Min forskning handlar om lokal utveckling, politik och planering i områden som har ett vikande befolkningsunderlag, en svag ekonomi och som ligger långt ifrån de stora tillväxtnoderna. Ibland kallas sådana områden för glesbygd, landsbygd eller för krympande geografier. Ibland kallas de perifera, ibland för eftersatta, ibland för platser med geografiska lägesnackdelar. Min forskning handlar om hur det är att leva och verka på sådana platser. Den handlar om hur det är att vara kommunpolitiker eller att jobba i den kommunala förvaltningen där. Vad kan kommunerna göra för att få den lokala demokratin, beslutsfattandet, planeringen, verksamheten och utvecklingen att fungera även om man har lite uppförsbacke?

Syftet med min text är att synliggöra forskningens betydelse för dessa platser och för de som lever och verkar där. Men innan jag fördjupar mig i den uppgiften vill jag diskutera forskningens betydelse i samhället mer generellt.

Having worked ethnographically with planners and residents in rural areas experiencing diminishing resources and population decline, we see a need to distinguish two scholarly fields, degrowth and shrinkage. They could be practically useful in addressing the challenges of these areas but are sometimes confused or used interchangeably. We aim therefore to provide an accessible thematic reading of the two literatures, highlighting their parallels, divergences, and potential utility for local planning. We use key literature from the two fields to illustrate their conceptualisation of growth, historical context, normative foundations, and knowledge contributions of the two literatures. We also identify opportunities for mutual learning.

Den här boken handlar om hopp och hoppfullhet i samhällen som präglas av en långvarig befolkningsminskning. I ett krympande samhälle väcks en rad omedelbara, politiska och praktiska frågor. Här är det emellertid de existentiella frågorna som står i förgrunden. Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer i en tid styrd av idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion?

Boken vänder sig till den som är intresserad av politik och samhällsliv i områden som formas av att allt färre människor bor där. Den vilar på övertygelsen om att hopp kan vara en positiv kraft även när omständigheterna känns motiga, och bottnar i en längtan efter ett politiskt samtal där hoppet får ta lite mera plats.

This paper aims to contribute to practice and research by discussing the potential of place-based policies in public goods provision in areas facing long-term population decline. In the paper, it is argued that local governments in shrinking communities ought to develop explicit and transparent local adaptation policies, but that such policies must be embedded in state goals of territorial equality and cohesion. It is also argued that these policy objectives must be integrated with local policy goals of economic sustainability. Four ideal types of place-based interventions are presented - structural interventions, financial interventions, interventions that enable place-based innovation, and interventions that specifically address human capital needs. In the paper, it is concluded that these interventions need to be designed to be mutually reinforcing, even if they are implemented by different actors at different levels of government and pursuing different policy goals. The paper draws on an extensive reading of the international literature on long-term population decline and on field studies conducted in a Swedish, Nordic, and to some extent Northern European context. 

Depopulation and shrinkage are a common socio-spatial phenomenon in many Northern localities and are frequently accompanied by a stigmatization of the affected localities and their populations. This editorial introduces the special issue on depopulation and shrinkage in a Northern context that takes its point of departure from the Nordic Geographers Meeting 2022 on multiple geographies and its keynote lecture by Josefina Syssner on the question: What can geographers do for shrinking geographies? The special issue displays a range of contributions from Northern context that discuss and evaluate the heterogenous processes of shrinking localities from multiple perspectives within and beyond geography. Through broad, yet empirically detailed and multiscalar focused assessments it stresses that shrinkage as a phenomenon is a fundamental character of Nordic and other societies, which requires a rethinking and should be acknowledged as a ‘natural’ development trajectory in planning and development.

Citizen dialogues and other participatory practices are basically the norm in contemporary spatial planning. Nonetheless, what happens to citizen input after it has been collected – how it is handled and utilized by planners in the continuation of the planning process – has been described as a ‘black box’, where most stakeholders lack insight. The aim of this explorative study is to open this black box and examine how citizen input is handled by local planning professionals. This practice lacks a common language and form among the studied municipalities, but the analysis reveals that it takes the form of a ‘sorting process’ in which input is categorized, evaluated and structured in preparation for its integration into final plans. The paper outlines the basic logics and considerations that guide this sorting process, and distinguishes between two modes, which have been termed ‘inclusive’ and ‘selective’ sorting. These modes determine how input is categorized and assessed. The analysis indicates that multiple micro-decisions are made throughout the sorting process, and that these decisions influence the input that reaches formal decision-making bodies, and in what form. The results reveal the power exercised by municipal planning actors and how they affect the destiny of the received citizen input.

For parts of the sparsely populated areas, the trends of globalisation, urbanisation and deindustrialisation constitute difficult circumstances. Population decline, escalating dependency ratios, lack of human and financial resources, and diminishing commercial and public services form part of lived experience in many of these areas. This paper discusses what geographers can do for these territories. The paper suggests that geographers can aid in understanding and demonstrating (a) how resources have been distributed in space over time and (b) why patterns of resource distribution take the shape they do. Geographers can also illuminate (c) what it means to live, work, and operate in shrinking, rural territories. Geographers could also (d) make implicit geographical imaginations explicit, (e) elucidate how shrinkage is dealt with by various policy actors, and (f) point to alternative policy directions. The paper also suggests that geographers in the Nordic countries could enrich an international research field of studies of shrinkage by (g) providing case studies or comparative studies from a Nordic context

Den här rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige. Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under perioden 2018–2020 får drygt fem miljoner vardera som ska användas till att utveckla företagsklimatet och det lokala näringslivet. Kommunerna har stor frihet att bestämma hur pengarna ska användas. Rapporten syftar mer specifikt till att fördjupa förståelsen för vilka problem som kommunerna vill lösa med hjälp av det statliga bidrag de tilldelats. För att uppfylla detta syfte, besvaras följande forskningsfråga: Vilka problembeskrivningar kan urskiljas i kommunernas ansökningar och lägesrapporter, och i de åtgärder och initiativ som presenteras där? Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av kommunernas projektmedelansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019.

Vår analys visar att kommunerna sammantaget ger uttryck för att de har att hantera 1) kännedomsproblem, 2) kompetensproblem, 3) bemötande-problem, 4) tillgänglighetsproblem, 5) identitets- och attitydproblem och 6) normproblem – och att dessa problem utgör hinder för näringslivs-utveckling i kommunen. En slutsats är att de problem som kommunerna identifierar ofta hänger samman. Demografiska utmaningar i form avvikande befolkningsunderlag leder bland annat till problem med kompetens-försörjning. Ytterligare en slutsats är att de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser ofta är vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre utsagor om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som förefaller ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet.

Vi lyfter även fram att få – om ens några – insatser riktas mot de äldre i samhället. Detta är intressant då en majoritet av kommunerna ger en nuläges-beskrivning som innefattar en åldrande befolkning och stora pensionsvågor. Med andra ord beskrivs de äldre ofta i problembeskrivningen, men sällan som en del av lösningen.

De insatser som vi uppmärksammat handlar om att göra saker som kan ske inom kommunernas handlingsram, det vill säga inom ett område som kommunerna har rådighet och kan verka. Vår genomgång bidrar därför till att öka förståelsen för vad kommuner i gles- och landsbygd uppfattar att de kan göra för att främja det lokala näringslivet. Samtidigt kan vår genomgång väcka en diskussion om huruvida kommunerna faktiskt har kapacitet att förbättra näringslivsklimatet genom lokala insatser. Kanske avgörs det lokala näringslivets förutsättningar här i huvudsak av externa – strukturella – omständigheter. Kanske behöver åtgärder också vidtas på regional eller statlig nivå.