that includes the audience. It starts off with vignettes and then invites the audience into a conversation about bridging the gap between disciplines and worldviews, about the comforts of anthropology, and our – and our students’ – discomfort when familiarity is disrupted. What makes us un/comfortable, whose dis/comfort do we notice, and what does that teach us (and our students)?

This teaching material on interdisciplinarity in technology and social change contains several entries in alphabetical order. We start this manual on interdisciplinarity with a zero to open up for a critical approach to classifications, scientific practice, technology, and knowing. At the library, books on interdisciplinarity are cataloged as 000. If written out, the number is spelled with a z and put last in the English alphabet. The zero revolutionized counting and mathematical studies, and the binary of 0 and 1 is a fundamental aspect of our data-driven and extensively interconnected lives. The 0 can be used as a binary to 1 in mathematical theory and as a measurement. At absolute zero temperature, all atoms are still as ontological transformations can be “rendered through heating and cooling” (Boyer 2018: 227), similar to disciplining and undisciplining processes.The organization of the material in this booklet on interdisciplinarity draws inspiration from various sources. One such source is the innovative novel Hopscotch by the Argentine author Julio Cortázar. Cortázar encourages the reader to be active and decide which chapters to start with, allowing for potentially disordered reading. Similarly, the entries in this dictionary can be read in any order, with each order potentially offering a new meaning to the content and ideas expressed here. The Department of Thematic Studies (TEMA) at Linköping University is well-known for its interdisciplinary research and training. The department was established in 1980, with Tema Technology and Social Change (TEMA T) being one of its first thematic units. The activities at the unit are not only focused on PhD training; the staff are also involved in teaching, research, and national and international collaborations. While this text covers many aspects of interdisciplinarity in the department, it should not be seen as comprehensive.

Education for Sustainable Development (ESD) implies teaching about how to change or transform the world to become more sustainable, and to challenge status quos. This includes that students shall develop abilities to critically examine how different actors present information in different formats, with the aim of influencing society. However, this is a complex terrain to navigate in for educators, and questions regarding accuracy, fact acquisition, assessing information and source criticism have become particularly important.In a previous study, free teaching materials directed to education about sustainable development were analysed. The analyses show that the stakeholders claim that they already take responsibility; there is no reason to worry, since the challenges humanity faces can be solved with various technical solutions. An implicit message is that no lifestyle changes are needed. Based on these results, the aim is to outline how to research ESD further, amidst a planetary crisis, climate change, technological solutions, and evolving information battles. An interdisciplinary pilot study will be performed. It will be composed of a survey sent to teacher students, and students in strategic planning and global studies, where they will be faced with scenarios including dilemmas. 

In this presentation we describe and motivate the work with 'personas' to train students in becoming reflective practitioners. The example is given from an assignment we have worked with at a program in Strategic urban and regional planning, where students should be prepared to imagine alternative futures, not the least when elaborating on sustainability transitions in society, and need to manage complex problems and motivate interventions; Thus, university teachers need to train students to develop such competencies and skills. Persona builds on design thinking and is sometimes used in a development project to imagining who planners plan for (users/citizens), and their different needs and perspectives. We discuss how this imaginative capacity is used alongside artificial intelligence tools. Our experience from teaching this assignment during several years is that it enhances collaborative learning (among students, and teachers – students). During the seminars where they get to read and comment on each others’ work, the persona becomes like an object to gather around (in distinction to a regular paper), enables discussions about fears, prejudices, public adminstration and professional life etc. The persona gives the students a possibility to reflect their own worries or expectations without exposing themselves. 

We analyse the action space for strategic planning and sustain-ability transition among planners in Swedish municipalities. We use qualitative and quantitative materials from 103 survey responses obtained from Swedish municipal planners. Our analysis shows that the size and type (e.g. population and density) of the municipality where the planners work are connected to their perceived action space, where policies for densely populated cities are less relevant for rural municipalities. Even if size matters for the action space for sustainability transition, this action space can be modified (e.g. access to resources and participation in networks) and continuously constructed.

Closed-loop supply chains (CLSCs) are an important response to pressing sustainability challenges. However, they bring about tradeoffs like increased resource use in logistics. Addressing these complexities, digital platforms emerge as promising, yet under-researched, tools for efficiency enhancement in CLSCs. This study investigates three digital platforms facilitating furniture and household item trade in relation to CLSCs. A comprehensive framework, rooted in literature on CLSCs, digital platforms, and logistics, guides the analysis. The findings reveal diverse sustainability potentials within these platforms, primarily driven by system design, scale, and actor engagement. The efficacy of the digital platform varies based on usage patterns, their geographical scope, logistic solutions, and providers. Crucially, environmental and social sustainability tradeoffs and benefits come to light, offering insights into their emergence based on system design. This study provides insights for practitioners and scholars, regarding potentials/risks of trade-offs in environmental and social sustainability dimensions related to the use of digital platforms for trading secondhand furniture. It provides a nuanced understanding of how these differ depending on system design.

