Denna slutrapport från EMMUNE-projektet fokuserar på hur kunskap om interaktioner mellan naturhändelser kan användas för att förbättra beredskap och respons i det svenska räddningssystemet. Projektet pågick mellan 2019 och 2025 och finansierades av MSB och Formas. Det omfattar fyra delstudier.

Den första delstudien utvecklade ett nationellt ramverk för att identifiera och klassificera interaktioner mellan naturhändelser i Sverige. Genom analys av litteratur, myndighetsdata och expertworkshops identifierades 77 parvisa interaktioner, särskilt kopplade till värmeböljor, kraftig nederbörd, översvämningar och skogsbränder. Dessa interaktioner kategoriserades enligt ett ramverk som inkluderar kaskadeffekter, förändrad predisposition, ökad risk och samtidiga utbrott.

Den andra delstudien analyserade behovet av beslutsstöd för hantering av denna typ av händelser, genom intervjuer med aktörer som räddningstjänst, MSB och länsstyrelser. Med hjälp av aktivitetsteori identifierades 13 motsättningar i planerings- och beslutsaktiviteter, vilket tydliggjorde behovet av beslutsstödsverktyg för resursplanering och hantering av komplexa händelser.

De två avslutande delstudierna utvecklade och testade datorbaserade beslutsstödsverktyg. Det första verktyget optimerar placeringen av flygande brandbekämpningsresurser baserat på brandriskprognoser. Det andra fördelar resurser för översvämningsskydd utifrån samhällsvärde och prognosdata. Båda verktygen visade god prestanda och användbarhet i simuleringar och utvärderingar med slutanvändare.

Rapporten bidrar både vetenskapligt och praktiskt genom att kombinera klimatrelaterad riskforskning med konkret utveckling av beslutsstöd. Den visar hur evidensbaserad kunskap om naturhändelsers interaktioner kan operationaliseras i verktyg som stärker samhällets förmåga att hantera framtida klimatrelaterade kriser.

Damages to buildings from pluvial flooding pose key risks to cities, impacting both economy and health, and drawing increased policy attention. While Swedish buildings are known to be at risk, most research focuses on homeowners and flood exposure. Despite municipal property companies owning a quarter of all apartments in Sweden, less is known about their buildings' risk and adaptation actions. This study addresses this gap by investigating: What do property company staff view as severe pluvial flood impacts? Which building characteristics contribute to pluvial flood risk, particularly severe impacts? What adaptation actions can property companies implement to reduce severe flood impact risk? The study involves collaboration with four Swedish municipal property companies, mapping 2,358 buildings, inspecting 604 buildings, and conducting nine expert workshops. The study suggests a severe impacts approach to guide adaptation to pluvial floods, reducing impacts on: Human lives or health, Critical operations, Evacuation, Critical technical installations, and High-value loss and damage. The study identifies a set of scalable property-level adaptation actions to reduce severe impacts and a typology of adaptation actions, emphasizing property owner responsibility and ability to act. Implementing the severe impacts approach, the typology and scalable actions will increase property companies' capacity to adapt.

Climate change and urban development patterns amplify the risks of flooding and water pollution. While climate-robust stormwater management has the potential to reduce these risks, its implementation remains slow. Enhanced and new forms of collaboration between municipalities and property owners are proposed as the keys to advancing the volume and effectiveness of such measures. However, the practical outline of new collaborative practices between these actor categories within existing built urban environments is still in its early stages. This study uses the experiences and visions of respondents from eleven municipalities and six property companies in Sweden to start examining the challenges, needs, and requirements for such forms of collaboration. The study identifies current challenges, including ambiguous legislation, organizational differences, unclear roles and responsibilities, and weak economic incentives. Requirements for improved collaboration opportunities include overcoming perceived legal obstacles, assigning collaboration coordinators, establishing long-term collaborative forums, and clarifying financial principles and cost-sharing arrangements. Creating the conditions for collaboration thus requires changes in formal national frameworks, as well as changes in local organizational structures, norms, and traditions.

