This Registered Report examines urban-rural tensions in Sweden-a historically egalitarian, multi-party welfare state with strong geographical equalization schemes, making it a least-likely case for place-based resentment theories. Using an online survey experiment (n = 2,051), we measured resentment through perceptions of in-group and out-group, and by experimentally varying whether political statements came from rural or urban politicians. Rural respondents showed stronger in-group identification, greater place-based resentment, and more negative stereotypes of their out-group than urban respondents. However, we find no evidence of place-based bias-that is, that rural respondents are less receptive to urban politicians' statements, or vice versa. These findings reveal clear urban-rural tensions in a context often considered unlikely for such divides, underscoring the role of regional identities in political discourse and policy in multi-party welfare states beyond Anglo-Saxon settings, while indicating that these tensions do not translate into systematic bias in evaluating political statements.

Sverige står inför en växande territoriell obalans: den ekonomiska och demografiska geografin blir alltmer ojämn. Flera struktursvaga och sårbara kommuner befinner sig i en negativ spiral som på sikt riskerar att undergräva välfärdsstatens mål om likvärdig service oavsett bostadsort. Befolkningsminskning, svag skattekraft, höga kostnader per invånare, arbetskraftsbrist och försvagad kompetensförsörjning förstärker varandra och skapar en negativ spiral.Befolkningsprognoser pekar dessutom mot att skillnaderna mellan kommuner kommer att öka under kommande decennier. I denna situation är det långt ifrån uppenbart att dagens enhetliga regelverk räcker för att hantera en alltmer heterogen kommunstruktur. Under de senaste 15–20 åren har ett antal reformidéer diskuterats och prövats för att bromsa utvecklingen: kommunsammanslagningar, utvidgad mellankommunal samverkan, förstatligande av vissa uppgifter och – i åtminstone en statlig utredning – förslag om asymmetri i uppgiftsfördelning. Den nuvarande landsbygdspolitiken, inklusive en del av dessa inslag, tycks dock inte ha kapacitet att bromsa eller vända den långsiktiga trenden. Under samma period har staten dessutom successivt minskat sin territoriella närvaro genom att avveckla lokal service och institutionell infrastruktur i de struktursvaga kommunerna (till exempel polisstationer, kontor för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt, under det senaste året, servicekontoren). Sammantaget finns indikationer på att detta förstärkt dessa kommuners upplevelse av att vara negligerade liksom försvagat lokalsamhällens attraktionskraft för både invånare och företag.Rapporten behandlar bara indirekt den parallella frågan om kommuners organisatoriska kapacitet. Den ställer i stället en analytiskt distinkt fråga: kan förutsättningarna för ekonomisk aktivitet och bosättning på struktursvaga platser förändras? Mot denna bakgrund utgår föreliggande rapport från en premiss som hittills fått begränsad uppmärksamhet i svensk förvaltningspolitisk debatt: när ekonomiska och demografiska skillnader ökar kan det krävas större – snarare än mindre – institutionell variation för att dels upprätthålla likvärdig service i hela landet, dels uppnå likvärdighet i tillväxtpotential. I internationell kontext har denna logik ibland tagit formen av ekonomiska frizoner (på engelska ”special economic zones”) eller andra varianter av geografiskt avgränsade undantag i regelverk. Grundidén är att på särskilt utsatta platser skapa alternativa institutionella villkor som gör det mer attraktivt för människor, företag och investeringar att verka där, med målet att stärka lokal livskraft och attraktionskraft för att därmed bromsa självförstärkande negativa spiraler.Syftet med rapporten är att kartlägga om, hur och med vilka resultat frizonsliknande reformer har använts internationellt – med fokus på länder med institutionella förutsättningar som liknar Sveriges  – samt att diskutera om och hur liknande principer skulle kunna bidra till en mer verkningsfull svensk regional- och landsbygdspolitik. Analysen bygger på exempel från bland annat Norge, Kanada, Austra lien, Polen, Japan, USA och Storbritannien, samt en syntes av forskning om frizoner, kommunal kapacitet, ekonomisk geografi och platsbaserad utveckling.Översikten visar att frizonsinitiativ kan anta väsentligt olika former: ekonomiska incitament riktade till företag, riktade incitament för individer, regellättnader för innovation och entreprenörskap samt geografiskt differentierade skattesystem. I regel är reformerna svåra att utvärdera, och de erfarenheter som till dags dato finns är blandade. Ett antal lärdomar är dock relevanta för en svensk kontext: • Frizoner är inget universellt botemedel mot regional obalans, men kan – rätt utformade – fungera som ett komplement till befintliga verktyg för att stärka lokala arbetsmarknader, boendestabilitet och investeringar. Det finns dock ingenting som förhindrar att positiva effekter från frizonsexperiment sprids och anammas på andra platser. Det kan vara positivt för landet som helhet, men förtar frizonens funktion som varaktig åtgärd mot regional obalans. Väl använt kan frizonsinitiativ dock användas för att låta eftersläpande regioner tar en ledande roll i en institutionell utveckling som på längre sikt gynnar hela landet• Frizonsbaserade initiativ förutsätter tydligt identifierade hinder (till exempel arbetskraftsbrist, höga investeringskostnader eller tung regelbörda) som kopplas till tydliga och mätbara mekanismer för hur direkta effekter ska ge indirekta spridningseffekter. På så vis kan frizonens lokala effekter utvärderas och dess utformning anpassas över tid• Mycket talar för att det kan finnas positiva synergieffekter mellan å ena sidan ekonomiska lättnader och å andra sidan regellättnader (funktionella frizoner), vilket talar för utformningen av frizoner som kombinerar olika typer av regelasymmetri. Till skillnad från ekonomiska lättnader kopplas regellättnader sällan eller aldrig till en faktisk kostnad, vilket också talar för att kombinera ekonomiska frizoner med regellättnader för att på olika sätt främja innovation och entreprenörskap.• Att öka attraktionskraften för en plats kräver uthållighet. Kortvariga eller starkt begränsade frizonsinitiativ påverkar inte individers eller företags långsiktiga förutsättningar, vilket också begränsar initiativets varaktiga effekter, särskilt i perifera regioner med djupt rotade strukturella nackdelar. Uthållighet bör även kompletteras med löpande utvärdering och anpassningsförmåga till lokala förutsättningar• Styrning, ihållande engagemang och tydliga åtaganden är sannolikt avgörande för frizonsinitiativens förutsättningar att lyckas. Bedömningen är att frizonsinitiativ som kännetecknas av tydliga mandat, transparens, kontinuerlig utvärdering och en genomtänkt balans mellan nationell styrning och lokal delaktighet har större chanser att lyckasSammanfattningsvis argumenteras inte för att Sverige omedelbart bör införa frizoner. Argumentet är snarare att frizonsprincipen förtjänar ett mer systematiskt och principiellt orienterat övervägande i  den svenska landsbygdspolitiska diskussionen. I en tid när geografisk ojämlikhet stadigt fördjupas, statens lokala närvaro kontinuerligt minskat och välfärdens kostnads- och kapacitetsutmaningar tilltar, framstår frånvaron av en sådan övergripande analys som svår att motivera. Ekonomiska och funktionella frizoner erbjuder ingen garanti för att bryta negativa trender, men representerar en outnyttjad potential att utveckla den förvaltnings-, regional- och landsbygdspolitiska reformrepertoaren för att därigenom bidra till att nå en starkare territoriell sammanhållning liksom säkra välfärdens långsiktiga legitimitet  i hela landet.

