Rapporten fokuserar på den kommersiella genomförbarheten av ett batteribytessystem för tunga lastbilar i Sverige. Genom att studera affärsmodeller, kompatibilitet med svenska regelverk och integration i transportverksamheten har vi utforskat hur disruptiva teknologier, ekosystemeffekter och cirkularitet skulle kunna möjliggöra en snabb introduktion och uppskalning av ett batteribytessystem. Ett särskilt fokus har legat på Kina för att analysera statusen för batteribyten och de processer som har lett till den snabba utvecklingen och uppskalningen där. I Kina krävde batteribyte en ny affärsmodell där aktörer såsom energiproducenter, batteritillverkare och maskinindustri går i spetsen för utvecklingen och spridningen av batteribyten. Batteribyte är nu den dominerande tekniken för eldrivna lastbilar i Kina.

Exempel på fördelar med batteribyte som förespråkas är att det bara tar några minuter att byta batteri, minskad investering för lastbilsägare, låg påverkan på det lokala elnätet och att fordons- och batterilivscykler separeras. En simuleringsstudie om batteribyte för tunga lastbilar i hamnverksamhet visar i denna rapport på tydliga fördelar jämfört med kabelladdning. Det finns dock ett par utmaningar med att införa batteribyte i Sverige. För det första finns det inga tydliga förespråkare för batteribyte inom industrin. Till exempel är de svenska och europeiska fordonstillverkarna tveksamma eftersom det utmanar deras nuvarande affärsmodell och att de kan ta rollen som grindvakter. För det andra omfattar inte de nuvarande standarderna och regelverken för fordon och energisystem i Sverige och i EU batteribyte. Rapporten tar också upp behovet av kunskap och utbildning av personer vid batteribytesstationer, samt vikten av social hållbarhet vid elektrifiering av tunga transporter.

The report focuses on the commercial feasibility of a battery-swapping system for heavy trucks in Sweden. By studying business models, the compatibility with Swedish regulations, and integration into transport operations, we explore how disruptive technologies, ecosystem effects, and circularity could enable a rapid introduction and diffusion of a battery-swapping system. A special focus is on China, covering the status of battery-swapping there and analysing the processes that have led to its rapid development and deployment. In China, battery-swapping creates a new business model where actors from energy production, battery manufacturing, and the mechanical industry spearhead the development and diffusion of the technology. Battery-swapping is now the dominant technology for electric trucks in China.

Advantages of battery-swapping include: only a few minutes battery swap time, reduced investment for truck owners, low impact on the local power grid, and separation of vehicle and battery life cycles. A simulation study in this report shows that battery-swapping for heavy trucks in harbour operations could offer clear advantages compared to cable charging. However, there are several challenges to introducing battery-swapping in Sweden. First, it has no clear promoters in the industry. Swedish and European vehicle manufacturers are hesitant because it challenges their current business model, and that they may instead take the role of gatekeeper. Second, current standards and regulatory frameworks for vehicles and energy systems in Sweden and in the European Union do not include battery-swapping. The report also addresses the need for knowledge and training of people at battery-swapping stations, and the importance of social sustainability in the electrification of heavy vehicle transport operations.

Aktörssamverkan är central för omställning mot en grönare transportsystem, exempelvis vid omställning till eldrift. En organisation i isolering har inte allt det som krävs för en omställning till eldrift, och resurser måste istället delas mellan centrala aktörer såsom fordonstillverkare, infrastrukturhållare och logistikföretag. En aktör har tekniken medan en annan kanske har kunskapen. Beroendet kan vara av olika karaktär och dess omfattning påverkas av exempelvis hur kritisk eller vanlig resursen är. Men på vilket sätt är dessa beroenden centralt vid valet av lösning? Laddning av batterier med sladd är det koncept som vi satsar främst på inom Europa, medan byte av batterier (battery swapping) är den teknik med störst genomslag i exempelvis Kina. Vi har jämfört vilken roll resursdelning har för dessa tekniker.Studien har jämfört resultat från två forskningsprojekt finansierade av Vinnova och Energimyndigheten. Båda projekten har haft arbetspaket som berör samverkan, samtidigt som de fokuserar olika former av tekniska lösningar. Empirin kommer från en strukturerad intervjustudie med 19 svenska logistikaktörer som testat sladdladdning, djupare intervjuer och workshops med olika aktörer från akademi och näringsliv. Empiriska data har analyserats utifrån Resource dependency theory.

The transition to battery electric vehicles (BEVs) challenges current logistics systems and actors’ business models, especially logistics service providers (LSP). In response, the purpose of this study is to increase the understanding of the characteristics of critical factors in business models for LSPs when adapting electrified freight. A structured interview study targeting LSPs that are operating BEVs has been carried out. Eleven factors deemed as critical were identified in business model components, pointing to a need to take a holistic view when designing business models for electrified freight. Furthermore, four themes are identified that address how characteristics of logistics systems change when BEVs are adopted. This includes changes in uncertainty and complexity. To comply with the increased dynamic, the paper proposes a conceptual framework which captures the evolvement of the critical factors when the market matures by classifying them as constant, fading, adopting, and emerging. The critical factors and their evolvement can be used as guidelines for practitioners and researchers in their development of sustainable business models in the transfer towards electrified freight.

Purpose: A transition to electric freight will challenge current systems and business models, especially for logistics service providers (LSP). Therefore, the purpose is to increase the understanding of critical factors in business models for LSPs when adopting to electrified freight.

Design/methodology/approach: A structured interview study has been carried out, targeting LSPs about their experience and expectation on electrification. The responses were analysed through a business model lens.

