Fukt i svenska bostäder är vanligt och ger ibland upphov till en rad olika problem. l vissa bostäder är det önskvärt att radikalt sänka fuktproduktionen till rumsluften. Alternativt kan det vara mer motiverat att öka bostadens ventilationsgrad. I de flesta skadefall är det dock inte fuktig luft utan markfukt och läckage i kombination med olämpliga material som är upprinnelsen till fuktproblem. Fuktskador kan orsaka kemisk eller biologisk nedbtytning av material och många undersökningar har visat samband med ohälsa hos brukarna. Hur kopplingarna mellan symtom på ohälsa och fukt ser ut i detalj är inte känt. Däremot finns det flera stora epidemiologiska undersökningar som stödjer detta samband. Välkänt är emellertid samband mellan fukt och mikroklimat och dammkvalstertillväxt samt samband mellan dammkvalsterexponering och symtom hos dammkvalsterallergiska patienter.

I denna interventionsstudie var syftet att studera om byggnadstekniska åtgärder i fuktskadade bostäder kunde leda till att hälsan förbättrades hos en grupp kvalsterallergiska patienter. Fuktskadorna konstaterades genom professionell skadeutredning och åtgärdades efter ungefår ett år. Innemiljön och fuktsituationen följdes upp genom att kvalsterhalt mättes i madrasser och på sovrumsgolv, mögelprov togs från skadat material, luftomsättningen mättes och mätningar av fukt- och temperatur gjordes dels i rumsluften dels på och i skadade byggnadsdelar. Patienternas symtom och laboratoriedata följdes och registrerades före, under och efter avslutade byggnadstekniska åtgärder. Åtgärderna innebar att skadat material sanerades och fuktiga byggnadsdelar ersattes med mindre fuktkänsliga konstruktioner.

Resultaten efter åtgärderna visar på en reducering av fukt och förbättrad upplevelse av inomhusmiljön enligt såväl patienterna som deras familjer. I de medicinska test som gjordes på patienterna hade l ungfunktionstester samt totalhalt IgE förbättrats. Resultaten kan tolkas som att en viss allmänförbättring erhållits den i övervägande delen av patienterna under perioden.

Sammanfattningsvis visar denna studie att genomförande av byggnadstekniska åtgärder i allvarligt fuktskadade bostäder med dammkvalsterallergiska patienter märkbart kan förbättra inomhusluftens kvalitet, och leda till minskade allergiproblem och ökat välbefinnande hos samtliga boende i bostaden.

The object of this inventory study was to study the effect on the indoor environment and allergy parameters after adequate measures were taken in damp-damaged one-family houses with HDM allergic occupants.

Moisture may cause damage on building material and increase allergic symptoms. If adequate measures considering moisture are taken in a damaged building this should improve the indoor air quality and thereby reduce the allergic symptoms in allergic patients.

In this study fifteen patients with allergy to house dust mites (HDM) and living in houses with severe moisture problems were selected. Several technical parameters were measured before and after (one year or more) adequate taken measures. These parameters were e.g. ventilation rate, HDM-content in e.g. mattresses, temperature and moisture conditions in indoor air and in the damaged/damp building structures. In parallel to the technical measurements, questionnaire and medical parameters on each patients including HDM-specific IgE, ECP, symptom score and spirometry were followed.

The results show a significant reduction of moisture. Improved indoor air quality and odour condition were seen after adequate taken measures. Significant improvements in some clinical data and allergy laboratory tests were noticed. In conclusion this study shows that adequate taken measures in severe moisture damaged houses can improve indoor air quality, well being and may also reduce the conditions for continuing allergy problems in HDM allergic patients.

The objective of this cross-disciplinary project has been to find relationships between the indoor environment in the homes of 60 young asthmatics and their pattern of disease. The patients were selected by paediatric allergy specialists, who also made available the results of sensitisation tests and assessments of the severity of the patient's asthma.

Field measurements were made in 60 homes during the winter of 1990/91, covering moisture, temperature, ventilation, volatile organic compounds (VOC), formaldehyde, carbon dioxide, radon and particles. In addition bacteria, endotoxins and microfungi in dust were also measured, and information was obtained concerning the families' lifestyle and their houses.

The results show that ventilation air change rates per person were only about half of the aver­ age value for Swedish housing stock. Low ventilation tended to be linked to higher levels of various pollutants.

The results, based on about 160 different parameters, do not show any simple relationship between the parameters which tend to describe the patients' condition in general terms and their indoor environment. What were revealed, however, were several interesting significant relationships between individual physical and medical parameters. Many of the results could be suitable as starting points for continued research, while others indicate ways in which the indoor environment could be improved in order to reduce the risk of development of allergies.