Does the uneven presence of organized branches of national parties influence the supply and success of local lists in local elections? To answer this question, we use data from six local elections in Portugal while controlling for the institutional, organizational, structural, and actor-oriented factors highlighted in the previous literature as drivers of the supply and success of local lists. Since the re-establishment of democratic rule in 1974, local elections in Portugal were under the monopoly of national parties, with local branches of national parties elected for all local offices. However, from the 2001 election onward, local lists were allowed by law to run for office. Given the uneven presence of national parties at the local level—varying from three in rural municipalities up to eight in Lisbon—we hypothesize that local lists are more likely to emerge and succeed in municipalities where the national parties are less present. The paper tests these hypotheses using data from six local elections in Portugal between 2001 and 2021. The results support the key hypotheses that local lists’ presence and success are associated with declining vote shares for national parties, particularly for those in the center of the ideological spectrum.

Den kommunala nivån är central för det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och fattar dagligen beslut som berör kommuninvånarna. Därmed utgör de för demokratins och välfärdsstatens funktionssätt grundläggande byggstenar...[Bokinfo]

As democratic systems come under increasing strain worldwide, assessing their strength and resilience is more urgent than ever. Some argue that local democracy can serve as a bulwark against democratic backsliding—providing institutional resilience, political diversity, and grounded arenas for citizen engagement. But to fulfil this role, it must itself be strong, accountable, and responsive. Swedish Local Democracy at the Crossroads makes the case for continuous, systematic evaluation of democratic institutions at the local level and introduces a structured framework for doing so.

Applying this framework to Sweden—one of the world’s most decentralised countries—the book offers the most comprehensive and up-to-date analysis of Swedish local democracy available in English. Swedish municipalities are key actors in delivering welfare services, upholding political legitimacy, and maintaining citizen trust. Yet they increasingly face rising demands, institutional ambiguity, and weakened party structures that challenge their ability to govern effectively.

Grounded in historical context and detailed empirical analysis, the book explores enduring tensions and outlines potential pathways for reform. It examines core dimensions such as representation, participation, institutional design, and the evolving relationship between politicians and bureaucrats. While centred on the Swedish experience, its insights extend well beyond national borders and will appeal to researchers, students, policymakers, and practitioners concerned with democratic governance and institutional renewal.

We contribute to the limited knowledge of the consequences of municipal splits by estimating how break-ups of seven Swedish municipalities affected per capita expenditures. To predict what would have happened had the break-ups not taken place, we apply the matrix completion method with nuclear norm minimization. We find that smaller municipalities not necessarily imply higher per capita expenditures. Instead, expenditures increase in some cases, are unaffected in others, and in others, decrease. The results point to the complex nature of territorial reforms and underscore the perils of policy recommendations that take uniform outcomes of either amalgamations or break-ups for granted.

This study investigates the geographical polarisation of voting behaviour in Sweden by analysing historical data from Swedish parliamentary elections spanning from 1976 to 2022. We explore both national and intra-municipal trends to assess voting patterns in urban and rural areas across Sweden and within municipalities. Contrary to international trends and several theoretical predictions, our results indicate a general decrease in the urban-rural voting gap over time, accompanied by specific shifts in party support dynamics. However, in the latest elections, we identify a marked increase in support for the Sweden Democrats in rural compared to urban areas. We conclude by discussing the potential long-term implications of these trends for Swedish politics. This research enhances our understanding of the complexities and evolution of geographical polarisation in Sweden and provides insights into broader global patterns of political cleavages.