Findings: Twelve factors deemed as critical were identified, covering the different components of a business model. From the analysis of critical factors, four hypotheses were developed. The hypotheses concern areas that can guide designs of future business models.  

Research implications: This study identifies challenges highlighted by LSPs as relevant and combine these in critical factors to be considered when designing business model for electrified freight.

Practical implications: For many companies, business models are vital to their existence, thus the results can shed light on factors of high relevance for companies in a transport-related context.

Social implications: Large-scale adoption of electric trucks has the potential to reduce the climate impact, but it is of essence to develop sound business plans, which this study contributes to.

Original/value: This paper takes a business model approach, and builds on in-depth primary data from LSP’s experiences with regional electrified freight – a novel area in need of development. 

A logistics learning capability based on an experimental “test-and-learn” approach holds the key to unlock logistics operations as a major competitive weapon in the current landscape of retailing. The purpose of this study is to empirically explore the characteristics of such a logistics learning capability, and to describe the corresponding logistics development practices. The research is based on an action research approach conducted at the Swedish fashion retailer H&M. During a period of 18 months, data has been collected through observations, informal discussions and interviews, and findings have been refined in two major cycles. The case of H&M offers insights into real existing learning and development practices at a retail company that operates in a highly competitive and complex retail landscape, characterized in particular by its process towards improved omni-channel practices. The findings elaborate the four logistics learning components of culture, structure, relationships, and speed. Furthermore, five of H&M's logistics development practices are described and defined as experimental logistics development. In contrast to traditional development processes in which analysis is followed by lengthy linear implementation and evaluation phases, these practices are characterized by an experimental, “test-and-learn” approach with short feedback loops and iterative development processes. 

Byggtransporter står för en betydande andel av CO2-utsläppen i byggprojekt (ca 10%) och en bättre logistik leder till lägre utsläpp, mindre trängseleffekter och lägre kostnader. Projektet Fossilfri Bygglogistik, finansierat av Trafikverket genom Triple F, har 2019-2021 studerat potentialen i att minska utsläppen från byggtransporter med förbättrad logistik baserat på ett systemsynsätt. Projektet har varit ett samarbete mellan Linköpings universitet, VTI, Logistikia, Energifabriken, Renall, Almroths, SanktKors, Stångåstaden, Hyresbostäder, Peab, NCC, RagnSells, PreZero, Lambertsson och Byggföretagen.

Projektet har utgått från tre frågeställningar:

• Vad är potentialerna med samordnad bygglogistik och vad krävs för att hämta hem dessa?

• Vilka metoder/lösningar är användbara för att nå målet om fossilfrihet?

• Vad är rollfördelningen mellan aktörer. som är delaktiga i ett bygglogistiksystem, och behöver den förändras för att uppnå fossilfrihet

Projektet har tre huvudsakliga resultat:

1) Utvärdering av piloter såsom nyttan av bygglogistiklösningar i olika projekt och för olika aktörer, mätetal för byggtransporter och möjliga data för att följa upp, samt effekterna av en HVO-tank på site.

2) Potentialerna i att arbeta med en fossilfri bygglogistik utifrån ett systemperspektiv där inte bara enskilda byggen studeras utan även större bygglogistiksystem samt hur man kan beräkna CO2 emissionerna från bygglogistiken för den samlade byggvolymen i en stad.

3) En beskrivning av hur aktörerna i bygglogistiksystemet och hur de påverkar olika åtgärder för att minska utsläppen genom sina respektive roller har också identifierats.En av de viktigaste slutsatserna är att det idag saknas rätt förutsättningarna för att implementera en fossilfri bygglogistik i stor skala. Det saknas gemensamma målbilder för logistiken.

För att kunna möta nya utmaningar och tillvarata alla de möjligheter som ges av den allt intensivare digitaliseringen behöver näringslivet och samhället i stort förnyas. I ett sådant utvecklingsarbete blir logistikdriven affärsutveckling en viktig ledstjärna. Ökad flödes­orientering bidrar till bättre lönsamhet och tillväxt, men också till att lösa större samhällsutmaningar i form av miljöpåverkan och social hållbarhet.

I den här boken sätts logistiken in i ett strategiskt sammanhang där konkurrenskraft är i fokus, snarare än de traditionella logistiska måttstockarna kostnad, service och ledtid. Med det som grund diskuteras logistikutmaningar för fyra olika sektorer: detaljhandeln, industrin, transportbranschen och den offentliga sektorn. Författarna diskuterar även den högsta ledningens och styrelsens viktiga roller i logistikdriven affärsutveckling.

Boken vänder sig såväl till studenter vid tekniska högskolor och handelshögskolor som till styrelser, företagsledningar och logistik­ansvariga i näringslivet och i offentlig sektor.

Den här handboken är resultatet av forskningsprojektet ”Affärsmodeller för citylogistik” som har finansierats av Vinnova och genomförts av forskare på Linköpings Universitet vid avdelningen Logistik- & Kvalitetsutveckling under perioden 2015 – 2017. Projektet är en direkt uppföljning av Färdplan Citylogistik – Godstransporter i urbana miljöer som visade att citylogistik och samordnad varudistribution behövs för att kunna driva utvecklingen mot mer hållbara och attraktiva städer med emissionsfria godstransporter. Den här boken presenterar en modell som syftar till att hjälpa kommuner och företag att komma igång med citylogistik och samordnad varudistribution – En affärsmodell som också fungerar som ett beslutsunderlag. Projektet grundar sig också i Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik, där citylogistik lyfts fram som ett av de viktigaste utvecklingsområdena inom logistikområdet i framtiden.