"Vi kan inte hålla på att coacha och rehabilitera individen till en arbetsmarknad som inte tar emot dem."

Tidigare rapporter från TIA har påtalat att hälsa/ohälsa är en viktig aspekt i ESFprojektens verksamhet (se t.ex. Thörnquist 2011). Den här studien syftar till att kartlägga olika former av hinder i samband med ohälsa för att skapa återgång/integration i arbetslivet för personer med utländsk bakgrund. Hinder kan finnas på samhällelig, organisations- och individnivå. I en tidigare studie (Larsson 2007) visades vid en listning gjord av deltagare att det fanns 38 olika hinder eller kollisioner i regelsystem som hindrade dem från att återgå till arbetslivet efter en långtidssjukskrivning. Projektet som studerades finansierades av Europeiska Socialfondens Equalprogram 2002–2005.

Studien omfattar några utvalda projekt i ESF:s programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud, som i första hand riktar sig till deltagare som har annan etnicitet än svensk och som har någon form av ohälsa.

Rapporten inleds med en kortare introduktion i ämnet etnicitet och ohälsa samt problematisering av begreppet hälsa. Sedan följer en beskrivning av de fem projekt som ingår i studien. Därefter tematiseras de olika hinder som projekten lyfter fram. Rapporten avslutas med reflektioner och rekommendationer.

The aim of the thesis is to understand and explain how a group of women have ended up on the long-term sick-list and how a return to working life can be brought about. Support for their return is organized within the framework of a R&D project within the EU-program EQUAL, where empowerment is one of the key principles.

The research has been carried out using an interactive approach in close collaboration with the women in the project who have been signed-off long-term on medical grounds. Group discussions, questionnaires and individual interviews have provided the basis for collective analyses. This learning process, which is the central core in the interactive research, has, resulted in a deeper and more valid understanding of the reasons leading to ill-health and of the return to working life.

The empirical part of the study and the analyses are divided into three parts. The first part I call the powerlessness process, namely tha which the women describe as a contributory factor to ill-health, caused by diminishing resources and increasing demands both in working life and in private life, and which eventually initiates a long-term signing-off on medical grounds. The second part is concerned with regaining and/or changing the resources that have been lost during the powerlessness process. The third part illustrates the return to working life, which is described in different steps.

The thesis shows the worth of looking at the interplay between individual, organizational and community levels when trying to understand the reasons underlying ill-health and how changes at these different levels can affect the individual.

The thesis shows also the importance of looking at ”life as a whole” and not just working life, where a return to work is concerned. In order to achieve a sustainable working life, attention must also be paid to gender structures and work-life balance.

Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur en grupp kvinnors långtidssjukskrivning har uppstått och hur en återgång till arbetslivet kan gå till. Stödet för återgången organiseras inom ramen för ett utvecklingsprojekt i EU-programmet EQUAL, där empowerment är en av nyckelprinciperna.

Forskningen har skett utifrån en interaktiv ansats i nära samverkan med de långtidssjukskrivna kvinnorna i projektet. Gruppsamtal, enkäter och enskilda intervjuer har legat till grund för den gemensamma analysen. Denna lärprocess, som är kärnan i den interaktiva forskningen, har bland annat resulterat i en fördjupad och mer valid kunskap om bland annat förklaringar till ohälsa och återgång till arbetslivet.

Den empiriska delen av studien och analysen är indelad i tre delar. Den första delen kallar jag vanmaktsprocessen, det vill säga det som kvinnorna beskriver som bidragande orsaker till ohälsa orsakade av ökande krav och minskande resurser i både arbetsliv och privatliv och som till slut leder in i en sjukskrivning. Den andra delen handlar om att återskapa och/eller förändra de resurser som gått förlorade. Den tredje delen beskriver återgången till arbetslivet, vilken beskrivs i olika steg.

Avhandlingen visar på värdet av att se samspelet mellan individ-, organisations- och samhällsnivån när det gäller förklaringar till ohälsa och hur förändringar på de olika nivåerna påverkar individen. Avhandlingen visar även på vikten att se till ”hela livet” inte bara arbetslivet, när det gäller en återgång till arbetslivet. För att uppnå ett hållbart arbetsliv bör hänsyn tas till ”hela livet”. Work-life balance begreppet – vilket innefattar arbete, familj och fritidsaspekterna – har visat sig vara ett fruktbart begrepp i analysen.