Den här studien fokuserar på fastighetsägares förmåga att anpassa befintlig bebyggelse för att möta utmaningarna med ett förändrat klimat. Särskilt fokus har lagts på tre huvudgrupper av fastighetsägare – stora fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och villaägare – som tillsammans utgör en stor del av det befintliga fastighetsbeståndet i svenska städer.Studien syftade till att öka kunskapen om fem frågeställningar: 1. Hur kan analyser av klimatsårbarhet genomföras i olika typer av fastighetsbestånd? 2. Hur kan bostadsområden och byggnader klimatanpassas? 3. Hur kan fastighetsägare, verksamheter och försäkringsbolag arbeta effektivt med anpassning? 4. Hur kan finansiering av anpassningsåtgärder integreras i fastighetsägares löpande underhåll och investeringar? Hur kan försäkringsbolag och finansiärer stärka fastighetsägares incitament att anpassa? 5. Hur kan samverkan mellan fastighetsägare och andra aktörer utvecklas?Data och Metod: Studien har kartlagt sårbarhet inför skyfall och värmebölja i sex fastighetspartners1) fastighetsbestånd med totalt drygt 3 000 byggnader och besiktat 624 byggnader i fem fastighetsbestånd på plats. Därtill har semistrukturerade intervjuer genomförts med cirka 20 villaägare, 11 bostadsrättsordföranden, 10 kommunala tjänstepersoner med ansvar för klimatanpassning i befintlig bebyggelse varav sex intervjuades två gånger, 10 planerare, 19 äldre personer, fem förskolelärare och fem föräldrar till förskolebarn. Studien har genomfört drygt 20 aktörsworkshops med fem fastighetsbolag, två workshops med kommunala tjänstepersoner och en workshop med tjänstepersoner från en bank. Därtill har studien genomfört otaliga informella träffar med fastighetsbolag, kommuner – framför allt Norrköping – och andra partner.

Pluvial floods are increasingly affecting urban areas worldwide. Despite growing media attention and clear owner responsibility for reducing climate-related risk for buildings in Swedish national adaptation policy, adaptation action remains slow. Understanding how different property owner categories view and act on flood risks is key for developing better incentive structures and support for accelerating adaptation action. While tenant-owned housing is a common form of housing tenure in Sweden, studies are lacking. This study enhances understanding of pluvial flood risk and adaptation views and actions by tenant-owned housing associations in two Swedish cities. It is based on assessments of 69 apartment buildings within eleven tenant-owned associations and semi-structured interviews with their eleven chairpersons. The study indicates that tenant-owned associations grossly underestimate their flood risks and responsibilities for climate adaptation, even though many buildings studied are at significant risk, and most associations have been impacted by floods, some severely and recurrently. The patronization of flood risk and responsibility for adaptation is attributed to several factors: underestimating risks and consequences, devaluing the benefit of one’s own adaptation actions, lacking knowledge about climate adaptation measures for buildings, and (overly) generous insurance terms. The findings confirm low adaptation action among housing associations, even those with recurring floods, which is concerning given the strong reliance on property-owner adaptation in national adaptation policy.

Climate-related risks, vulnerabilities, and impacts are increasing in cities, illustrated by precipitation-driven pluvial floods. Post-event analyses can aid in reducing urban flood risks, but knowledge gaps exist regarding how welfare services and premises are impacted and can be adapted. This study analyses an extreme precipitation-driven event generating extensive flooding in Gavle, Sweden, in 2021. The objective is to increase knowledge about how municipal welfare services are vulnerable to pluvial floods, and of appropriate actions towards improving the response capacity and building more resilient welfare premises and operations. The study shows that the Swedish weather warning system generally worked well, but the analysed property companies lacked strategies and equipment to evade flooding in their properties. Flood damages in 60 analysed buildings were generated by different causes, demonstrating the importance of contemplating the vulnerability of welfare buildings when conducting flood risk assessments. Although the flood event did not generate deaths or serious personal injuries, the study identified impacts on welfare service operations in both the short and long terms. The event increased learning on climate adaptation but did not trigger adaptive action. Identified keys for adaptation include prioritizing premises to protect, knowledge of flood protection equipment, insurance company requirements, and updated emergency plans.

Klimatförändringar leder till ökade och nya risker i samhällen. Översvämningar från skyfall är en sådan risk som redan genererar stora skador, vilka förväntas öka markant i framtiden. Inte minst riskerar många villaägare att drabbas av översvämningar och de har också tillskrivits en central roll i Sveriges klimatanpassningsarbete. Trots detta har inga tidigare svenska studier undersökt specifikt hur villaägare påverkats av översvämningar bortom skadekostnader och ytterst få har undersökt hur de har hanterat eller ser på sitt ansvar att förebygga översvämningsrisker. Bristen på sådan kunskap kan leda till mindre informerade beslut om klimatanpassning. Genom intervjuer med villaägare som drabbats av översvämningar undersöker denna studie hur villaägare; ser på översvämningsrisker, har påverkats materiellt och hälsomässigt, har hanterat situationen, och ser på ansvar att förebygga nya skador. Studien påvisar tydliga effekter på villaägares välbefinnande, att få villaägare har implementerat åtgärder, tendenser att underskatta risker för översvämningar samt att ansvaret för förebyggande åtgärder skjuts över till andra aktörer.