Att kunna dela begränsade resurser via digitala plattformar har presenterats som en attraktiv och innovativ hållbarhetslösning. Men vad händer när det är dags att tillämpa de digitala lösningarna och omsätta förväntningarna i praktiken? I den här rapporten fokuserar vi på ett specifikt tillämpningsområde där delningslösningar föreslagits, nämligen kollektivtrafik och skolskjuts. Skolskjuts är en välfärdstjänst som svenska kommuner måste tillhandahålla sina invånare enligt skollagen. De digitala delningstjänsterna och plattformarna påverkar relationerna mellan samhällets aktörer, där människors data blir till en ny resurs för företag, och bidrar med möjligheter för att förutspå, planera och påverka. Inom logistik och skolskjuts, till exempel, förväntas data bidra med optimering av rutter, som gör tjänsten mer effektiv. Ny teknik för mobilitet förväntas bidra till ökad trafiksäkerhet och förarlösa bussar testas på olika håll för att komma runt behov, kostnad och säkerhet. Att använda digitala tjänster i offentlig sektor ses som innovativt. Inom offentlig sektor förväntas digitalisering bidra till demokratiska resultat som ökad transparens och offentligt deltagande, liksom kunskapsutbyte och samarbete mellan organisationer. I den här rapporten använder vi institutionella logiker för att förstå hur olika aktörer kan ha olika intressen och mål. Syftet med den här rapporten är att utforska den kunskap som finns om möjligheter och utmaningar med att använda digitala delningsplattformar i glesa geografier, eller i landsbygder för att organisera skolskjuts och kommunala transporter.

I den här rapporten undersöker vi olika sätt att dela och återvinna resurser online och på plats i Ydre kommun, en liten och glest befolkad svensk kommun i Region Östergötland med cirka 3,700 invånare. Digitala lösningar och delningsplattformar har presenterats som ett sätt att dela begränsade resurser, i det som kallats smarta samhällen. Men delningsplattformar har framför allt studerats i storstäder, vilket motiverar studier av små och glesat befolkade samhällen. Utöver att vara känd för sin litenhet är kommunen också känd för sina många föreningar och ett mycket starkt civilsamhälle. Syftet med rapporten är att utforska det ekosystem av varor och information som cirkulerar i en Facebook-grupp, med både kvalitativa och kvantitativa data. Frågorna som har ställts är: vem är engagerad i Facebookgruppens interaktioner? Vad säljer de, byter de, återvinner de? På vilket sätt möjliggör Facebook som plattform återanvändning av varor och delning? Totalt samlades 1,137 inlägg in under tre månader från en offentlig Facebookgrupp med över 4,500 medlemmar där människor säljer och byter begagnade varor samt söker och utbyter information. Insamlingen av inlägg gjordes manuellt och en kvalitativ kodning av innehållet gjordes inspirerad av frågor som lyfts inom delningsekonomi och cirkulär ekonomi: kläder, bilar och fordon, ge bort gratis, hemelektronik, hobbyer, husgeråd och möbler, utomhusredskap och reparation, offentlig information inklusive från lokala föreningar och företagare. Den metod som tillämpats i studien kan liknas vid digital etnografi, med intresse för det vardagliga. För att tolka resultatet av kartläggningen av vad som erbjuds, byts och säljs via Facebook-gruppen är det relevant att notera att det till exempel inte finns reguljära klädbutiker i kommunen, och att närmsta fysiska butiker för att köpa nytt är belägna i omkringliggande kommuner.

Vår kartläggning visar att invånarna ger uttryck för en känsla av gemenskap och samarbetar i stor utsträckning via delningsplattformen Facebook.  Resultatet visar att de vanligaste kategorierna för posterna är kläder, inklusive barnkläder 28%, husgeråd och möbler 26%, information till allmänheten 11%, barnsaker inklusive leksaker 7%. Data visar att många olika personer är engagerade i Facebook-gruppen eftersom det totala antalet medlemmar är 4,500, och en majoritet av personerna gjort ett enskilt inlägg (56%) under den studerade perioden. Sammanställningen visar att kvinnliga profiler gör närmare 80% av inläggen och är i klar majoritet, medan endast cirka 20% görs av manliga profiler. Det är inte ovanligt att de bestämmer träff för att granska kvaliteten på produkterna eller för att överlämna produkten. Medan husgeråd och möbler är den största gruppen när det gäller antalet varor som erbjuds, är barnkläder den mest sålda varan. Av 292 inlägg om hushållsartiklar är 25 eller 9 % sålda, medan 42 barnkläder av 225 är sålda, dvs. 19 %. Ungefär hälften av posterna lades upp av någon som på sin profil uttryckte att de bodde i Ydre kommun.   

Resultaten från studien kan användas av kommuner som vill öka delningen och nå mer cirkulär ekonomi och återvinning och är ett bidrag till förståelsen för hur ett plattformsekosystem fungerar på en specifik plats.