Transformative adaptation is described as decisive to mitigating risks and to seizing opportunities from a changing climate, requiring new ways of governing, planning and collaborating, alongside technical innovations. Building municipal capacities for citizen participation in adaptation is important to enabling such transformational changes but remains challenging. By applying capacities distilled from the literature on Urban Transformative Capacity and Participatory Climate Governance in a Swedish municipal case, this study aims to disentangle key limits for, and innovations to strengthen, local capacities for citizen participation in transformative climate adaptation. Interviews with municipal officials, focus groups with citizens, and document analyses were employed to analyse how climate adaptation and citizen participation are governed, and how these policy areas are interacting and could be bridged. The study points at conditions that foremost prevent bridging established policies and practices on adaptation and citizen participation, stemming from the different logics and distribution of responsibility within, and lacking collaboration between, these separated policy areas. The analysis concludes that potential ways to enable citizen participation in adaptation involve: broadening the geographical boundaries of deliberations; redefining the target groups for participation; co-designing participation targets, approaches and evaluation; and developing new ways to analyse and act on the patterns in the citizen inputs received.

With climate change already underway, cities are looking for ways to deal with its effects. To balance urban waterfront development and climate adaptation, floating housing is presented as a promising solution-however it has not been studied sufficiently. This paper explores floating housing as urban climate experimentation, targeting vision/motivation, practice and upscaling in a national context where support mechanisms and traditions are absent. Interviews with innovation entrepreneurs and municipal planners involved with planning and building floating districts show that, with one exception, the Swedish initiatives are at odds with the theoretical assumptions behind urban climate experimentation. Initiatives are neither challenge-led in terms of climate risk nor inclusive and community-based. Rather, the small-scale private entrepreneurs are pioneers in offering unique living on water as one-off innovations. While allowing experimentation, municipal planners are less convinced by the effectiveness and appropriateness of upscaling. Floating housing may contribute to local identity building and place marketing, but are riddled with implementation challenges regarding shoreline protection, privatization/accessibility, limited market interest and urban development fit. While the floating houses themselves withstand flooding, thus safeguarding individual house owners, they do not protect the land-based city with its vulnerable waterfront development patterns. Results thus suggest the limitation of floating houses in shifting development pathways and strengthening urban climate proofing.

Denna rapport syftar till att (i) redogöra för begreppet ’multipla naturhändelser’ och kunskapsläget kring interaktioner mellan olika naturhändelser, samt att (ii) fastställa vilka naturhändelser som är mest relevanta med hänsyn till beredskap och förmåga innanför Sveriges territoriala gränser. Översiktligt diskuteras dessutom förutsättningar för och behov av hantering av multipla naturhändelser. Rapporten innehåller en sammanställning av hur naturhändelser interagerar med varandra i vetenskaplig litteratur, en sammanställning av förekomst av naturhändelser i Sverige utifrån sekundärdata från myndigheter och en workshop med experter för att identifiera multipla naturhändelser med relevans för svenska förhållanden. Rapporten presenterar resultat från en första delstudie inom forskningsprojektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE), som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Formas. 

Naturhändelser kan vara multipla på olika sätt. En primär naturhändelse kan direkt utlösa en eller flera andra naturhändelser. De sekundära händelserna kan sedan i sin tur orsaka ytterligare händelser, vilket skapar en kaskad av händelser. En naturhändelse kan också öka sannolikheten eller förutsättningen för en eller flera andra naturhändelser, exempelvis genom höga flöden eller långvarig torka. Det kan också inträffa flera naturhändelser som sammanfaller i tid och rum utan att händelserna är direkt relaterade till varandra. 

I rapporten redogörs för interaktioner mellan följande naturhändelser: jordbävning; tsunami; geofysiska jordrörelser och hydrologiska skred, ras och sättningar; vulkanutbrott; blixtnedslag; extremt höga respektive låga temperaturer; isstormar; översvämningar; torka; laviner; skogs- och markbränder; skadedjursangrepp; meteoriter; och geomagnetisk storm. En bedömning görs också av vilka naturhändelser som kan anses vara mest relevanta för Sverige i relation till vårt klimat och väder. Bedömningen grundar sig i litteraturstudien och det genomgångna materialet kring förekomst och magnitud och leder fram till att följande naturhändelser anses relevanta: laviner; kraftig vind; kraftig nederbörd; extrema temperaturer; blixturladdningar; översvämningar; ras och sättningar; torka; samt skog- och markbränder. De påverkas alla antingen direkt eller indirekt av klimategenskaper eller väderhändelser. Kunskapen om klimatförändringarnas påverkan på förekomsten av extrema väderförhållanden är varierande och innefattar olika grader av osäkerheter beroende av vilken typ av extremt förhållande det handlar om. I Sverige innefattar eller drivs multipla naturhändelser oftast av atmosfäriska eller hydrologiska händelser. De multipla naturhändelser som av experterna anses vara mest frekventa samt får allvarliga konsekvenser inkluderar antingen höga flöden eller skogsbrand i kombination med annan händelse. 

När det gäller kunskapsläget kring multipla naturhändelser visar litteraturstudien att det finns vetenskapligt stöd för en mängd olika interaktioner mellan naturhändelser. Experterna som deltog i vår workshop beskriver också att vissa naturhändelser, som exempelvis kustöversvämningar, oftast uppstår vid ”multipla” väderfenomen och att det finns många potentiella multipla interaktioner både kopplade till ett utgångsläge med långvarig torka och värme eller höga flöden i vattendrag. Sammantaget talar detta för att naturhändelser behöver betraktas mer utifrån ett multipelt perspektiv. Naturhändelser sker inte bara isolerat utan kan påverkas av eller påverka andra naturhändelsers förlopp, antingen genom ett direkt utlösande eller genom förändring av miljön som ökar sannolikheten för andra naturhändelser. I såväl forskning om naturhändelser och klimatförändringar som i forskning om hantering av naturhändelser har händelserna hittills främst betraktats en och en. 

Det genomgångna materialet indikerar inte att Sverige kommer att drabbas av några nya företeelser på nationell nivå, däremot är det troligt att frekvensen och magnituden för vissa av naturhändelserna kommer att öka i ett förändrat klimat. Det kan även finnas anledning att inkludera biologiska naturhändelser, såsom det gjordes i exempelvis MSB:s sammanställning av riskområden och scenarioanalyser (MSB 2015). 

För att öka medvetenheten om multipla naturhändelser beskrivs tre scenarier för multipla naturhändelser, 1. en situation med höga flöden i vattendrag där det oväntat inträffar ett kraftigt regn, 2. en situation med en torr sommar där det inträffar en värmebölja, och 3. en relativ nederbördsfattning senvinter och varm april med låg markfuktigheten där det uppstår en skogsbrand. Ett lågtryck drar sedan in som ger mycket kraftiga vindar varvid skogsbranden intensifieras och sprids. 

Redan när det gäller förekomst och omfattning av enskilda atmosfäriska eller hydrologiska händelser är det stora osäkerheter i befintliga prognoser och klimatförändringsprojektioner, även om det sannolikt kommer bli både starkare och mer frekvent förekomst av väderfenomen framgent. Att prognostisera och simulera multipla naturhändelser innefattar därmed ännu större osäkerheter. Beredskapen att hantera multipla naturhändelser kan gynnas av ett fortsatt fokus på konsekvensbaserade vädervarningssystem. Exempelvis att vid en period med höga flöden i vattendrag kunna informera att om detta fortsätter ökar risken för sekundära händelser exempelvis skred. Multipla naturhändelsers hantering skulle kunna underlättas genom att tillhandahålla information baserad på förutsättningar för olika naturhändelser på specifika platser, detta för att bedöma risken för sekundära naturhändelser under givna förutsättningar samt de möjliga konsekvenserna av multipla naturhändelser för en specifik plats. Det är därför viktigt att för de tänkta målgrupperna öka förmågan att kunna tolka sådan information och vädervarningar samt att målgrupperna i förväg haft möjlighet kartlägga tänkbara konsekvenser för olika naturhändelser så att behovet av insatser snabbare kan bedömas när en händelse inträffar.